Vandringskväll

Ikväll hade Friskis&Svettis i Stockholm en temakväll om vandring. Det var ett samarrangemang med Naturkompaniet.

Det hela började med att man fick provsmaka frystorkad mat. Därefter berättade butiksägaren om kängor och gav några praktiska tips om att ta hand om både kängor och fötter. Mycket var känt men jag visste tex inte att man kan sula om kängor. Nu vet jag. Därefter berättade fjällrävens vd väldigt mycket om företaget och en del om byxor. Tydligen jätteviktigt. Avslutningsvis berättade Friskis om sina vandringsresor.

När jag själv vandrar så älskar jag att trava fram i skönslitna kläder. Bra kängor, stumpor och underkläder är ett måste, men i övrigt är jag inte så noga. Tvärt om, jag har massor av fina och funktionella kläder men använder oftast något skönt linne och lagom skrynklig skjorta.

Och visst, har jag ett par dyra, perfekta kängor så kanske de är värt att sula om. Men en omsulning kostar ca 1000 kr, så jag är faktiskt tveksam.

Nix, för mig är vandring ingen materialsport. Jag är ingen extremvandrare, och klarar mig fint men mina gamla trasor. Och det är tur. Annars hade vandringen kostat mig en hel förmögenhet.

 

Annons

Imorgon börjar mitt gamla liv

Älskar utveckling, vill framåt och har bråttom in i framtiden. Men ibland är det bra att titta bakåt, att återgå till gamla goda vanor och återuppta sitt gamla liv.

Det var väldigt länge sedan jag tränade hos Friskis&Svettis. Det är så illa att mitt kort har löpt ut. Nu ska jag ändra på det. Imorgon är det dags för ny start, att återuppta träningen och komma tillbaka till goda träningsvanor.

Det ska bli bra men jag känner att det kommer att bli en tuff start. Det är jobbigt att upptäcka hur smidighet och kondition försvunnit. Trist insikt, en sanning som kan vara svår att ta in. Men det är bara att börja om. Jag har ju bestämt mig. Jag vet ju att det blir roligare med tiden.

Imorgon, då börjar mitt kort att gälla igen. Imorgon, börjar mitt gamla liv.

 

 

Medlemsengagemang

I Friskis&Svettis Stockholm finns väldigt många medlemmar. Lite olika under året beroende på när man betalar sin medlemsavgift. Vid utgången av 2014 var det ca 85000 medlemmar. Vid dagens årsmöte var vi 141 som var med i röstlängden. En fråga krävde votering och senare rösträkning. Då användes elektroniska mentometrar. Uppmärksam som jag är, noterade jag att 114 som röstade. För mig var det oklart om några gått, inte ville rösta eller om det var tekniken som strulade.  Valde att inte fråga och därmed dra ut på tiden ytterligare.

Hur jag än räknar, kan jag inte annat än konstatera att medlemsengagemanget är lågt.

Årsmöte

Idag var det dags för Friskis&Svettis Stockholms årsmöte. Friskis&Svettis består av lokala föreningar och jag är med i Stockholmsföreningen. Mötet hölls i anläggningen vid Skanstull och det blev mitt första besök vid den anläggningen.

Började med att titta mig omkring, det fanns en tipspromenad, korv och kaffe och väldigt mycket folk. Det var trångt och rörigt. Jag fick ingen positiv känsla av anläggningen, så jag kommer nog att fortsätta välja andra anläggningar även i framtiden.

Mötet började bra och var väl förberett. Det var en van ordförande för mötet och det var en trevlig inramning. Presentation av verksamhetsberättelse och budget framåt var föredömligt kort och genomgången av motioner gick också väldigt smidigt. Men ändå var det väldigt segt och omständligt. Oj, vilken tid det tog. Vissa delar blev extremt utdragna då vissa ville berätta lite för mycket istället för att gå rakt på sak.

Inför mötet tänkte jag att det skulle ta 30 minuter, max 45 minuter. Jag tyckte att jag tog i rejält med marginal när jag tänkte att jag skulle lämna efter en timme. Men mötet tog två timmar. Det är helt otroligt länge när det inte var några speciella frågor eller konflikter. Jag hoppas verkligen inte att övriga verksamheten är lika ineffektiv.

Och det stora förvåningen är ändå att alla andra var glada eftersom det var ett så kort möte.  Dessa årsmöten brukar ta längre tid, enligt de jag pratade med och vad jag läst på Facebook. Jag vill verkligen inte vet hur det är möjligt.

Nåväl, det var mitt första årsmöte och troligen även mitt sista. Visst finns det saker jag vill förändra men tiden är också viktig för mig och ingen får slösa med min tid på detta sätt.

Tuff måndag

Har haft en fruktansvärd träningsvärk efter gårdagens tortyr-yoga och det har påverkat mitt humör hela dagen. Har ju inte kunnat skratta utan att oja mig. Bestämde mig för att ge yogan en sista chans och ikväll gick jag till Friskis igen.

Yogapasset, med en ledare var övningar jag är bekant med, gick riktigt bra. Visserligen var koncentrationen dålig hos mig men jag gjorde övningarna och våga fördjupa dem mer, utmana mig själv ytterligare. Efter passet stannade jag kvar och testade något övningar – de övningar som jag satt upp som mål att klara av. Alla gick alldeles galant och med det så kan jag känna mig riktigt nöjd med yogan. Jag är i mål.

Var riktigt trött och hungrig efter passet. Gick ut i regnet och blev totalt nedstänkt av en buss. Sur i dubbel bemärkelse passade jag på att köpa middagsmat med mig hem. Men den påsen glömde jag på pendeltåget…

Hemma, lika grinig som dagen i övrigt men aningen mer hungrig. Jag fryser och frustar. Har dessutom fått mejl om att min nästa bastutid är avbokad. Nej, det här var ingen toppendag. Sådan dagar finns och de drabbar alla. Det kan jag leva med. Men i morgon ska jag göra mitt yttersta för att det ska bli en riktigt bra dag.

