Balkong i höstmörker

Har funderat på att göra höstfint på balkongen men det tycks dröja innan hösten når tid. Sommarblommorna trivs och mår bra, det är fortfarande hyfsat ljumma kvällar, inte särskilt mycket kallare än julikvällarna. En pläd räcker gott även om ett par raggsockor är att föredra. Det enda som tyder på höst är kvällsmörkret. Behöver tända allt fler ljus på kvällarna för att se något. Solcellslamporna räcker inte längre till.

Även om sommarblommorna lever i balkonglådan, funderar jag ändå på att få planera några höstastrar. Det här till på något sätt.

Annons

Förhandlingsteknik och kaffe

Idag lyssnade jag till en föreläsning om förhandlingsteknik. Ett ganska kort föredrag som sammanfattade tillräckligt mycket för att ge inspiration. Å andra sidan var det inte det roligaste jag lyssnat till men jag lärde mig åtminstone några saker och de tre viktigaste är:
– Förberedelser är jätteviktigt. Skriv ner det viktigaste.
– Hitta en win-win-lösning men försök inte vinna en förhandling.
– Förhandlingen fortsätter efter handslaget dvs det som lovas ska levereras och det ska förhoppningsvis blir en mer långvarig relation.

När jag granskar mig själv, tänker jag att det nog inte var så tråkigt, däremot var jag själv ganska trött och oengagerad. Jag hade behövt mer fart och liv men det beror ju på min egen sömnbrist, inte på föredragshållaren. Och det går att lösa med lite kaffe.

Så, morgon ska jag efter morgonkaffet fundera mer på vad jag lärt mig idag och hur jag kan bli en bättre förhandlare. För det jag minns allra bäst från föredraget var att förhandling handlar väldigt mycket om relationer. Det tycker jag är viktigt.

Årets bok

Idag blev det klart vem som vunnit Årets bok 2017. Bland 12 nominerade har det varit möjligt att rösta på sin favorit under sommaren. Jag har sett nomineringarna som bra boktips och jag kan tänka mig att läsa alla utom en. Självklart vann den bok som jag inte avser att läsa.

Så är det med tycke och smak. Eller med förmågan att attrahera många röster.

Alla andra får ju

”Alla andra får ju vara där”. Precis som en nybliven tonåring, låter mina tankar. ”Jag vill också”.

När man följer så många facebooksidor och bloggar om litteratur, som jag gör, så känns det som att alla är i Göteborg. Alla, utom jag. Det är bokmässa och det är något jag måste skriva upp på lista med framtidsdrömmar. Jag har nämligen aldrig besökt bokmässan. Jag längtar. Det ser fantastiskt ut.

Nu får den tjuriga tonåringen i mig, sitta still i fåtöljen och behagas av alla bilder, beskrivningar och rapporteringar från Göteborg. Men nästa år…

Änkan

Änkan av Fiona Barton beskrivs som en thriller och som årets bästa debutroman. Jag beskriver den som en bladvändare som fångade mig redan under de första sidorna.

Huvudperson är en kvinna, vars man precis dött. Mannen var illa omtyckt efter ett förmodat hemskt brott. Historien går bakåt i tiden och steg för steg läggs bitar som pusslar ihop en fruktansvärd historia. Det stämmer massor av frågor kring ansvar och skuld, hur mycket visste änkan och har hon varit delaktig. Men det väcker även en hel del andra frågor om polisens arbete, fokus på att lösa brottsgåtan eller få någon fälld, journalistikens roll och etik samt allmänhetens hårda dom.

Min läsupplevelse kan beskrivas som fängslande. Jag fastande nästan direkt i boken och sedan har jag vilja läsa och läsa. Nästan så att jag vill tjuvläsa på slutet, vilket är absolut förbjudet in min läs-värld. Jag vill dock vara tydlig med att jag mycket sällan läser thrillers. Jag kan inte avgöra hur denna berättelse är jämfört med andra thrillers. Den här berättelsen kommer jag att tänka på länge och det ger goda skäl till att rekommendera den.

 

12 oroliga timmar

Det är med lite darriga ben som jag landat hemma i fåtöljen efter en kryssning till Helsingfors. Packade skolväskan i söndags eftermiddag och klev ombord på färjan som styrde mot Finland. Fick en hel dag att strosa runt i solskenet i Helsingfors, innan båten tog mig tillbaka till Stockholm igen. För mig blev det två nätter på båden med orolig sömn.

Första natten beroende på pluggande. Satt alldeles för sent med skoluppgifter som tog längre tid än jag räknat med och precis som under gymnasietiden, så har problemlösandet en tendens att fortsätta i sömnen. Sömnbristen och allt promenerande gjorde att jag såg fram emot en tidigt kväll i kojen med en bra bok.

När jag krupit ner under täcket får jag mail från min pappa. Min mamma har insjuknat, åkt ambulans och hamnat på hjärtintensivt. Hej och hå så pulsen rusar när man läser sådant. Upp igen på med en klänning och skor och tar med telefon och dator för att försöka hitta en lugn plats på båten där jag både har telefontäckning och wifi. Får tillslut tag på min pappa som är förtvivlad och orolig men tror att mamma kommer att klara sig. Det är försent att försöka ringa mamma på sjukhuset. Jag får helt enkelt vänta. Jag brukar vara lite för cool i sådana här situationer men denna gång blev jag orolig på riktigt. Det blev 12 oroliga timmar innan jag kunde prata med min mamma.

Jag är glad att min mamma lever men inte helt lugn eftersom hon inte är så pigg. Det var ingen självklarhet att hon skulle klara livhanken denna gång. Hon har många olika krämpor och det är inte första gången hon varit nära att förlora livet. Hur mycket mer kommer hennes kropp klara av? Nu får jag försöka lita på att vården tar hand om henne. Själv försöker jag lugna min pappa, vilket inte är det lättaste.

