Bostället

Under min resa i Östergötland läste jag en artikel i en reklamtidning om ett vedugnsbageri. Det hette Bostället och väckte mitt intresse. Jag är verkligen glad att jag läste den artikeln.

Boställets Vedugnsbageri ligger någonstans utanför Linköping. Jag kan inte riktigt säga var. Jag vet inte hur jag lyckades hitta dit utan karta och jag vet inte riktigt hur jag kom där ifrån. Det var mitt i ingenstans. Men jag lyckades och det är det som räknas.

På en bondgård göms denna pärla. Det var svårt att välja bröd så jag tog både en vaniljbulle och en hallongrotta och till det fick jag riktigt gott kaffe. Jag satt och njöt ute i en trädgård med utsikt över en hönsgård och fält. Jag tror att man kan köpa med sig ägg hem också. Någon bild hann jag inte med, bullen slank ner direkt och det är en av de godaste bullar jag ätit.

Hoppas innerligt att jag hittar dit igen. Det är ett litet bullparadis i Östergötland.

Bernards

I min studie av Jönköpings caféer upptäckte jag efter ett tag att Bernard verkade vara ett populärt namn. Dels finns en gammalt anrikt konditori men namnet, dels ett mer modernt ställe med likande namn. Båda serverade gott kaffe och det fanns gott om kaloririka val att göra.

Nu har jag läst på och ser att det finns både historia och nytänkt i något som är en kafé-koncern med flera caféer i både Jönköping och Värnamo.

Jag gillar att det finns caféer som inte tillhör de stora kedjorna och som kan kombinera tradition och innovation. Här fikar jag gärna.

Kaffebönan

I Jönköping finns café Kaffebönan och det är ett ställe där jag trivs. Det är inget extravagant. Det finns ett utbud av gott kaffe och bakverk som ser goda ut. Jag kan erkänna att jag inte testat godsakerna.

För mig är Kaffebönan ett ställe där jag kan sitta och slappna av och njuta av kaffe. Bäst är att sitta ute, en mysig innergård som ger avskärmning. Det är ett enkelt ställe där jag trivs.

Sjöcaféet

Precis vid Djurgårdbron ligger Sjöcaféet. Efter promenad längs strandvägen tyckte jag att det kunde passa för lunch. Det var efter lunchrusning och fanns gott om plats. Ingen kö heller. Jag valde att sitta ute i solskenet.

Av någon anledning kom inte min mat. Jag väntade, sökte ögonkontakt och viftade med min nummerlapp när servitörer kom men ingen tog notis. Efter lite för lång väntan gick jag in till kassan och sa till. En pigg tjej ordnade fram maten men fick det att framstå som att det var jag som gjort fel, typ gömt mig eller något.

När jag kom tillbaka till min plats hade en från personal dykt upp och dukat av mitt bord. Bestick, sallad, bröd och dryck var prydligt undanplockat. Det är något jag inte kan acceptera och det gör mig rejält irriterad. Men istället för att be om ursäkt påpekar mannen att jag inte få lämna väskan vid bordet.

Väskan, en tygpåse, innehöll en sjal och en pocketbok. Det är inget av värde men jag har ofta med det för att markera min plats för att andra gäster inte ska ta mitt bord. Att personalen dukar av innan jag ens fått maten har aldrig föresvävat mig tidigare och att jag dessutom får reprimand för att jag försökt markera att de inte ska ta min plats, känns mer än knäppt.

Låt oss säga att den lunchen inte gav några positiva minnen. Otroligt försenad hann jag inte ens med kaffe efter maten. Säkert trevligt ställe men oproffsigt agerande.

Systrarna Delselius

Min tur till Värmdö innebar ett stopp hos Systrarna Delselius. De har ett bageri och kafé med en trevlig utsikt. Säkert jättefint på sommaren. Jag har aldrig varit där tidigare och visste inget om stället.

Det var mycket folk och snålt med sittplatser men när man väl hittat en plats satt man bra (efter att jag fått byta plats). Brödutbudet var okej och jag satsade på ett kopp kaffe och en semla. Det blev faktiskt en besvikelse. Brödet var degigt och bullen var alldeles för liten i förhållande till mängden vanilj och grädde. Det var som att enbart äta vanilj och grädde och det vill jag inte göra. Nej tack.

För mig blir det nog inga fler besök. Det var för stökigt. Mycket disk på borden men ingenstans att göra av det, slut på kaffet när jag skulle hämta påtår och en ranglig stol som jag knappt vågade röra mig på. Jag hoppas egentligen att jag enbart hade otur men å andra sidan finns det andra ställen att upptäcka.

Cafe Pascal

Torsdagen krävde gott kaffe och jag tog chansen att besöka Cafe Pascal, som finns nära Odenplan i Stockholm. De har omtalat bra kaffe och det är ofta välbesökt. Själv har jag varit där en gång tidigare.

1155Utbudet av fikabröd, smörgås och lättare maträtter är stort och det ser riktigt läckert ut, baserat på bra råvaror. Jag valde en äggmacka – en croissant med en röra med hackat ägg och något mer samt något som liknade ett bit stekt bacon. En av mina favoritmackor är en ”ägg och ost”-macka som finns i Tallinn. I Pascals version saknas den rivna osten i äggröran men mackan är ändå god. Den är definitivt tillräckligt god för att väga upp till den långa resvägen till Tallinn.

Även om det är gott så finns en stor nackdel med Pascal. Ljudnivån är enormt hög trots att det inte var fullsatt. Det är tegel, betong och andra hårda material som ljuden studsar mellan. Sådant ljus som gör mig stressad.

Ljudnivån tillsammans med prisnivån gör att jag inte blir stamgäst men att jag kan återkomma lite då och då.

Ebbas fik

Självklart gör jag som jag blir rekommenderad, ibland i alla fall och idag gick jag till Ebbas fik. Tack Mie. Fiket är ett femtio-talsfik med extra allt. Det är grejer överallt. Allt är färglatt, femtiotal och aningen amerikaniserat. Just när jag var där var utbudet godsaker begränsat vilket är bra (för min bristande karaktär). Men en god Caffe Latte fick jag.

Men… varför kan skåningar inte lära sig att stänga dörren. Det är otäckt kallt ute och att sitta nära dörren har sin utmaning. Vi var flera som hela tiden fick säga till ”Stäng dörren” eller resa oss upp för att stänga. Hur tänker folk? undrade vi men fick inget svar.

Kul att ha varit på Ebbas fik, en annorlunda upplevelse och en typ av fik som numera är väldigt sällsynta.