Vikten av promenad

När jag jobbar hemifrån bli det sällan paus. Möten avlöser varandra, telefonsamtal och mejl kommer i en strid ström. Det är lätt att få ont i ryggen, axlar och nacke. Jag försöker sträcka på mig men alltför ofta hamnar jag i en dålig ställning. Märker att jag blir trött. En del av min lösning för att må bättre är att ta en promenad.

Den senaste tiden har jag sett till att få ett tydligt avslut på dagen. När sista mötet är avklarat, stänger jag ner och går ut och går. Det är så skönt. Det tar en liten stund innan tankarna släpper jobbet men jag försöker att inte gå in förrän jag rensat tankarna.

Egentligen borde jag även börja dagen med en morgonpromenad men där är jag inte än. Den behöver inte vara särskilt lång, det viktigaste är att komma ut. Hoppas att värme och vårsol kan få ut mig även på morgonen. Men just nu är det skönt att få sova så länge som möjligt på morgnarna.

 

Söndagspromenad

Det gråmulna vädret fick energin att sina och den bästa lösningen brukar vara en promenad. Ute var det blåsigt men ändå varmt och något konstigt i luften. Jag kunde inte avgöra om det var väderomslag, åska eller om det bara var det dunkla som kändes ovant.

Gick genom olika skogsdungar, vilket var vackert och ljuvligt men oj så det kliar i ögonen och näsan täpps igen. Jag försöker variera mig och gå olika vägar, därav blev det varken strand eller vatten idag. Det var många kvinnor som var ute på joggingtur eller promenad men det riktigt hurtbullarna har andra vägar. Trots det mulna vädret, var det skönt att få skynda på stegen och andas.

Kom fram till mitt mål – för att ta en kopp kaffe och jag hann precis innanför dörren när det började att regna. Tur för mig som inte hade regnkläder. Regnet är annars välkommet då det är relativt torrt i markerna och det är skönt att regnet rensar ut en del av allt pollen. Jag är i alla fall glad att jag kom ut på en långpromenad idag.

Längs vattnet

Solen sken och det kändes som en bra eftermiddag för en promenad längs vattnet. Jag valde att följa strandkanten och gå så länge jag kände för det innan jag vände om. Gav mig även tid att bara stå stilla och andas in våren. Lite snuvigt blir det ju av pollen men det är ändå något visst att vara ute i naturen.

Jag försökte hitta en bra plats för en paus men det var fler än jag som vill sitta ute i solskenet idag. Jag brukar inte sitta för nära andra, eftersom jag tror att de flesta vill ha lite avskildhet i naturen. Tillslut hittade jag en egen solvarm sten. Det tog dock bara några minuter till dess att fler kom till platsen som inte visade samma respekt som jag visat andra. Trist eftersom jag sökte lugnet och inte andras pladder.

Det blev några sköna timmar i naturen och jag känner mig tacksam för att ha närhet till rogivande miljö.

Strandpromenad

Solen sken, temperatur var ca 10-11 grader och jag gav mig ut på en promenad. Jag började att gå längs små vägar i villakvarter och njöt av grönskan som sätter fart. Kände hur mycket jag saknat doften av nyklippt gräs och ljudet av sopande på gångar. Snart drog jag mig igenom en slottspark och ner mot stranden där jag gick länge längs vattnet. En och annan båt var ute men annars var vattnet lugnt. Jag var inte ensam längs strandpromenaden men de allra flesta håller bra avstånd, vilket jag är tacksam för.

Jag var ute i 1½-2 timmar vilket känns lagom. Den senaste tiden har jag antingen gått lite för kort (30-40 minuter) eller lite för länge (3-4 timmar) så jag är väldigt nöjd med dagens promenad. Jag hann tänka klart utan att bli alldeles för stel. Det känns bra.

I veckan som kommer, blir det antagligen lite längre promenader eftersom jag avser gå hem från jobbet. Det tar drygt 2½ timmar. Tänker att dagens promenad var bra upptrappning efter mina stilla sjukdomsveckor.

