Belöning

Började dagen men att skriva på min roman. Har kommit på att det är bra att ta hand om nattens tankar direkt, alla idéer som kommer när jag slappar av. Det gick bra och helt plötsligt när jag tittar, ser jag att jag passerat ytterligare ett delmål. Jag har tagit mig över en rejäl tröskel och jag är både stolt och glad. Ännu ett viktigt delmål på väg mot slutmålet. Efter en galant segerdans bestämde jag mig för att unna mig en present och jag valde att få en dator. Med glada steg klev jag ut i snöyran för att hämta hem min belöning. Det är lycka!

Generöst med en så pass dyr present kan tyckas men om jag ska vara helt ärlig har jag behövt en ny dator under många år, så det var verkligen skönt att få det gjort. Datorn kom hem tryggt men tyvärr fick jag inte med mig allt jag behövde så installationen får dröja någon dag. Jag anar att jag även behöver rusta mig med mer tålamod innan jag sätter igång.

Kanske blir det något mer firande ikväll. Eller så nyttjar jag tiden till att skriva lite mer.

Research

Dagarna börjar likna varandra där jag ägnar mycket tid till att läsa och skriva. Måste passa på innan det är dags att börja jobba igen. Idag gjorde jag ett avbrott i skrivprocessen och begav mig ut med bil. Det innebar ett kortare träningspass för att skrapa bort all is och snö från bilen. Det märks att det har frusit och smält i omgångar och skapat lager av is.

Det jag skriver om är fiktion men det finns förlagor till vissa företeelser och det finns fakta som behöver bli rätt. Därtill kan jag behöva inspiration och utmana mig sig lite, därav kan research ha flera syften. Idag var jag ute och spanade på vissa platser och det gav mycket. Det måste jag erkänna är en oväntat trevlig del av skrivandet.

Att skriva i drömmen

Satt uppe lite försent i natt och skrev. När jag insåg tiden, fick jag skynda i säng men det var svårt att somna med alla tankar i huvudet. Det var som att jag fortsatte att skriva i huvudet. Det kändes omöjligt att somna samtidigt som vissa formuleringar blev så himla bra. Vid något tillfälle tyckte jag att berättelsen tog en konstig vändning men det fortsatte att mala i huvudet. Så plötsligt insåg jag att Ola Rapace var med i berättelsen och det ska han inte vara. Jag slog upp ögonen och insåg att jag måste ha drömt och alltså måste ha sovit. Ola Rapace är inte välkommen i mina berättelser.

Gränsen mellan verklighet, fantasi och dröm kan vara diffus och både ge upphov till nya idéer och förbryllande tankar.

Men visst undrar jag över de där fina formuleringarna. Var de dröm eller verklighet?

Ord för ord skriver jag mig framåt

Idag har jag suttit vid datorn i stort sett hela dagen och kämpat med mitt manus. Det är ju så att vissa dagar går det trögt och man får lägga mycket tid på till synes små förändringar men som är viktiga för helheten. Det finns inga genvägar utan bara att ta sig framåt, ord för ord.

Märker att vissa partier är jobbiga, känslomässigt och mentalt, att skriva och jag drar mig lite för dem. Idag har jag tagit mig igenom ett sådant parti och det känns bra. Men självklart är jag lite trött. Det hade inte skadat med en promenad som paus.

Nu måste texten vila en aning innan jag tar nästa steg. Ibland behövs ju lite distans för att se helheten.

Imorgon ska jag äntligen hämta ut nya terminalglasögon. Längtar och hoppas att slippa huvudvärken. Det skulle underlätta mycket. En större skärm skulle inte heller skada, det kommer att behövas när det är dags för redigering.

Men först ska råmanuset skrivas klart. Ord för ord, ska jag ta mig framåt.

Sakta, sakta

Igår när jag var på väg hem från min långpromenad föll snön. Stora flingor singlade ner och smälte mot backen. Smältvattnet frös under natten, det är tidvis halt och idag nollgradigt. När jag tittar ut ser jag nya flingor ibland. Ingen snö som lägger sig på backen men ändå lite vitt.

