Morgonrock

Har ägnat några dagar till att hitta en vacker tunn morgonrock som jag vill ge till min mamma. Det har visat sig vara svårt. Det finns en hel del badrockar i tjock frotté men jag hittar inga tunna varianter.

Ikväll lyckades jag i alla fall hitta en försäljare som gav tips. Det jag sökte fanns inte i hans butik men han var generös gav väldigt bra tips om var jag kan hitta det jag söker. Det får han förstås inte göra men han valde att vara schysst och det uppskattar jag.

I morgon fortsätter sökandet. Eller så ger jag upp.

Uppdrag Sweet Tooth

Uppdrag Sweet Tooth av Ian McEwan är en roman som speglar en tid som känns avlägset. Det är 70-tal i England och en ung kvinna värvas av MI5. På så sätt kanske man kan säga att det är en spionroman, den i i alla fall fylld av hemlighetsmakeri. Kärlek finns det också som gör berättelsen intressant på flera sätt.

Det är välskrivet, beskriver mycket av samhället som det var då och det är spännande. Men mer av roman än spänningsroman och det tilltalar mig. McEwan stil finns här, men en del speciella perspektiv och stark närvaro. Jag gillar de sparsamma men ändå tillräcklig miljöbeskrivningarna.

Det är säkert 10 år sedan boken kom ut men det gör inget. Den är lika bra idag.

Mors dag

Idag har jag ringt min mamma. Hon blev glad. När jag träffar henne nästa veckan ska hon även få en liten present. Inte så stor men något som visar uppskattning. Något som är personlig för min mamma.

De senaste åren har jag blivit allt mer kluven till fars- och mors dag. För alla som har förlorat ett barn, kan dagen vara väldigt tuff. Det har verkligen fått mig att tänka till. För alla som är ofrivilligt barnlösa är dagen något som de bara måste uthärda och det är långt ifrån lätt. Även det har satt igång tankarna hos mig. Och för alla som förlorat sin mamma alldeles för tidigt, när en blomma på graven verkligen känns fel. Det tänker jag på idag. Hur publika behöver firanden vara? Kan man fira på ett sätt som hyllar den som ska hyllas men ändå skonar de som ska skonas? Jo, jag lutar åt att det är möjligt.

Det är fint att hylla sin egen mamma och pappa. Men det kan ju göras privat. Hela världen behöver ju inte veta om det. Och min tanke är att dessa firanden har tagit sig lite för långt ut, utanför den privata sfären. Det är svårt att undgå för den som vill det. Tänker att det bör finnas någon balans i firandet.

Visst inser jag att det är en svårt trend att styra om. Jag har starka kommersiella intressen emot mig. Men jag lider med de som lider dessa dagar och det lidande kan jag inte bara strunta i. Kan jag få några fler att tänka till så göra jag gärna det. Kanske inte hela lösningen men åtminstone ett steg. Det är mina tankar för kvällen.

Lördagsgodis

Efter en lugn förmiddag, tog jag pendeltåget in till city under lördagen. Jag hade svårt att koncentrera mig på skrivandet och ville ha ett miljöombyte. Kanske att det fungerade för när jag satt med en kopp kaffe på ett kafé kom idéerna över mig. Jag hade inget block med mig min hittade smörgåspapper. Det fungerar det också.

Det krävdes dock flera resor innan jag hittade ett café. Åkte först till Alvik men där var det stängt för helgen, sedan Kungsgatan men där var det helt igenslaget och på Gamla Brogatan finns ett bra ställe men där var utbudet begränsat. Det blev ett strosande för att hitta ett nytt favoritcafé.

Var även förbi en bokhandel, ville köpa en inbunden bok men avstod. Det regnade så mycket att jag insåg att boken skulle bli förstörd. Nu är inte alla butiker har plastpåsar längre, så måste man ju tänka till och jag hade ingen egen i väska. Bokköpet fick vänta.

I en annan butik kunde jag dock inte motstå ett skrivblock och en penna. Det är som lördagsgodis för mig. Jag älskar skrivblock, och använder många. Mycket bättre än sockervarianter av godis.