Perspektiv och utmaningar

En ny vecka har börjat och jag ids inte ens skriva om jobbdagen. Däremot vill jag plocka upp ett samtal som gav perspektiv. Pratade med en kollega, vi är ju inte många på kontoret, och vi berättade hur vi har det och hur vi upplever situationen. Jag berättade att jag tycker att det är lite jobbigt att inte finnas för mina föräldrar efter som de bor 20 mil bort. Jag kan ju inte handla åt dem och jag kan inte besöka dem. Då berättade kollegan att hennes föräldrar bor i Italien och har varit isolerade i 4-5 veckor, verkligen helt isolerade. Hennes mormor bor i Frankrike och en annan släktning i Marocko. Allt är ju relativt och i jämförelse kan jag stå ut med att missa pappas födelsedag i morgon.

För att slippa åka pendeltåg, tänkte jag att det var en bra idé att testa att gå hela vägen hem. Jag har gått delsträckor tidigare och de är ganska trist. Nu vet jag att det tog drygt 2½ h att gå hela vägen. Jag kan konstatera att jag behöver bättre skor och en bättre ryggsäck. Det vore även bra med en vattenflaska och något litet energitillskott. Framförallt behöver jag gott om tid. Ikväll startade jag lite för sent, ca 18.30 så klockan hann passera nio innan jag var hemma. Vill ju helst hinna med lite mer under en ledig kväll. Jag får nog utveckla konceptet något.

Överraskande promenad

Precis som vanligt så tänker jag att jag inte ska kolla på melodifestivalen. Sedan sitter jag där och tittar och kan inte slita mig. Bara att erkänna att jag gillar det även om jag har många synpunkter på programmet. För några år sedan lyssnade jag mest på programmet vilket gav en helt annan upplevelse, den rekommenderas. Igår gillade jag Malou eftersom jag tyckte hon hade en cool stil med snygga kläder. Annars var det Sean Banan som tog mitt hjärta!!!

Idag har jag varit ute på en promenad. Tog en väg som jag gått ofta men det var ett tag sedan senast eftersom delar av den rundan varit avstängd. Hej och hå så förvånad jag blev då de hunnit bygga massor av hus längs vägen. Tomter där det tidigare stått 3-4 villor var nu fyllda med parhus/radhus. Husen var fina med söta trädgårdar men det ligger alldeles för nära E4:an. Det har byggts bullerplank med det är i stort sett aldrig tyst där. Men jag blir ändå imponerad av förtätningen där 4 tidigare boende ger plats för minst 20, kanske fler.

Eftersom promenaden tog tid, tänkte jag mig en snabbmiddag på McDonalds. Det var jag inte ensam om, det var knökfullt. Snabbt gick det inte heller. Känns som att McDonalds inte alls är prisvärt längre. Vid sopstationen var det kaos, typ översvämning eller vad det heter med brickor, papper, muggar överallt. Så slutsatsen är att dit kommer jag inte att gå igen. Fy bubblan.

Till dagens besvikelser hör även blodapelsiner. Köpte några igår, det var åtminstone så de marknadsfördes, med så röda var det inte. Vet inte om det är en fusksort, omogna eller vad som hänt men det var inte så goda som jag minns att blodapelsiner ska vara. Normalt äter jag inte så mycket frukt men av någon anledning har just apelsiner lockat den senaste tiden, och blodapelsiner är ju drottningen av apelsiner.

Promenad längs Kungsholmens stränder

Det blev en fin helg. Lördagens utflykt till Uppsala fick mig att inse hur skönt det är att koppla av en stund, så jag fortsatte under söndagen. Behövde ta mig in till stan för några ärenden och valde Kungsholmen. Tog mig runt till fots och valde att gå ner till Rålambshovsparken och sedan gå längs Norr Mälarstrand mot Stadshuset. Det var svalt men skönt att få gå, andas och se omgivningarna. Jag brukar variera mina vandringar mellan naturvandringar och stadsvandringar och jag gillar båda.

Framme vid Stadshuset såg jag en uteservering och det såg så fint ut. Jag köpte en kopp kaffe och slog mig ner på en dyna med en filt om mig. Klockorna i Stadshuset började klämta och jag kände att det var en väldigt fin stund, en sådan man ska ta till vara och som blir ett varmt minne. Stunden varade i flera minuterar, tills vinden tog i och förde med sig kylan från vattnet. Kaffet svalade snabbare än jag hann dricka och det var så kallt att det blev svårt att vända blad i boken som jag läste. Jag var tunt klädd för rask promenad och att sitta stilla var inte så klokt. Jag blev genomfrusen. Det hjälpte inte hur raskt jag än gick när jag lämnade, jag frös fortfarande när jag kom hem. Brr.

