Sömnpiller

Igår tänkte jag se ”Gycklarnas afton” som visades på Svt. Efter att ha lyssnat till Ingemar Bergmans ”Laterna magica”, så blev jag lite nyfiken på hans filmer. Bergmans filmer har inte lockat mig tidigare. 21.45 låg jag beredd i hotellsängen.

Det tog inte många minuter innan jag tröttnade. Läste något kapitel i en bok. Sedan somnade jag. Jag vaknade någon gång under natten, första gången när klockan ringde, andra gången när klockan ringde men somnade om igen och igen och igen. Flög upp ur sängen vid 10.30.

Att missa hotellfrukosten som stänger 11.00 får ju inte hända. Men vad hände egentligen? 12 timmars sömn, utan längre uppehåll, ja det händer inte ofta åtminstone inte utan anledning. Så nu vet jag, om jag behöver ett sömnpiller, då är det bara att leta fram närmaste Bergman-film.

Annons

Världssämst på packning

När jag packade i fredags, var det grått och kallt och väderprognosen visade på ett ganska trist väder som toppade vid 21 grader. I min packning finns svarta jeans, svart kjol, tröjor, sjalar och regnkläder. När jag packade mindes jag även förra årets vistelse i samma stad och hur mycket jag frös. Nu är allt annorlunda. Snart är alla mina tunna kläder använda och prognosen visar på fortsatt vackert väder. Det blev verkligen helt fel packning denna gång.

Eftersom jag är i stadsmiljö och sommarreatider, så är det ju inget oövervinnerligt problem. Men jag vill ju inte gärna erkänna hur superdålig jag är på att packa. Så jag fixar och trixar och hoppas att vädret ska bli svalare.

Det som har varit absolut nödvändigt att kompletteringsköpa är solskyddsfaktor. Jag påminner en del om en cocktailtomat. Hade inte räknat med att en skåneresa var så brännande.

Ledighetsglass

Glass är fantastiskt gott men ändå något som jag sällan äter. Jag har svårt att unnar mig och när jag gör det, chockas jag av priset för en glass. Jag lider med alla familjer med glassugna barn. Vågar inte tänka på hur stor del av semesterkassan som går åt till glass.

När jag kom till Helsingborg i lördags, var jag snabbt nere vid strandpromenaden. Jag köpte mig en glass och satt på en mur och såg ut över Öresund. Det var ren njutning. Så avkopplande och härligt. Glassen manifesterade ledighet och början på en rad av sköna dagar. Det var en alldeles vanlig mjukglass som var smakade semester.

I tisdags när jag gått runt ön Ven, avslutade jag med Hven-glass. Det sägs var glass som tillverkas på Ven på ekologisk grädde. Den var fantastiskt god även om jag saknade mer inhemska smaker. Jag valde tre kulor: vanilj, kokos och papaya. Såg varken kokospalmer eller papaya-träd under promenaden. Som jag minns det från mitt förra besök fanns mer närliggande smaker som björnbär och hallon. Det hade jag uppskattat denna gång. Oavsett preferens på smaker så gav glassen en hög grad av välbefinnande. Glassen är något jag förtjänat, längtat efter och något som jag inte vet när jag får nästa gång.

För mig är varje glasstund speciell och det gör njutningen stor. Den här veckan är det dock för varmt för att hinna fota mina goda glassar. Jag måste ju äta innan de smälter.

Den lilla bokhandels runt hörnet

Den lilla bokhandels runt hörnet av Jenny Colgan är en lättsam och bedårande liten roman för alla bokälskare. Det är feelgood, ganska förutsägbart och jag slukade boken på en dag. Det var en perfekt strandläsning.

En ung bibliotekarie förlorar jobbet och satsar allt på en dröm att få fortsätta jobba med böcker. Det visar sig att hon har mer entreprenöranda än man kunde ana och hon köper en buss för att skapa en bokhandel på hjul. Hon hantera alla tänkbara problem och får god hjälp av många vänliga människor. Och så en gnutta kärlek, förstås.

Det här är en bok för avkoppling och underhållning. Jag har tidigare läst Jenny Colgans serie om det lilla bageriet och denna bok fortsätter i samma still och samma anda. Glad läsning för lata dagar

Det lilla bageriet på strandpromenaden
Sommar i det lilla bageriet det lilla bageriet på strandpromenaden
Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden

 

Ven runt

Ön ven är min favorit bland svenska öar. Den är liten och vacker där den ligger i Öresund mellan Sverige och Danmark. Jag har bara varit där en gång och då regnade. I tisdags tog jag en buss till Landskrona och sedan båten över till Ven. Det blev en fantastiskt dag.

Det flesta tar sig runt den lilla ön på cykel men jag går till fots. Skåneleden har gjort en etapp på ön, så den ville jag testa. Det visade sig dock att det i stort följde de små vägar där man kan cykla. Jag fick hoppa åt sidan varje gång det kom en vinglig cyklist.

Det är så vacker att gå vid vattenbrynet eller uppe på platån. Det är böljade vacker med alla sädesfält och det finns både kanin och fasan. Blev lite förvånad när jag även såg alpackor men de var inom staket. Därtill små butiker och några caféer. Jag tog gott om tid på mig för att njuta ordentligt. Eftersom det var varmt, borde jag haft både solskyddsfaktor och hatt men det missade jag.

Jag kommer gärna att återkomma till Ven, gärna vid andra årstider. Och jag rekommenderar även andra ett besök. Det är en skön plats att hitta lugnet på.