Det regniga vädret, stress och bristen på sömn gjorde mig trött. Det var skönt att sova en stund på soffan som inledning på lördagskvällen och sedan läsa en bok. Tv-tablån ratade jag.

En skön lördag som passar precis där jag är i livet, just nu.

Nu gäller att kunna tolka sina idéer.

Hon den roliga

Hon den roliga av Alba Mogensen är en roman som till största delen utspelar sig i Malmö i nutid. Det är en ung kvinna som varit med om en trafikolycka, två centimeter från döden. Hon nästan dog. Nästa. Hon tar sig tillbaka till livet med pojkvännen.

Det är bra skrivet tycker jag, en berättelse om unga människor och sådant som kan finnas i unga människors liv. Ingen jätteunik historia men det finns något i berättarstilen som attraherar mig. Men kanske att dessa ungdomsberättelser inte riktigt engagerar mig längre. Hoppas på att få följa utvecklingen i i detta författarskap.

Lördagskaffe

Planen var sovmorgon men jag sover så illa att det var lika bra att kliva upp. Ge mig själv en lugn förmiddag. Kaffet är gott, det här är min stund för reflektion men jag orkar inte tänka. Det har varit så mycket den senaste tiden att jag bara vill släppa allt, för en liten stund i alla fall. Ibland behövs distans och jag tror att det är vad som behövs just nu.

Paus, distans innan jag tar nya tag igen.

Fågelskrämma

Min mamma fyller snart år och hon är en person som har allt. Önskar sig inget särskilt. Jag har en idé, att göra en personlig fågelskrämma, men jag vet inte riktigt hur man gör. Jag har en grund till en stomme, massor av hattar och kläder men vet ändå inte hur jag ska få till kroppen. Framför allt vet jag inte hur man får till ett bra huvud. Det behöver jag klura ut.

Om jag lyckas, återstår dessutom att få in fågelskrämman i bilen och sedan ut i hennes trädgård utan att hon märker något.

Väldigt osäkert om jag kommer att lyckas, men värt ett försök.

Parmiddagen

Parmiddagen av Martin Österdahl är en spänningsroman som jag inte kunna lägga ifrån mig. Den utspelar sig i Nacka, det är nyårsafton och det ska bli ett mindre firande. Sex personer kommer att närvara men inte mycket blir som planerat.

Det är här ruskigt spännande. Det är ett litet format, karaktärer som man hinner lära känna och kan hålla ordning på samtidigt som kommer nya händelser hela tiden. Visst kan man ana men det blir ändå väldigt spännande. Det är även en hel del bra miljöbeskrivningar vilket bidrar till stämningen.

Jag kan verkligen rekommendera denna bok för den som gillar spänning.

Flickan på perrongen

Flickan på perrongen av Gill Thompson är en roman som utspelar sig under andra världskriget. Det börjar i Prag, det är 1939 och en kvinna oroas inför framtiden och vill rädda sin dotter. Hon hittar ett sätt, att sända dottern till London. Trots det outhärdliga i att lämna ett barn, så ser hon det som det enda alternativet. I England får en kvinna kämpa hårt för att hitta hem till barnen som kommer, det är ett frivilligarbete som är långt i från lätt.

Det är välskrivet och det händer väldigt mycket i den här berättelsen. Det finns flera hemligheter som kommer att få betydelse. På så sätt blir det än mer spännande än all spänning som kriget ger. Kanske lite för mycket i min smak, men det är just en smaksak.

Helgmorgon

Helgdagsmorgonen är välkommen. Det har varit en kort men galet intensiv vecka. Idag ska jag vara ledig men jag behöver jobba i morgon. Har inte riktigt bestämt mig än för vad jag ska göra av min lediga dag: skriva, cykla, promenera eller gå på museum. Eller ingenting alls.

Planen var att börja med sovmorgon. Jag har sovit alldeles för lite den senaste tiden. Men det är som att kroppen retas med mig. Vaknade flera gånger i natt och i morse. Det blev ingen bra sömn. Känner mig trött men kan ändå inte sova.

Kaffet är i alla fall gott så det ska jag njuta av nu. Inser att jag inte gjort i ordning min balkong, så det kanske bör göras under helgen. Innan eller efter regnet?