Skrivhelg

Den här helgen har sedan länge varit bokad för skrivkurs. Kursen har gått under tre helger under våren och det här är den sista av dessa tre. Det har varit en lång resa. Efter att ha sökt ganska många gånger kunde jag började kursen hösten 2020. Då blev det bara en träff pga pandemin. Sedan har jag sökt utan att komma in och därför var jag överlyckligt när jag fick den här chansen. Första träffen var jag förkyld och fick inte resa dit pga av restriktioner som fanns då. Förra gången med missade jag första kvällen vilket även läraren gjorde. Även denna gång, missade jag fredagskväll men kom dit tidigt lördag morgon. Men läraren hade förhinder denna helg så vi fick klara oss själva.

På lördagen var planen att åka dit lagom till frukost. Jag susade fram med bilen, kom fram i tid men de hade ändrat frukosttiden så den var slut när jag kom. Lite surt men jag hittade både kaffe och macka. Sedan hade vi textgenomgång där vi ger respons på varandras texter. Vi var fyra min grupp men bara två var där. Det blir ju inte samma sak.

Eftersom det fanns mycket tid till annat tog jag en lång promenad innan lunch. Den gjorde gott. Jag behöver få gå och andras efter min hemska vecka. Lunch var god. Det märktes att jag lyckats varva ner så för då kom huvudvärken. Några av de andra hade en ”egen lektion” men jag vilade. Somnade som en stock. Min kropp behövde den sömnen. Efter middagen hade vi en jättetrevlig uppläsning där vi läste en bit av våra texter. Det är väldigt roligt att få höra andras texter och få lite återkoppling på det man själv skrivit. De andra fortsatt diskussionen men för mig blev det en tidig kväll. Min kropp orkar inte mer nu.

Söndagen blev tidigt. Ljuvligt att få vakna till solsken. Jag hade skrivit någon om våren på Facebook och en väninna rättade mig – det är försommar. Hon har alldeles rätt. Jag har suttit så mycket framför datorn den senaste tiden att jag missat årstidsskiftningarna.

Eftersom vi fortfarande var lärarlösa så improviserade vi fram en liten gemensam stund för uppläsning även under söndagen. Men vi vara alla ganska less då. Vi var bara 7 av 16 personer och det kändes inte som att vi orkade hålla ihop kursen ensamma. De flesta reste hem direkt efter lunch. Jag satt dock kvar och skrev lite mer. Det betyder att jag kommit lite längre med mitt manus, ytterligare steg närmare att bli klar.

Vi har försökt hålla humöret upp under hela helgen. Men innerst inne känns ganska trist. Det var ju inte så här vi tänkt oss kursen när vi anmälde oss. Nu får jag nog fundera ordentligt om jag ens vill gå fortsättningskursen.

Skamsen

Det är bara dagar kvar till tredje och sista helgen i den kurs i skrivande som jag går denna vår. Jag hade ju tänkt att skriva så mycket. Så har det inte blivit. Jobbet har tagit överhand och jag ligger långt ifrån min skrivplan. Jag skäms. Inte så att jag tycker att jag är en dålig människa. Men jag tycker att jag kunde ha gjort mer för att prioritera mitt intresse högre. Det krävs inte mycket tid och jag skriver lite varje dag. När jag väl skriver är det ett enormt flöde, så jag vet att jag kan. Om jag bara ger mig tid.

Jag ger dock inte upp. Det är bara att börja om med goda vanor. Kanske hitta några nya knep. Jag ska verkligen ge mig tid åt mitt skrivande.

Brinner för att skriva

I helgen har jag varit på en kortkurs på en folkhögskola. Det är en kurs som ska utveckla mitt skrivande och det var den andra helgen av tre. Tyvärr missade jag första helgen men det gick bra ändå. Jag kom snabbt in i gruppen.

Det var dock inte helt säkert att kursen skulle bli av. Läraren fick förhinder så fredagskvällen blev självständigt arbete. Dessutom kunde vi välja mellan att anlända på fredagskvällen eller lördagsmorgonen och jag valde lördagen. Det var perfekt. Det var visserligen förfärligt underlag att köra dit på, vintern var tillbaka, men jag kom fram på ett säkert sätt.

Kursen har blandat textsamtal, skrivövningar och samtal. Lördagskvällen ägnade vi åt uppläsning. Jag trodde att det skulle ta någon timme, som tidigare kurser, men vi håll på i tre. Jag var galet trött när jag äntligen fick gå till sängs.

Söndagen bjöd på solsken, plusgrader och takdropp. Det är härligt. Vi satt visserligen inne med skrivövningar men ett öppen fönster bidrog till känslan av vår.

Inspirationen är påfylld, jag har kommit på lösningar till mina romanproblem och nu har jag en bra plan framåt. Det ser jag fram emot.

Skrivtorka

Sedan en tid tillbaka har jag paus i ett av mina romanprojekt, eftersom jag skickat det till en lektör. Min tanke var att använda mellantiden till att skriva annat. Men jag kommer inte igång. Jag hittar inga bra ingångar i det jag skrivit tidigare. Jag skriver antagligen på ett annat sätt nu och det innebär att det blir väldigt mycket att skriva om. Ibland kan det fungera, men ibland är det faktiskt bäst att börja om från början, starta något nytt.