Själv sitter jag vid datorn med lappar runt omkring mig. Jag jobbar med mitt bokmanus. Det går framåt men det går sakta. Igår värkte jag fram en del idéer, fick saker och ting på plats. Det blir bra, de avsnitt jag skrev är viktiga men när man räknar ord och tecken så blev det inte så många. Så är det, det får man räkna med, vissa partier tar tid att skriva. Nu försöker jag fortsätta skriva men behöver även fortsätta städa bland lappar och tankar. En kreativ process kan ibland bli lite rörig men det går att styra upp.

Kanske är det en promenad som behövs, att få gå sakta i snöfall på hala gångbanor. Det brukar få fart på kreativitet och skrivande.

Skriva, läsa, skriva, läsa

Vilken skön fredag! Idag har jag varit ledig. Gick upp i tid för ett morgonmöte men personen som jag skulle prata med dök aldrig upp. Efter en kvart gav jag upp och la mig på soffan med en trevlig bok. Det var ett tag sedan jag läste något mer lättsamt, så det var otroligt skönt med nöjesläsning. Somnade till en kort stund, läste vidare. Otroligt härligt.

Under förmiddagen var det ett intensivt mejlade med kursdeltagare i helgen kurs. Det var flera som var tveksamma till att delta, bara ett fåtal som var för. Majoriteten vill flytta till annan helg och till slut tog rektorn ett nytt beslut om att ställa i helgen och återkomma om ny tid. Det är ett beslut som de flesta gladdes över, inkl jag själv. Samtidigt kom förslag om några av oss ändå ska träffas via Teams. Ikväll är vi fyra deltagare som ska träffas digitalt för att diskutera våra texter. Vi har bokat möte mellan 20.00-22.00 vilket är en udda mötestid även för mig. Men jag ser fram emot det.

Idag har jag varvat skrivande med att läsa. Skrivandet tar tid, det gör det alltid men vissa texter tar lite mer tid än andra. Idag skulle jag bl.a. beskriva en parfym. Det är en parfym jag själv inte använder men jag har en lite flaska i min ägo. Jag har sprutat på mig lite och doftat. Hej och hå så starkt den doftar, nästan huvudvärksvarning. Jag undrar om det är ett arbetsmiljöproblem bland författare !?!

Tänker att det här med att läsa, skriva, läsa är något jag kan fortsätta med resten av helgen.

Beslut

Vissa beslut är inte så lätta ta ta men känns rätt när det väl är gjort. Så blev det för mig ikväll.

Igår kväll tog jag beslutet att inte bege mig ut på bilresa till Örebro. Det var inget svårt beslut, togs snabbt och så var det klart.

Under eftermiddagen började jag fundera på helgens kurs. När det kom nya rekommendationer kändes det inte så självklart att resa till en skola. Jag tänkte mycket på utformningen, hur vi ska kunna äta och bo på ett säkert sätt. Efter en stund kom jag att tänka på att gruppen består av personer från olika orter och jag är ganska säker på att flera planerar att ta sig dit med kollektivtrafik alternativt samåka i små bilar. Därtill vet jag att några av deltagarna träffar en hel del människor. Dessa aspekter blev avgörande för mig. Jag avstår.

Det känns inte roligt men helt rätt. Hur mycket jag än längtat till kursen så är den knappast att betraktas som nödvändigt.Jag får utveckla mitt skrivande genom att läsa och skriva.

Nu återstår att se hur andra göra, om de blir tillräckligt många eller om de erbjuder ett annat tillfälle.

Ensamt vid tangentbordet

Min lediga dag har till stor del tillbringats vid tangentbordet. Hade några morgonmöten men sedan har jag ägnat mig helt åt mitt skrivande. Skönt att få sitta flera timmar i sträck. Det är ensamt men i dessa tider är det något bra, tycker jag.

Ursprungliga planen var att åka till Örebro och fixa med gravar idag. Men mina föräldrar är krassliga och vill absolut inte ta emot mig. När de inte mår bra går det ju inte att träffas utomhus. Så vi bestämde att vi får ställa in pyntandet av gravar denna helg, och skicka ut kurir för ljuständning. Turligt nog har jag redan tagit bort sommar/höstblommor och satt ljung, så det är fint även om krans och granris saknas.

