Gestalta karaktärer

Igår deltog jag i en skrivkurs i att ”Gestalta karaktärer”. En endagskurs i stor grupp. Jag var lite avvaktade från början och det fanns anledning till det.

Jag har läst om företaget och undrar lite över pedagogik och kvalitet. Det fanns en nyfikenheten men samtidigt en viss skepsis. När jag fick chansen till ett väldigt förmånligt erbjudande, så tog jag chansen. Jag såg det som en chans att få ny inspiration och dels kolla om företagets erbjudande är något för mig.

Tyvärr blev jag inte så nöjd. Det fanns goda tankar i upplägget men det drog ut på tiden. ”Teoridelen” blev både långsam och fånig då läraren spelade upp olika karaktärer istället för att berätta om dem. Det hade varit mer effektivt att deltagarna läst på lite innan och sedan diskuterat. De få skrivövningar vi fick göra var ganska omständliga. Det var noga vem som skulle prata med vem och hur, generellt liten frihet för deltagarna. (vi blev bla tillsagda att le när vi lyssnar). Det upplägg passar inte mig, min inlärningsstil eller min skrivprocess.

Dagen inleddes med att vi inte fick presentera oss. Förnamn framgick på namnlappar men vi fick inte säga något om förväntningar, om/varför vi skriver, vad vi jobbar med eller var vi bor. Det gjorde det mycket svårt att lära känna varandra. Det var ganska tyst och trist.

Det framgick precis innan kursstart att lunch inte ingick däremot var det oklart om fika. Det visade sig att det fanns förmiddags- och eftermiddagskaffe i form av vatten och pulverkaffe. Jag ångrar att jag inte frågat om detta, då jag gärna tagit med mig gott kaffe. Det är ju nödvändigt en kall söndag.

Jag kommer inte gå fler kurser hos den arrangören. Upplägget kan säkert passa andra, men inte mig. Jag känner till andra skriv-kurser med högre kvalitet.

Att boka tider efter behov

I morse var jag hos tandhygienisten. Kl 07.10. Det är inte rimligt. Särskilt inte på en måndag. Tycker jag. Att jag är morgontrött är inte det viktiga problemet.

Problemet är att morgontider och tider sena eftermiddagar är eftertraktade av de som vill hinna med besök hos tandvården utanför arbetstid. Just nu kan jag gå närsomhelst (nästan) men den flexibiliteten nyttjas inte. Det irriterar mig. Känns väldig onödigt att jag tar en eftertraktad tid från någon annan.

Men visst, att jag fick gå upp i ottan irriterar mig. Ingen bra start på veckan.

På andra sidan solen

Maria Ernestam tillhör mina favoritförfattare och det var en stor glädje när jag upptäckte två olästa böcker hemma i men egen bokhög. Jag har nu slukat ”På andra sidan solen”.

Det är en relationsroman där en kvinna reser till Skåne med man och två tonårsdöttrar. De ska besöka kvinnans svärmor som bor på ett hem. Redan vid första besöket lär kvinnan känna en annan av de boende på hemmet. Samtalen med den gamla kvinnan blir som ett andningshål, nödvändigt, eftersom äktenskapet är minst sagt ansträngt.

Det är många känslor som beskrivs på ett enastående sätt i denna berättelse. Det är väldigt välskrivet, känslosamt och spännande. Dessutom tillkommer några noveller som ger extra näring till hela berättelsen.

Det blev en riktigt bra läsupplevelse som levde upp till mina höga förväntningar. Jag kan varmt rekommendera en läsning.

img_61771

 

Maratondansen

Ikväll har jag sett Maratondansen på Stadsteatern här i Stockholm. En ganska glad föreställning. Delar av föreställningen var stämningen hög, riktigt imponerad att få med publiken i sång och dans en söndagskväll. Det var dessutom mycket interaktion med publiken vilket var kul.

Det finns även en mer allvarlig sida men jag tycker att den var lite svårare att nå. Jag förstod nog inte alla djup. En del dansnummer är lite väl långa och hela föreställningen tar 2 tim och 45 min med en paus. Det är lite segt en söndagskväll.

¨Mycket vackert att se och många glada skratt. Det är värt mycket.

Garderobrensning

Igår blev en av mina garderober extra utvald. Den tömdes, städades ur och bara delar av det tidigare innehållet fick flytta in igen. Annat har numera ett nytt bo i grovsoprummet.

20161029_151129När jag tänker efter så lär ju en bikini från 1992 inte blir modern igen. Och träningskläder där stretchfunktionen börjar bli släpp är ju inte heller så attraktivt. Några fina kängor, men för små, blev också utvisade. Funderade på att ge bort dem, men gummit i sulorna kändes stenhårt, de verkar ha torkat ihop helt. Däremot klarade jag inte av att kasta varma vinterjackor, de kan nog komma till användning på annat sätt.

Så snart en sopsäck är fylld, rusar jag iväg till grovsoprummet. Om en säck blir stående här hemma, slutar det nästan alltid med att jag ångrar mig och börjar plock upp sådant som kan vara ”bra att ha”.

Konst som inspiration

Det har varit lite trögt i skrivande de senaste dagarna. För att råda bot, åkte jag idag till Moderna museet. Visste väl egentligen inte om det skulle hjälpa men det är i alla fall gratis, så att försöka kostar inget mer än tid.

Vilken lyckad idé. Inspirationen virvlade, jag fyllde på med energi och fyllde även på med massor av noteringar och idéer i anteckningsboken. Nu har jag rejält med material att arbeta vidare med. Och minst lika mycket motivation.

Tackar konsten för det!

Boksamtal i mindre grupp

Kvällens träff i bokcirkeln Bokslukarna blev lite annorlunda jämfört med våra vanliga träffar. Den främsta anledning var att vi bara var fyra personer; tre deltagare och en vår bibliotekarie som samtalsledare. Och bibliotekarien hade inte läst ut boken.

Den andra anledningar var att vi denna gång var relativt överens om vad vi tyckte om boken ”Berget bakom huset”. Min egen läsupplevelse finns här och mina bokvänner tyckte i princip lika som jag. Alla upplevde boken som långsam och med många transportsträckor. Vi talade även lite om trovärdigheten som vi är lite tveksamma till. Slutsatsen är att ingen av oss rekommenderar boken.

Det blev ett lugnt och intressant samtal och jag är så tacksam för att få vara med i en bokcirkel.