Kärleksbrev

Mitt andra besök på Göteborgs stadsteater blev lunchteater. Teatern skulle börja kl 12.00 med insläpp en halvtimme innan. Blev lite förvånad när jag kom till teatern ett par minuter över halv tolv men när jag klev in i foajebaren så insåg jag att nästan alla redan satt ner. Noterade även att nästan alla hade vin i glas, vilket tyder på att ingen var stressad att gå tillbaka till jobbet efteråt.

Jag har redan glömt var jag åt. Det var inget större fel på maten, men ingen höjdare. Det var kött, det minns jag, för damen bredvid mig kunde inte äta sitt kött pga senor och fett.

Teatern satte igång och det var en kvinna och en man på scenen som läste brev. Det var en brevväxling som pågick från tidig barndom till övre medelåldern och på så sätt fick vi följa hur deras liv utvecklades. Det fungerade mycket väl. Två levnadsöden på 70 minuter och det var riktigt bra.

Det som var mindre bra var att jag inte såg något. Det var trångt om plats och borden var så placerade att det var väldigt svårt att se. Stolarna var dessutom hårda. Trist tycker jag. Pjäsen ser jag gärna igen. Och jag vill gärna tipsa Radioteatern om den. Däremot blir det inga fler lunchteaterbesök för min del.

Annonser

Machinal

Mitt allra första besök hos Göteborgs Stadsteater blev en stor kärlek. Jag uppskattade huset, scenen, stämningen och det genomgående goda skådespeleriet.

Jag såg ”Machinal” som hade Sverigepreimär i Göteborg för några veckor sedan. Det  är 30-tal i New York med hets och nöjesliv. En ung, vilsen kvinna kommer att gifta sig med sin chef men lyckan finns inte där. Vilsenheten ökar med tiden och slutar i katastrof och ett grovt brott. Hela historien är baserad på ett verkligt rättfall från 1927.

Vad som är rätt och fel är kanske inte så svårt att inse men vägen dit, vad som påverkat ger mycket blandade känslor. Ensemblen gestaltar allt på bästa sätt. Det är bara 11 personer som spelar mer än 40 roller och det fungerar alldeles utmärk.

Teatern har en vridscen och de använder den på ett mycket effektfullt sätt. Scenografin är lite mörk men bra.

Ja, för mig blev mitt första besök på denna teater en stor kärlek. Hit kommer jag gärna tillbaka.

 

 

Informationen sprider sig

Efter en långpromenad runt om i Göteborg passade jag på att besöka några kyrkor, ett café och några mindre butiker. Allt kändes lugnt och behagligt och jag tänkte att det var lite av söndagsstämning. Under promenade noterade jag många män med blåvita halsdukar och trodde att det ”hör till” på något sätt.

Flera trevliga butiksinnehavare pratade glatt och de informerade mig om de inte skulle få så bra förtjänst idag eftersom det var fotboll på gång. De menade att Göteborgarna gillar sitt IFK och har inte tid för shopping vid viktiga matcher. Perfekt tyckte jag som både fick förklaringen till halsdukarna och kunde strosa vidare utan att stressa och trängas.

Jo, det var lugnt på stan under tidiga eftermiddagen men antagligen tog matchen slut eftersom det blev mer folk på stan. Nu på kvällen är många ute. Åt middag på en pub och blev informerad om läget. Nej, alla är inte ute i kväll. Många väljer att stanna hemma. Så hårt är livet.

Ja, nu vet jag. Tänker att det går rätt bra att hålla sig informerad. Trots ett totalt ointresse.

Stavfel och avstavningar

Möte ganska ofta personer som blir irriterade över stavfel och felaktiga avstavningar. Många gör sig roliga på facebook, andra skriver långa drapor och att folk inte kan skriva svenska, använda prepositioner mm.

Själv är jag hyfsat bra på svenska, utvecklar mitt eget språk. Allt för ofta skriver jag fortare än mina fingrar klarar av men ändå långsammare än mina tankar och det leder ofta till fel. Det kan bli felstavade ord eller helt överhoppade ord, som jag tänkt men aldrig skrivit. Tyvärr tillhör jag dem som inte ser dessa misstag. Mig får man klaga på. Jag kan, borde vara med noggrann och jag kan ta kritiken.