Imorgon är planen att åka till folkhögskolan för helgkurs. Men eftermiddagens besked från Folkhälsomyndigheten har gjort mig mer än tveksam. Vi har skärpta rekommendationer i Stockholm och då känns det inte bra. Visserligen är vi en liten grupp, har ett stort klassrum, egna hotellrum och jag kan köra dit i egen bil men jag är ändå tveksam för gemensamma utrymme bl.a. matsalen och biblioteket. Om de säkerställer separata mattider, från alla andra som bor på skolan, och avgränsar/avskärmar matsalen så kanske jag kan tänka mig att åka dit men jag är tveksam om de hinner ordna det tills i morgon. Hoppas att de själva inser att de bör flytta till annat datum. Det är ju inte helt gratis, och jag vill ju gå kursen så av det skälet vill jag ju hellre att de flytta datum än att jag behöver avstå.

Jag har ju fått söka ganska många gånger innan jag kom tillräckligt långt fram i kön för att få en plats på den här kursen (troligen först till kvarn och jag har sökt sent). Till min stora glädje lyckades jag komma in på fortsättningskursen direkt. Den är i vår med en träff i februari och en i april. Det ger mig ytterligare skäl att vilja gå klart denna kurs. Men… hälsan är viktigare och det är inte värt att riskera min eller andras hälsa för att få gå en eftertraktad kurs.

Har skickat mejl till kursledaren och ställt frågor så nu är det bara att vänta på svar. Tills dess får jag sitta kvar här vid tangentbordet och skriva. Det går ju bra.

I otakt med tid och invigning

Kände mig nöjd att jag kom upp i tid i morse. Den där extratimmen gjorde gott. Satt och skrev på mitt manus och märkte inte hur tiden gick. Vips hade mer än tre timmar passerat och jag var försenad. Hade ett ärende inne i stan att uträtta och det blev att springa till tåget.

Redan på tåget tog jag upp papper och penna och fortsatte att skriva. Fortsatte även tillsammans med en kopp kaffe på ett kafé. När mina ärenden var avklarade tog jag en promenad genom stan.

Att passera slussen är ett äventyr i sig. Och idag var det massor av vakter. Jag fattade inte att en nya bron hade invigning idag. Så jag tog vägen över den gamla bron där det inte alls var någon trängsel. Säkerheten först, tänker jag.

Det blev en grå men skön promenad från söder till city via Gamla stan. Man får välja sina vägar för att få vara ifred. Inne i city blev det en ny kaffepaus och jag fick ner några ytterligare sidor.

Nu väntar det inte lika roliga jobbet att tyda min handstil och skriva rent i datorn. Men först väntar Babel på Svt2.

Skriv flow

Dagen har till stor del ägnats åt skrivande. Kursen jag går under några helgen har gett motivation att sätta fart i ett av mina skrivprojekt. Jag har hela konceptet klart för mig så det är bara att sätta igång och skriva. Men det ha varit lite motigt. Jag behöver ta mig igen avsnitt och död och idag har jag skrivit om en begravning. Jag har gruvat mig länge för att skriva den delen. Jag har anat att det skulle bli jobbigt och det blev det. Det är ingen text jag kan skriva när jag kommer hem efter jobbet, därav tog jag mig en semesterdag.

Det här är nog första gången som jag skrivit så att tårarna rinner. Ska det bli bra måste man ge allt, då får det gör ont. Jag fick ta flera pausar och när jag var ”klar” var jag helt mör. Normalt sett är jag ganska trött i ögonen efter en hel dag framför den lilla datorskärmen och inte blev det bättre med tårar. Nu är i alla fall det värsta över och jag kan gå jobbar vidare med resten.

När jag var klar med eftermiddagspasset tog jag en promenad. Det är välgörande på många sätt. Men idag gick det sakta. Jag stannade var femte meter, tog upp telefonen och noterade idéer som jag inte får missa att ta med i mitt manus. Det är så många tankar och idéer som kommer fram när man promenerar. Borde nästan ha block och penna runt halsen.

Nu har jag en läspaus men ska göra ett pass till innan det är dags att sova. Och helgen är långa så jag hoppas få mycket skrivet nu när jag har flow.