Gula plommon

Härom dagen ”råkade” jag palla fem gula plommon. Jag skulle bara känna på ett plommon och det var så moget så det föll ner i handen. Sedan ”råkade” jag tydligen känna på fyra till!

När jag kom hem med mitt rov, blev jag osäker på om det verkligen är plommon. Tänk om det är någon annan, giftig frukt! Vet därför inte om jag ska våga äta. Antingen får jag väl ont i magen av frukten, eller av mitt dåliga samvete.

Det är inte lätt att vara plommon-pirat.

Pustar med stavar

En ny favoritrunda börjar ta sin form. Jag har hittat nya vägar för kvällpromenaden och nu finslipar jag på min runda. Jag letar varianter, sätt att förlänga och förkorta den. Snart är jag nöjd. Det här kommer att bli bra!

Ikväll var det shorts, t-shirt och stavar som gällde. För mig blir det en väsentlig skillnad mellan att gå utan eller med stavar. Med stavar har jag högre och jämnare takt och jag tar i mer som ger en kraftfull gång. Och jag svettas mer. Nackdelen med stavar är att mina axelproblem gör sig påminda. Det är inte helt förtjusta i att utsättas för denna prövning. Men lite värk kan jag hantera, det var betydligt mer problematiskt under gårdagskvällens promenad.

Under promenaden igår drabbades jag av kramper i magen. Smärtan tilltog, jag kallsvettades och var alldeles yr. Nästan halvvägs på rundan stod jag och hukade över några buskar med de två tankar i skallen: 1) Vad ska folk som passerar tro? 2) Hur ska jag ta mig hem? Hem kom jag på något sätt och idag var tankarna dessa: 1) Varför kom ingen fram och frågade hur jag mådde? 2) Bäst att ta med SL-kortet i fickan! Jag fattar inte att jag skäms när jag mår dålig. Det ska jag nog försöka ändra på. Första steget var att skriva om det här.

Ser redan fram emot nästa pass på min runda.

Svåra utmaningar

Att detoxa mitt liv på tre veckor, är fortfarande en bra idé men betydligt svårare än jag trott. Jag måste verkligen tänka till för att lösa en del av utmaningarna.

En av de saker jag har att göra är att minska på allt onödigt i maten som ”inte ger näring” eller som på olika sätt belastar kroppen. Det kan vara kaffe, alkohol, socker, rött kött eller färdiglagad mat. Jag dricker i stort inte alkohol, har redan kommit ner i lagom nivåer avseende kaffe och rött kött så för mig är socker och färdiglagad mat som är det svåra. Jag är ju inte så bra på matlagning. Även om jag blivit ganska bra på omelett med fetaost, så blir det ju trist i längden. Ät äta min mat är inget glatt och ljuvligt. Det här är inte så lätt att fixa. Jag behöver träning. Och enkla recept.

En annan av mina utmaningar är att ”sluta multitaska”. Jag trodde att jag blivit bättre på att göra en sak i taget men idag har det varit fördömt. Så fort jag börjat på något, har telefon ringt eller så har något annat avbrutit mig. Förvissa har jag lärt mig att ta paus och bara ha min uppmärksamhet åt ett håll men jag känner att jag gör många korta saker. Istället för att läsa alla fyra kapitel i en bok, så läser jag två, kollar och svarar på mejl, och sedan läser jag resterande delar. Jag har inte ro i kroppen att göra en sak länge. Och det är ju precis därför som övningen finns på mitt schema. Det är något jag måste jobba med.

Jag kämpar på.

Intresse för coachingsamtal?

Under hösten ska jag gå en utbildningen i coaching. Det är inte den samma som vårens utbildning vilket ger ett vidgat perspektiv i hur coaching kan användas. I utbildningen är praktik obligatoriskt. Jag undrar därför om någon är intresserad.

Det handlar om sex coachingssamtal under v 36-42. Varje samtal är ca en timma. Jag är mycket flexibel i att hitta tider som passar. Vi kan träffas, samtala via telefon eller skype. Förutsättning för att träffas är att det ske i Storstockholmsområdet. Jag föreslår exempelvis ett café eller bibliotek där vi kan sitta lite avskild. Självklart bjuder jag på fika.

En framgångsfaktor för ett bra samtal är att ha ett tydligt tema eller ämne. Det kan något du vill förändra, något som är knepigt att hantera eller som du på något sätt behöver få perspektiv på. Coaching är helt på klientens villkor och allt sker under sekretess.

Om intresse finns så berättar jag gärna med. Skicka PM eller annan personlig signal så att vi kan ta kontakt.