Yoga som tortyr

Eftermiddagens yoga-pass var efterlängtat. Den förväntansfulla känslan omvandlades dock snabbt till förskräckelse. Yogan var hos Friskis&Svettis, samma ställe där jag brukar gå men ledaren var ny för mig. Och det visade sig att passet var helt annorlunda än de pass som jag är van vid. Det var många övningar som var helt nya för mig. Och instruktionerna var också väldigt annorlunda än dem jag hört tidigare.

Det enda ord som fanns i min hjärna under passet var: Tortyr. Det var verkligen inga sköna övningar och vi var ofta stilla i samma övning väldigt länge. Kan säkert passa bra för en van yogi, som kan övningen, men för mig var det bara tortyr. Ledarens uppmuntran att hantera sin smärta, stå ut, var inget som hjälpte mig.

Så glad att passet tog slut och så glad att jag inte är skadad. Just den här ledaren får inget återbesök av mig. Frågan är om jag ens vill fortsätta med yoga efter detta.

Träningskort

Satt och funderar över träningskort. Jag gillar Friskis & Svettis och trivs bra med både utbud och anläggningar. Men det är inte den enda träningen jag gör. Jag vill även simma, promenera och jogga. I perioder är inneträningen hos Friskis min bas för träningen, andra perioder vill jag annat.

Det jag har märkt är att jag vill variera min träning allt mer. Jag går inte alls lika regelbundet hos Friskis. Den här terminen har det varit ganska sällan. Jag har årskort, vilket jag tycker är mycket prisvärt men det vore ännu mer prisvärt om jag nyttjade det mer. Fördelar jag årskostnaden på årets pass så är varje pass rejält kostsamt, men nuvarande träningsintervall.

En fördel med årskortet är att jag aldrig behöver fundera på om det är värt att gå och träna. Det finns inget hinder i ekonomin. På andra anläggningar bla, simning, har jag haft klippkort och det har i vissa fall känts motiverande, andra gånger mer stressande. Jag kan alltså inte avgöra om jag föredrar att klippkort eller årskort. Jag kan alltid säga i efterhand men aldrig i förhand.

Däremot kan jag bestämma mig för att nyttja mitt Friskismedlemskap mer. Jag bestämmer mig. Jag börjar redan idag.

 

Negativa känslor på mattan

Ikväll var jag på yoga hos Friskis&Svettis S:t Eriksbron. Det är ett bra pass som jag besöker hyfsat regelbundet. Jag har lärt mig passet. Och känner igen de flesta övningarna.

Att jag känner igen en övning betyder inte att jag kan den. Det blev så tydligt under kvällens pass. Jag inser att jag gör fel ibland. Det spänner och stramar i andra muskler än de som ledare talar om. Jag spänner mig för mycket i vissa övningar. En övning, fisken, ger alltid huvudvärk. Det här känns inte bra.

Under avspänningen började jag tvivla på att yogan är bra för mig. Det är svårt. Jag gör fel. Just idag känns det inte riktigt kul. Under promenaden hem så bestämde jag mig för att inte ta några beslut än. Jag är stel och jag behöver ge yogan några ytterligare försök innan jag ger upp. Trots allt så gör den ju även mycket gott.

Yogablåbär igen

Att träningens effekt är en färskvara blev jag varse idag på ett hårt sätt. Efter ett alltför långt uppehåll från yogan, var det dags att sätta sig på mattan igen. Det kändes riktigt bra att vara tillbaka. Åtminstone till det var dags att börja.

Redan i de första tänjande övningarna kände jag hur stel jag var. Det var inte roligt. Och så fortsatte resten av kvällen. Det spände och stramade. Jag kände mig svag i bål och det stelt överallt. Jag kände mig som ett blåbär. Ingen. Jag kom dit med svag huvudvärk och gick hem igen med en sprängande variant.

Nej, roligt var det verkligen inte men desto viktigare att dra lärdom av detta. Mer varierande träning och framförallt mer regelbundenhet är vad jag behöver. Tack Friskis&Svettis för att ni inspirerar mig.

Yoga och promenad

Söndagar innebar som regel att jag sover bort halva dagen. Det är som att kroppen behöver vila och den stjäl den tid den behöver.

Framåt eftermiddagen, tog jag mig till Friskis&Svettis S:t Eriksbron för ett 75 minuters yogapass. En riktigt bra pass. Jag är inne i en period då jag tröttnat lite på yogan, men jag försöker vända på det genom att våga experimentera lite. I varje övning, försöker jag testa olika sätt. Jag flyttar händer, ändrar benens position och ser vad som händer. Det är rätt kul. Det är inte så mycket som behövs för att det ska bli stor skillnad. Jag lär mig mycket, kanske inte så mycket om yoga utan mer om mig själv och min egen kropp.

Efter passet tog jag en skön promenad. Jag kom på en ny rutt för att ta mig till tåget. En bra rutt längs vattnet och Karlbergs slott, men tyvärr lite mörk, känns inte helt bra att gå ensam i mörkret. Promenaden ger faktiskt mer för den mentala hälsan än yogan. Under promenaden kan jag koppla av, koppla bort och vara i nuet. Det är alldeles underbart.

Vet inte om yogan och promenad kompletterar varandra eller om det enbart går jämt upp. Det känns som att lite av stelheten som jag löser upp i yogan, kommer av promederna. Det känns i alla fall bra och det betyder mycket för mig. Det ger energi inför den kommande veckan.