Men, det gäller inte alla. Många har kämpat mer än vi kan ana för att ta sig igenom skola, andra har inte särskilt lång skolgång och det finns de som har väldigt svårt för svenska. Det finns också många som inte har svenska som modersmål. Som, i mitt tycke, lyckas ovanligt bra även om det inte är perfekt.

Så, när jag läser om klagomål om våra stavfel, att vi inte använder ord rätt, inte kan skilja på dem och de eller när vi gör märkliga avstavningar – då tänker jag på alla dem som inte har det så lätt. Och jag förfäras ofta över de uttryck som används när det skrivs om dessa klagomål. Jag saknar respekt och ödmjukhet.

För mig är det självklart att kämpa för det svenska språket. Jag vill utveckla men inte förstöra språket. Vi kan lära varandra, visa vad som är rätt. Men jag vill att vi gör det med respekt. Att vi inte sätter oss på dem som inte kan utan lär dem. Att vi inte gör oss roliga på andras bekostnad. Ett språk behöver människor som respekterar både språket och varandra.

Vilsen i biotablån

Tänkte att jag skulle gå på bio. Jag bor på hotell nu ett par dagar och har nära till flera biografer. Det känns så lyxigt att ha nära till och från biografen. Men hur ska jag orka? Och vad vill jag se?

Orken kan jag kanske fixa med starkt kaffe. Men att veta vad jag vill se är inte alls lätt. Jag kan inget om filmer, känner inte igen namn på regissörer och det är även många skådisar som jag inte heller känner till.

Försökte besöka SFs hemsida. Säkert bra men jag är ovan och jag tycker att det är svårt att navigera rätt.

Mycket skönare att slappa på hotellrummet. Och nu orkar jag inte gå ut.

Ta hand om kroppen

De senaste dagarna har jag unnat mig några kroppsbehandlingar. För mig är det ett skönt sätt att koppla av, att få ner stressnivån och må gott. Tyvärr är jag ganska sparsam av mig, så jag unnar mig inte detta regelbundet. Dessutom går jag till skolor, där elever utför behandlingarna, för att få bra pris. Det här gången har jag hos Gilda.

Igår blev det kroppskubb och sedan massage. Visst kan jag skrubba mig själv men jag kommer inte åt överallt tex inte på ryggen. På så sätt är det skönt att få bli ompysslad av någon annan. När jag låg på britsen upplevde jag massagen som den sämsta jag fått. Jag uppfattade den som stressig, lite ryckig utan lugna rörelser. Men efteråt kändes det riktigt bra. Benen var pigga igen och värken i muskler var borta. Så nog gjorde massagen nytta.

Idag hade jag bokat tid för ansiktsbehandling och manikyr. Vill gärna ha hjälp att forma ögonbryn och måla naglar. Känns lite lyxigt till en rimlig peng. Men den ansiktsbehandling jag fick var helt magisk. Ansiktsmassage inkl nacke, axlar och dekolletage var bland det skönaste jag varit med om. Kanske att jag överdriver men det var faktiskt så det kändes. Så, i avkopplande syfte, går jag gärna på ansiktisbehandling lite mer ofta.

Nu känner jag mig avslappand och samtidigt motiverade att ta bättre hand om min kropp. Det är både jag och kroppen värd. Vi ska hålla länge.

Höstlov

Sovmorgon, hotellfrukost och sedan en långpromenad i höstsolen. Det är verkligen en stor njutning att få andas den friska luften och ta in all färgprakt som naturen bjuder på. Dusch, en kopp kaffe och sedan tid för kroppsskrubb och massage. Lite senare på kvällen blev det teater. En väldigt skön onsdag.

Torsdagen har varit minst lika bra. Hotellfrukost, långpromenad och sedan ombyte för att se lunchteater. Därefter en kort promenad för att sedan få ansiktsbehandling och manikyr. Efter en sådan dag är jag rätt mör, men hann med lite fönstershopping innan jag landade på hotellrummet igen.

Tror att alla vuxna behöver höstlov. Mer än barnen. Känner stor tacksamhet att jag kan unna mig några dagars ledig. Att få bara ute i dagsljus, att få läsa en bok och att bara få ta det lugn är något jag verkligen behöver för att orka. För tröttheten känns när man slappnar av och känner efter. Dags att fylla på med energi.