Ny inspiration

Maj månad tillhör kategorin ”urusel träningsmånad”. Första halvan av maj uteblev träningen pga av magsjuka och valsande feber. Några promenader och ett IW-pass och sedan försvann resten av träningsmånaden i en stukad fot. De avslutande dagarna av maj har jag försökt mig på länge promenader och idag var det dags för Indoor Walking hos Friskis & Svettis igen.

Nej, skönt för foten var det inte men det gick. Känns tyvärr som att jag borde överväga andra träningsformer än just IW. Det var svårt att få foten att hamna i bekväm vinkel och jag hamnade alldeles för ofta i lägen som gjorde ont. Vet inte om det är skadligt men det känns inte direkt läkande.

Efter träningen var det dags att ge sig ut i Stockholm för att se på maraton. Överraskades av ett regn men ganska snart sprack solen upp och jag skyndade mig till Sturegatan som är ”min” maratonplats. Maratonlöparna som jag följt idag är hjältar i mina ögon. Jag beundrar dem och de ger massor av inspiration till att träning lönar sig. Det ser både lätt och roligt ut och någon gång vill jag också uppnå ett så tufft mål som ett maraton.

Maratonlöparnas energi tar jag med mig in i juni, som ska bli en riktigt bra träningsmånad. Jag tar även med mig den utmaning som var tänkt för maj. Jag ger inte upp.

Annons

Ingen prinsessa

Så kan jag konstatera att jag inte är någon prinsessa. Hade väl inte trott det heller men ändå.

I gårkväll bäddade jag rent och förnöjd gled jag ner i dunklet mellan sommarsvala lakan. Somnade som vanligt gott och sover helt ostört tills väckarklockan påkallar på uppmärksamhet. Låg kvar ett tag under täcket för att njuta av värmen och känslan av lördag. Det är först när jag ska gå upp som jag upptäcker det ojämna underlaget.

Oavsiktligt har jag bäddat in några främmande föremål mellan underlakan och madrass. Ja, helt främmande är de förstås inte, men de hör inte hemma i min säng. Men jag borde förstås ha märkt av dem, även om jag inte är någon prinsessa. Dock är jag numera alltid så trött att jag somnar utan att riktigt känna efter. Och jag vaknar inte så lätt. Några främmande föremål är tydligen inget som väcker mig.

Mina fötter är bättre än SL

De senaste dagarna har jag haft anledning att besöka platser i Storstockholm där jag inte varit tidigare. Jag har rest med pendeltåg och bussar och ganska ofta har jag hamnat rätt. Men inte alltid. Jag har en viss tendens att ibland hoppa på en annan buss i tron att den ska stanna nära dit jag ska. I onsdags misslyckades jag totalt vid ett tillfälle och fick dricka mitt kaffe på ett annat kafé än planerat. Idag var jag nära att göra om samma misstag.

Men är man målmedveten så finns det lösningar. Så jag hoppade av bussen och tog en promenad. Även om gångbanorna var okända för mig, kunde jag lista ut riktningen. Och oväntat snabbt var jag framme på rätt plats.

Så tacksam för mina fötter. De tar mig framåt i livet. Idag var de bättre än SL, eftersom jag faktiskt kom fram dit jag skulle. Nu tar jag hand om dem på bästa sätt. Det är fossingarna värda.BadHelena1

En promenad på Järvafältet

P1010518(1)Idag stod det ”Otta och pilgrimsvandring” på mitt program där tanken var att jag skulle  vara i Edsbergsparken redan före åtta på morgonen. Så blev det förstås inte eftersom jag försov mig och vaknade drygt fyra timmar senare än väckarklockan ringde. Efter en skön förmiddag med en bok på balkongen gick jag ut på en egen vandring.

P1010516Närheten till Järvafältet är en stor lycka för mig. Där kan jag ströva på vägar, stigar eller fritt i naturen och det finns alltid mycket att titta på. Det är gott om barnfamiljer vid gårdarna men ju längre ut jag kommer desto lugnare blir det. Visserligen några cyklister men få vandrare. Idag kunde jag verkligen njuta av vindsus och fågelkvitter. Jag hörde faktiskt göken, vilket inte är så vanligt under mina promenader. Vårblommorna stod ödmjuka i all sin prakt och doften liljekonvalj var dominerande. Så fint kan livet vara!

Trots att jag ägnade nästan hela eftermiddagen till att vandra, ville jag ändå inte riktigt gå hem. Det är skönt att vandra, det är skönt att andas och det är skönt att tänka. Med mig hem har jag massor av idéer till sådant jag ska förverkliga i sommar. Det känns bra. Det kommer bli en riktigt bra sommar!

P1010535(1)Att det tar tid att vandra beror även på att det finns så många djur att hälsa på. Det finns flera öppna gårdar och nu på våren får man nästa tassa fram för att inte störa de små djurungarna och deras mammor. Här är det ju jag som är besökaren och måste respektera deras hem.

Vissa polare har dock ingen lust till pratstund – de tycker att jag stör i maten! Förlåt, men det betyder så mycket att få dessa timmar i solskenet.

P1010541(1)

 

 

 

 

 

 

 

 

Lymfmassage

Svullnad i kroppen kan beror på att lymfsystemet inte riktigt fungerar som det ska. Det kan finnas någon form av blockering. Det är åtminstone vad jag läst och anledningen till att jag testat lymfmassage. Igår var det dags igen.