Det här med gamla föräldrar är inte så lätt, när man är oerfaren som jag är. Skönt att kunna skriva av sig lite.

Simning och statistik

Efter ägnat en del av dagen till att sitta framför datorn och kolla på en lång föreläsning i statistik, ville kroppen varken ha mer av koffein eller socker utan fysisk aktivitet. Sega tankar valde mellan en promenad och simning och tillslut trillade polletten ner och jag tog en promenad till simhallen.

Lördag i simhallen kan var ganska stimmigt. Många barn och barnfamiljer har hittat dit, vs även hel del föräldrar, civila kläder eller i badkläder som vaktade och hejade på sin barn. Folk överallt. I motionssimdelen fanns även någon som tränade starter, flera som försökte lära sig simma och några få motionärer. Det är många som ska samsas om utrymmet.

Trots brokigheten så blev det bra motion för mig. Jag tänker inte så mycket på det när jag simmar, men det känns i armar och ben när jag kliver upp. Kinderna fortsatte att hetta hela promenaden hem igen. Härligt!

Nu försöker jag på alla sätt och vis hitta motivation till att fortsätta plugga. Statistikboken väntar.

Lördag med kaffe, socker och statistik

Den första delen av denna termin läser jag tre kurser: Ledarskap och kultur, ledarskap och coaching samt tillämpad variation och statistik inom kvalitetsutveckling. Låt mig avslöja att de två första intresserar mig mer än den tredje. Å andra sidan har jag läst en del matte och statistik så ämnet är inte helt nytt för mig. Men, vissa lektioner är roligare än andra.

Denna gråa lördag sitter jag framför datorn och lyssnar på en föreläsning statistik. Den är inspelad men oredigerad. Den är fem timmar lång. Det kommer att gå åt väldigt mycket kaffe idag, det står klart. Troligen kommer jag även att behöva godis. Koffein och socker är helt enkelt nödvändigt för att ta sig igenom en sådan lektion. Tur att det är lördag.

Lektioner är ofta frivilliga men jag behöver troligen lyssna för att höra vad läraren tycker är viktigt eftersom det påverkar rättning av inlämningsuppgift och tenta.

Även om jag kan räkna, har en hel del förändrats sedan jag läste dessa ämne senast. Då var penna, rutat block och miniräknare fullgott. Nu behöver jag komma på hur jag ska göra en del beräkningar i excel, veta hur jag ska skriva formler mm i Word samt hur jag ska rita diagram. Ibland förväntas jag rita ”för hand”, ibland använda ett specialprogram. Inte så att det är omöjligt på något sätt, men det tarvar en hel del tid, koffein och socker. Samt att man får blogga lite samtidigt för att hålla humöret uppe!!!

Stöd efter behov

När jag i mina olika kurser studerat caoching, har vi även studerar likheter och skillnader med andra stödjande roller. Härom veckan skrev jag ett arbete om likhet och skillnad mellan coach, handledare och mentor. Det finns dock fler roller med liknande funktioner bland annat terapeuter av olika slag.

När det gäller coach, handledare och mentor är likheterna stora. Enkelt beskrivet handlar det om en önskan till något form av utveckling eller förändring. En coach har ett samarbetande arbetssätt som lockar fram det bästa ur en person, potential som finns inom var och en. En handledare kan vara något mer praktisk och kan dessutom ge råd vilket en coach inte ger. En handledare har sakkunskap i området som det handlar om. För mentor är sakkunskapen inte lika viktigt däremot lång erfarenhet som mentorn vill dela.

Det jag tycket är intressant, är att alla dessa roller (och fler) utvecklas utifrån våra olika behov. Många av de metoder som används i coaching, handledning och även terapi, är lika men de används på olika sätt. De som har de olika rollerna har lite olika kompetens, men rätt kompetens för just det personen ska göra. Jag som individ, kan ta hjälp för just det jag behöver. Det tycker jag är en mycket bra utveckling.

Tyvärr har det funnit en tid, kanske fortfarande, där man inte talar så mycket om det. Få berättar att de varit på samtalsterapi, har en mentor eller annat stöd. Kanske ser det olika ut i olika sammanhang. Coaching är tex vanligt inom idrottsvärlden.

Själv har jag fått mycket hjälp av coacher, i skolan finns handledare och jag skulle vilja ha en mentor. Terapi av olika slag har jag inte testat, kanske inte insett vad jag behöver. Att sträva efter utveckling, att bli och vara en harmonisk människa är viktigt för mig. Att ta hjälp av kompetens, kan vara ett sätt att nå framgång.

Årstidsljud

Hörde vårfåglar igår. Tydligt. Jag kan verkligen inte mycket om fåglar med detta var definitivt vårfåglar. Och ett vår-ljud. Det visste jag inte heller att det fanns, men när jag tänker efter så står det klart att det är sant.

Visst är det ett speciellt ljud om våren med takdropp med smältande snö, helt annorlunda än ljudet från kalla regn som droppar från taken om hösten.

Funderade lite över höst-ljud. Kanske swoschandet när skorna går genom högar med torrt löv? Klapprandet av snabba fötter som har bråttom att söka skydd utan regnet? Vindilet som för med sig både löv och grenar? Skriande gäss som letar sig söderut? Grannen som beklagar sig över blåsor i händerna efter att ha räfsat löv?

Låter vågorna olika vid olika årstider? Vet inte. Det måste jag utforska.

Vårfåglarna var för övrigt inspelat ljud, jag har inte blivit helt knäpp.