Sommar i P1

Det är en annorlunda sommar på många sätt. Något som inte är som det brukar, är mitt radiolyssnare. Jag älskar att lyssna till Sommar i P1 men fram till igår hade jag inte hört ett enda program. Det är hög tid att välja godbitar och lyssna medan programmen är tillgängliga på webben.

Jag började bakifrån och lyssnade till Stina Ekblads program, som jag fått rekommenderat. Ekblads ljuva stämma är ju härlig att lyssna till, oavsett innehåll. Jag upplevde hela hennes program som vackert. Personligt och med en vackert lysande röd tråd.

Idag såg jag att en vän rekommendera Magda Gad:s program. Gad är krigskorrespondent och det gör ont att lyssna till hennes program. Jag uppskattar verkligen att hon är så nära, äkta och personlig i sitt program trots att det är otäckt.

Kalle Lind lockade mig och visst var det välkomponerat. Samtidigt känner jag att det blir lite för bra, att Kalle kan det här med radio. Det jag gillar med Sommar i P1, är bland annat att även ovana radioröster får komma till tals dvs att det blir lite annorlunda.

För mig som är politiskt intresserad blev Mats Persson program väldigt intressant. Det är förståss partiskt men jag tycker att han gör det så neutralt och baserat på fakta som är möjligt.

Lyssningen går vidare och självklart tar jag tacksamt emot tips på bra program.

Godnattsagor för barn som dricker

Godnattsagor för barn som dricker av Marjaneh Bakhtiari är en bok som jag verkligen fått kämpa med. En god kamp, vill jag påstå. Jag minns att jag redan för nästan tre år sedan kollade på pocketversionen men hade svårt att komma igång med läsningen och glömde bort den. Köpte boken som ljudbok med cd-skiva, började lyssna men kom av mig. I somras tog jag med den i bilen under en semestertripp och sedan dess har jag lyssnat varje gång jag kört bil. Det har blivit några extra mil.

Berättelsens utspelar sig i Tehran under 2012. Det är en orolig tid. Det känns moderna, med internet, facebook och mobiltelefoner samtidigt oroligt med en ”flytande” valuta. I berättelsen får vi följa tre generationer och deras förehavanden, både den inre och yttre oro som präglar dem. På så sätt handlar det om att vara människa i en utsatt tid, att vara mamma och mormor, mor och barn, barn och barnbarn med allt vad det innebär. Samtidigt finns en historik med många minnen från revolution att ta hand om.

Berättelsen innehåller väldigt mycket och ibland kan det vara lite svårt att hänga med i allt, särskilt när man inte är så väl insatt. Jag hade dessutom väldigt svårt att hänga med i namnen, vem är vem och det beror ju förstås på min ovana att höra dessa namn. Kanske att jag borde ha läst boken ändå för att se namnen i skrift. Å andra sidan är det en mycket bra inläsning av Saman Bakhtiari.

Som sagt, jag har lagt ner stor möda på denna bok och jag tycker att det är värt det. Kanske att boken skulle varit mer lättillgänglig om den fokuserat på färre teman, men samtligt har ju livet en tendens att inte vara så fokuserat.

Detoxa ditt liv på tre veckor

Hittade lite inspiration i tidningen Tara om vad det kallar ”Detoxa ditt liv på tre veckor” Det var en lättsam artikel i flera delar och i tidningen fanns även ett roligt schema att följa. Jag bläddrade i tidningen igår och eftersom schemat börjar med en lördag, så fanns ingen skäl att tveka. Jag börjar idag.

Det som Tara i detta sammanhang kallar för detox består av tre delar: maten, själen, tiden och det tycker jag är intressant, där jag är i livet nu.

Idag har jag haft i uppgift att inventera kylskåpet. Syftet är att se till att fylla det med bra saker. För min del handlar det först om att tömma kylen på oätliga saker och annat som jag inte längre vill ha. Sedan skrev jag en inköpslista (händer typ aldrig) där jag utgick från tidningen och några recept som jag sett. När jag var och handlade så blev men korg alldeles för tung. Jag var på avdelningar affären där jag aldrig varit tidigare och jag har köpt saker jag inte är säker på vad det är. Och dyrt blev det så nu måste jag se till att laga mat av allt jag köpt.

Tydligen ska ge mig själv fotmassage i kväll. Måste läsa på lite vad de menar. Jag brukar ju smörja fötterna men kanske att jag ska göra det mer innerligt, med mer känsla.