Lymfmassage är inte den mest mysiga massageformen, tycker jag med verkligt effektiv. Den massage jag fått har börjat med andning för att dra igång systemet. Därefter har massören tryckt och masserat på olika sätt för att få bättre fart på flödet. Att något händer märker jag direkt då jag blir varm och det är ett speciellt pill i kroppen. Tydligen syns det är även på huden men det ser ju inte jag som ligger ned utan glasögon.

När lymfvätskan cirkulerar är det precis som att den överflödiga vill ut, så det har minsann blivit några extraturer till toaletten idag. Även IR-bastun som jag besökte idag har utdrivande effekt. Dessutom dricker jag ju mycket vatten efter dessa behandlingar.

Min förhoppning är att tömma kroppen på skräp och fylla på med ny energi. Jag vill verkligen bli av med den trötthet jag känt under så lång tid. Vet egentligen inte om detta är rätt metod, men det är i alla fall inte skadligt och jag är bredd att testa. Jag blir ju i alla fall av med en massa vätska som kroppen samlat på sig.

IR Bastu

Infraröd bastu är något som jag har testat i Estland och Montenegro. Jag har uppskattat det och tycker att det för mig gott att sitta och svettas i den lilla bastun. Tyvärr har jag inte hittat något ställe i Stockholm som har en IR-bastu. Tills igår.

Det finns ett ställe i Bromma som bla ger lymfmassage och som även har en bastu där man kan boka en plats. Eftersom jag är ledig, kunde jag tar mig dit idag, även om resvägen kändes lång. 2,5 h t.o.r är lite för lång tid för 75 minuter bastu.

Själva bastubadet är jag väldigt nöjd med. Det var enkelt med allt jag behöver fanns; handdukar, vatten, gott om plats att byta om samt en klocka så att jag kan hålla koll på tiden. En IR-bastu håller en temperatur på ca 60 grader vilket känns behagligt. Det är lätt att andas. Bara sitta där och svettas. Och svettas – det gör man mycket. Det är ju vitsen med badet.

Nu ska jag läsa på lite mer om IR-bastubad och ser fram emot nästa tillfälle. Det är skönt att rensa kroppen!

 

Bättring

En bättring är gott att känna. Jag tror minsann att foten läker på bästa sätt!

Fotproblemet som varat i drygt en vecka har nu äntligen vänt och nu känns det bättre för varje dag. Jag har börjat använda ett stöd till foten, går mer men går försiktigt och därefter vila med foten högt. Det verkar ge resultat. Svullnaden och värken är borta. Imorgon hoppas jag kunna träna igen. Jag känner mig genast på bättre humör!

Mina sämsta sidor är mina bästa

Igår reflekterade jag över mina tankar kring grannar som sprider illaluktande rök till oss andra. Jag beskrev hur det väckte mina sämsta sidor. Idag tänker jag tvärt om. Min fantasi och min kreativitet när det gäller att tänka fram idéer och historier, är ju en av mina bästa sidor. Det ska jag inte hålla tillbaka.

En annan av mina brister är att jag inte kan slänga grejer. Jag rensar ut men det hamnar i mellanlager innan det går iväg till soprummet. Mellanlagringen kan bli lång, så lång att jag börjar plocka upp grejer igen. Idag är en sådan dag. I mitt mellanlager låg ett par gamla jeans. Med hjälp av en sax är de numera ett par shorts och jag kan ge mig ut i sommarvärmen, utan att ägna hela dagen åt klädvård. Vips så har jag löst ytterligare en av helgens utmaningar. En svaghet blev min styrka.

Mina sämre sidor

I området där jag bor har de flesta balkong till lägenheterna medan de på bottenvåningen har uteplats. För att inte störa varandra med lukter, är det inte tillåtet att grilla på balkongen. Detta är något respekteras i mycket hög grad. Dock inte av de som har uteplatser nedanför min balkong. Möjligen kan man tycka att regeln är otydlig (är en uteplats en balkong?) men för mig är syftet med regeln mycket klar.

Ikväll var det med oro som jag märkte att min lägenhet fylldes med stinkande rök. Har inte så mycket emot doften av grillad mat, men när det liknar brandrök är det inte lika mysigt. Det är inte heller kul att behöva stänga balkongdörren och låta innetemperaturen stiga. Det är varmt nog ändå.

Naturligtvis ska jag vara duktig flicka och kolla regler och prata med berörda grannar. Men inte ikväll. Ikväll fokuserar jag på att hålla tillbaka mina sämre sidor. Svårare än man kan tro! För när jag stod med vattenkannan för att vattna blommorna i mina balkonglådor, såg jag rakt ner på matsällskapet. Behövde bara missa lådan med några centimeter för att istället råka vattna sällskapet. Eller av misstag få några vissna blad eller jord att falla ner i maten. Frestande tanke som jag förstås inte genomförde. Men en liten regndans kanske? Eller ska jag spela lite svängig dansbandsmusik för dessa tuffa killar? Eller helt enkelt bjuda in mig själv till middagen?

Nåväl, allt stannar vid en tanke men kanske kan jag använda idéerna till någon novell. Det är roligt att låta fantasin leka!