Hemma unnade jag mig än mer lästid och kände hur ögonlocken blev allt tyngre. Jag la ifrån mig boken, ställde klockalarmet på 30 minuter och la ner huvudet på kudden. Precis när jag försvann in i sömnen började grannen hamra i väggen. Vad är oddsen för det? Somnade om och vaknade av alarmet, helt tagen en drömmen som jag befann mig i. Och jag var än mer frusen än tidigare.

En varm dusch senare kunde jag landa framför Svt:s Babel, det tillhör ju söndagskvällarna. Det ger balans i helgen.

Solskenspromenad

Solen skiner så vårligt idag att det fick bli en promenad till brevlådan. Skönt att få lämna datorn för en stund och känna värmen. Den är så efterlängtad. Jag lämnade jackan hemma och hade en stickad tröja istället vilket jag tycker om. Snön har smält även om jag tror att de är en tunna hinna kvar på sjön.

Oj så mycket skräps som finns bland buskar och bråte. Det är väldigt mycket plast som kommit fram i buskagen. Visst undrar man var allt kommer ifrån. Jag tillhör inte dem som städar efter andra utan förväntar mig att alla ska ta reda efter sig själva. Dock, en del tycks vara spritt av fåglar som letat mat i papperskorgar, då visst kan det finnas förklaringar, dock inte till allt.

Något annat som jag studerat är hus. Det finns en del nybyggen i området och det är imponerande hur mycket bostad det går att få in på en liten yta. Många hur är smala och höga. Och fina! Därtill finns små Atterfallshus. Det ser ut som att de som bor i dem bor på någon annans tomt. Jag har kollat priser. Husen ligger på 20-22 kvm och pris på 80000-100000 kr/kvm. Det känns lite märkligt eftersom det inte är några bra lägen. Men, men bostadsmarknaden är något jag inte riktigt förstår.

Nåväl, nu är det skolarbete som gäller för resten av dagen. Solen får skina på någon annan.

Väder med makt

Med 3 plusgrader och regn, får naturen ett grått uttryck. Molnen hänger lågt. Titt som tätt hörs brak då snö- och isflak rasar ner från taket. Man får var rädd om sig själv och sina ägodelar när man befinner sig i bebyggelse. Har tyvärr sett en del skador men åtminstone bara materiella.

Dagens promenad tarvade egentligen både broddar och galoscher, vilket jag förstås saknade. Vissa partier var barmark, andra snö, snöslask, issörja och rena isgator. Det var översvämningar där vattnet inte har någonstans att ta vägen. Den snabba smälttakten gjorde att underlaget var i förändring. Jag fick helt enkelt anpassa tempot. Största delen av promenaden gick bra. En sträcka, bara några hundra meter, blev en utmaning. Det var tjock, slät is med massor av vatten ovanpå. Med en bergvägg på ena sidan och tät biltrafik på andra sidan om gångbanan, fanns inte så många alternativ – vända eller fortsätta framåt. Jag kom i alla fall fram hel, utan skador och med insikten att välja en annan väg.

Naturkrafterna är mäktiga. Det krävs eftertanke när man bygger upp samhällen, kunskap att underhålla gator och det krävs förstås ett eget förstånd när man är ute. Själv har jag fått ställa undan favoritkängorna. Det är varma, sköna och fungerar i snö men inte på is. Sulorna fäster inte på isen, jag glider fram på ett obehagligt sätt. Vem trodde det om vinterkängor? Nu får de vila och jag tar fram grovkängorna. Det är vädret som bestämmer, inte jag.

Promenadlängtan

Promenader är grunden i mitt motionerande. Jag väljer ofta att gå och gillar även att vandra. Men det händer att jag får dippar dvs perioder då promenader inte är roliga. Jag kan tröttna på att gå samma runda varje kväll.

Just nu känner jag en längtan efter promenader. Jag känner ofta på dagarna att jag måste ta en paus och gå ut och jag tar gärna en kvällspromenad. Jag vill ha luften, se naturen och få rensa tankarna. Det gör gott. Det är också en härligt att känna lust att får röra på sig jämfört med att tvinga sig till motion.

Längtan efter promenader gör att tankar på gym känns långt borta. Jag vill vara ute. Promenader och simning som kombination kan räcka gott fram till våren.