Tänk om jag kunde måla

I måndags besökte jag Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg. Jag har aldrig varit där tidigare men hört om teatern. Nu var det växterna och djuren som lockade. Tyvärr såg jag inte så många djur men en del växter. Det var vackert men jag misstänker att den torra och tidiga sommaren har påverkat mycket. Många blommor så relativt små ut och rosorna höll på att tappa sina blad. Lite trist eftersom de har någon form av rosdag i helgen. Med det jag såg väckte ändå en starkt lust inom mig: Tänk om jag kunde måla, och måla av de fantastiska kombinationer av färger och nyanser.

Efter parkbesöket blev det en promenad, sedan en bussresa till Sofiero Slott. Jag har förstås läst om slottet, passerat många gånger men nu var det första gången för ett besök. Parken bjöd in till en frodighet. Alla rododendrons var överblommade, så den prakten missade jag. Även Sofiero planerade för en rosdag och jag upplevde samma ska där, att mycket av prakten redan fallit av och låg på marken. Däremot var det många blommor som var otroligt fina. Det fanns så många olika kompositioner och kombinationer som jag fullständigt älskade. Återigen kom tanke: Tänk om jag kunde måla.

Att kunna måla är en liten dröm, men inget som jag har talang för. Faktiskt inte ens fotografering, trots att jag inte kunde låta bli att försöka. När jag var vid Sofiero, besökte jag förstås även slottet och fick en helt okej fika. Att hitta mysiga ställen att fika på – det är en talang som jag besitter.

Att få vila en stund vid havet

Har tillbringat de senaste dagarna i Helsingborg. Det är soligt och behagligt varmt och vinden svalkar gott. På min lista finns så mycket jag vill göra. Jag tar långa promenader, både i parker och längs havet. Jag älskar den långa strandpromenaden. För mig är dock vattnet lite för kallt, tror jag, så något bad har det inte blivit. Idag väntar 25 grader varmt i luften, så kanske att det blir ett dopp, om jag vågar.

Trots min långa lista med saker att göra, så tar jag mig mycket tid att ta tillvara stunden. Allra bäst trivs jag med att sitta i en av solstolarna vid havet, läsa en bok, skriva lite i skrivboken eller bara titta ut över Öresund och Danmark. Det är något jag inte kan göra hemma, så dessa stunder vill jag inte missa.

Flickvännen

Flickvännen av Karolina Ramqvist är en roman som jag sedan länge tänkt läsa. Det är nog åtta år sedan jag köpte denna pocket och nu har den äntligen blivit läst.

Berättelsen handlar om en kvinna som lever i ett förhållande med en kriminell man. Det är inte helt tydligt vad mannen gör, åtminstone inte alla detaljer. Berättelsen är helt utifrån kvinnans perspektiv, hennes känslor och hur hon har fastnat i sitt eget liv. Jag upplever att vi kan känna kvinnans oro, hennes farhågor och brister vilket ger en närhet trots att våra liv ser så olika ut. Det här är en typ av berättelse om jag inte läst tidigare vilket gör den intressant.

Jag drivs med i läsandet och trots att jag är en pryd person, så hanterar jag även alla beskrivningar av sex och porr då jag inser att de hör hemma i denna berättelse. Jag kommer även att vilja läsa mer av Ramqvist och ska ta reda på vem hon är som författare. Jag har hört något om att det finns en uppföljare till denna bok. Det måste jag undersöka.

 

 

 

Laterna magica

Laterna magica av Ingemar Bergman går under sommaren som radioföljetong i P1. Det är Sten Ljunggren som läser Ingemar Bergmans självbiografi. Jag fångades snabbt att Ljunggrens berättande och har nu slukat alla 35 avsnitt via webben. Till en början upplevde jag det som svårt att händelser inte kommer i kronologisk ordning men efter ett tag njuter jag av upplägget.

Jag har inte veta så mycket om Bergman, vilket har gjort lyssnandet intressant. Mest intressant är dock att få höra en något udda person berätta om sitt eget liv. Jag kan få en inblick i hur hans barndom format och påverkat honom och hans manus.  Jag går också en inblick i hur en person kan styras av känslor. Min upplevelse är att Bergman ser alla känslor som naturliga, de händer och går inte alltid att dämpa. Det kan gälla både stark vrede och häftig förälskelse. Personligen ser jag ju lite mer till konsekvenser men det nämns inte så mycket i Bergmans självbiografi.

En annan sak som jag slås av är Bergmans produktivitet. Himmel så mycket han har skrivit i forma av filmer och pjäser där långt i från allt är känt. Jag uppfattar även en hög grad självkritik där han i efterhand inte var nöjd med allt.

Jag kan sakna att han knappt nämner sina barn. Med tanke på hur hans egen barndom präglat honom, vore det intressant med en reflektion hur han själv har präglat sina barns liv. Men det framgår inte, som jag upplever det.

För mig blir den en varm rekommendation till att lyssna till radioföljetongen.

Julia & Paul – en försommarberättelse

Julia & Paul – en försommarberättelse av Peter Fröberg Idling är en roman om ett Sverige som inte finns. Tanken är vad som hade kunnat hänt om Sverige gått en annan väg 1917 och blivit mer kommunistiskt. I berättelsen känns såldes Stockholmsmiljöer igen medan samhället ser helt annorlunda ut.

Julia och Paul är ett par som lever ihop och har två barn. Under denna försommar lever de åtskilda då Paul tjänstgör till sjöss. Vi får först Julias liv och perspektiv sedan Pauls liv och perspektiv under samma period. Det är politiskt och aningen obehagligt.

Jag kommer aldrig in i boken. Jag får ingen känsla och upplever den som långsam. Språket är bra men det händer för lite. För mig blev det en bok att somna till. Det är inte en bok i min smak.