Dagens tredje uppgift har varit att inventera energitjuvar. Det har jag ju redan gjort så jag har ägnat mer tid att fundera över hur jag ska hantera dem. Tidnigen Tara menar att man har tre val: 1) Gilla dem, 2) Ändra på det, 3) Avsluta. Det tycker jag är mycket klokt. Jag har läst alltför många enbart rekommenderar det tredje alternativet. Jag ser det om nödvändigt ibland men i många fall enbart ett flyktbeteende dvs att fly från problemet istället för att ta tag i det. Min erfarenhet är att alternativ 1) och 2) ger betydligt mer. Att ändra på en energitjuv, tex våga ta ett samtal, kan vara oerhört berikande för båda parter.

Tre veckor och jag har redan klarat av en dag (nästan)!

Kalla tår

Får tydligen inte vara ute allt för sent på kvällarna. Det kan bli lite kallt om tårna. Åtminstone om man som jag går i sandaler. Personligen tycker jag inte att dessa sandaler är snygg, tvärt om. Däremot är de väldigt sköna. Det är en bra sula som är uppbyggd så att jag kan gå långt i dem. Det har inneburit att jag gått i dem hela sommaren med några få undantag.

I torsdags var jag på en behandling där man fick tofflor när kliver in i salongen. När jag var klar satte terapeuten på mig tofflorna och hon skrattade gott åt mina solbrända fötter. Jag blev förbluffad då jag var totalt övertygad om att det inte syntes längre men tydligen har mina sandeler satt sina spår.

Nåväl, sandalerna får sitta på några veckor till och eventuella skratt bjuder jag på.

Att hitta hem

En väninna beskrev om hur hon hitta hem. Hon har flyttar runt en del genom åren, och bott på i olika delar av landet. Nu är hon tillbaka i en stad där hon bott tidigare och upplever att hon hittat hem. En fin känsla.

Frågar mig själv om jag hittat hem. Svaret är nej. Där jag bor nu är inte den plats där jag vill bo resten av livet. Jag har inga planer på att flytta men har inget emot det heller. Jag kan tänka mig många olika platser. Men jag har inte bråttom. Jag bor bra och trivs och har tid att hitta något annat.

Varje sommar drömmer jag om trädgård. Då skulle jag gärna bo på en plats där jag kan få gå barfota, få ha en litet trädgårdsland och ha buskar och träd som jag ser växa. Vintertid drömmer jag om att bo i storstad med närhet till teatrar, bibliotek, caféer, museer mm. Jag drömmer även om an skrivarlya. Det vore fint att ha ett litet ställe för mitt skapande. Jag kanske borde köpa ett trisslott…

Mitt i alla dessa tankar, dyker det upp några ord från Svt:s program ”Kalles sex liv” som tog upp att hemma kanske inte behöver vara en specifik plats. Det där måste jag fundera vidare på.

Jag vill vara i nuet

Fredag kväll och det är tredje gången som jag är i simhallen och simmar denna vecka. Det är ett tecken på ett energin är tillbaka, en iver i livet och en längtan till vardag igen. Samtidigt försöker jag njuta av mitt sommarlov och inte ta vardagen förrän den kommer. Jag vill vara i nuet.

Dagen började framför tv. Turbulensen i moderaterna är något jag följt och ville förstås inte missa Kinberg Batras presskonferens. Jag blir väldigt illa berörd av den usla hanteringen från hennes sk. partikamrater. Jag tycker hanteringen är illa skött och ovärdig. Man får diskutera partiets ledarskap, ändra i det men man kan göra det snyggt. Rent retoriskt och ledarskapsmässigt är jag djup imponerad av Kinberg Batras framträdande idag. Jag tycker att hon var stark och hade en fin balans i sitt tal: lyfte fram vad hon levererat, var tydlig i kritik och lika tydlig i behovet av stöd till kommande ledare. Hon tog ansvar utan bortförklaringar, tårar eller bitterhet och det är ledarskap.

För mig blev det en tur till Norrtälje, bara för att jag ville. Strosa runt, fika och handla med mig bröd från ett favoritbageri. Tyvärr gjorde jag misstaget att även besöka Ica Kvantum. Hjälp, jag trodde jag skulle bli överkörd av kundvagnar körda av ofokuserade pensionärer. Det blev en mindre angenäm upplevelse men jag klarade mig i alla fall utan fysiska skador.

Hann sitta på balkongen och njuta av solen tillsammans med en bok innan det blev dags för simhallen. Jo, det mesta av dagen har trots allt varit i nuet. Precis där jag vill vara.