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag tror att jag ska försöka ett tag till. Eller kanske variera med något annat. Samtidigt känner jag en längtan till att skriva något av bara lust, helt utan förväntningar. Vem vet vad det kan leda till?

Skapandeprocess

I helgen började jag gå igenom två texter. Det är manus till roman, ett som i det närmaste bara är påbörjat och ett som är halvfärdigt. Det är jag som skrivit, skapat och ändå är de helt olika.

Det ena utkastet är extremt koncentrerat till sitt innehåll. Mycket av det allra viktigaste, texten kärnor finns där men inget annat. Jag har inte skrivit delarna där det ena leder till det andra, har inte skrivit miljöbeskrivningar eller gått djupare i karaktärer.

Den andra texten har en väldigt tydlig struktur, upplägget och kompositionen finns där och jag vet precis vad jag ska skriva i vilken del. Det som är skrivet är mycket kring miljöer och detaljer i karaktärer.

Det här är väldigt intressant tycker jag, då det säger en hel del om hur olika skapandeprocesser kan se ut. Och det som överraskar något är hur olika det kan se ut för mig.

Det här är väldigt roligt, åtminstone för mig. Det innebär att jag har två olika skrivprocesser framför mig, två helt olika sätt fortsätta att skriva på och det ger ju variation. Det ser jag fram emot.

Att släppa taget om sitt manus

Söndagen är en stor dag. Jag har äntligen gjort det. Jag har bestämt mig för att jag inte kommer längre med mitt romanmanus. Nu har jag skickat in det till en lektör. Jag vet inte om det kommer att hjälpa manuset på något sätt men jag gör det för min egen skull.

Jag är stolt över mig själv att kunna anse att mitt manus är ”klart”, så klart det kan bli för nästa steg. Visst fattar jag att det alltid finns mer att slipa på och om det är moget för en redaktör, då återstår massor av arbete.

Det kostar förstås en del med lektörstjänst och det är därför som jag arbetat med manuset så länge. Vill att det ska vara så klart som möjligt. Nu är jag där och jag är så glad. Trött och glad.

I väntan på att svaret kommer, är det dags att sätta fart med nästa projekt. Det ska bli kul.

Kval

I går fick jag ett mejl om förberedelser inför vårens kurs. Det är en skrivkurs på folkhögskola som jag sett fram emot så länge. Började förra hösten, hösten 2020, men efter en träff av tre blev det inställt pga pandemin. Jag missade i våras och i höstas men nu kom jag äntligen in igen.

Med rådande explosion av smittspridning är jag lite kluven. I somras kändes det okej men det är trots allt lite skillnad när det är vinter. Känner att jag måste bestämma mig snabbt så att jag inte går och funderar på det.

Det som känns tryggt är att jag har ju bil, kan köra dit själv och hem när jag vill. Jag kommer att bo i dubbelrum och jag har kollat upp att det är ett stort klassrum. Jag känner till rutinerna och vet hur jag kan välja tider i matsalen för att undvika trängsel. Men jag kan inte sitta ute och äta som i somras. Det borde ju fungera.

Men som sagt, jag behöver tänka igenom det här noga. Är det värt risken att bli smittad?

Hurra

Igår kom ett mejl som jag längtat efter. Jag har kommit in på en skrivkurs på Biskops-Arnö, folkhögskola.

Under många år drömde jag om att gå kurser på folkhögskolan. Sökte, men alltid försent och kom inte in. Men förra året lyckades jag. Kursen skulle gå under tre helgen under hösten. Vi hann med en första träff innan vi fick ställa in pga pandemin. I våras kom jag inte in på kursen. Däremot gick jag en veckokurs i somras. Det väckte lusten och jag har vässat min ansökan.

Därför blev jag så glad när jag såg mejlet som bekräftar att jag kommit med på kursen. Nu har jag något att se fram emot. Och den här gången vet jag hur jag ska förbereda mig på bästa sätt för att få ut bästa möjliga från kursen.

Jag längtar!

Redigering

Idag har jag tagit tag i mitt manus igen. Tog med mig pärmen med en utskrift och läser igenom ännu en gång. Det finns alltid småsaker att hitta men samtidigt är jag rätt mätt på texten. Svårt att se kvaliteter och brister när man skrivit och läst så många gånger. Jag behöver distans och andra som läser. Men en sista genomgång ska ske den här helgen.

För att göra det något mysigare, åkte jag in till stan och satt med pärm och pennor på kaféer. Jag behöver ljud omkring mig för att kunna fokusera. Men man kan nu inte sitta för länge på ett kafé så det blev även en del promenader mellan justeringarna.

Längtar efter att få känna mig helt klar. När gör man det? Jag känner i alla falla att jag är nära.

Dramatikens frågor, dag 4

Det är torsdag och dag 4 på kursen ”Romanens frågor”. Idag har vi haft textsamtal hela dagen. Inför dagen har vi läst varandras texter och förberett hur vi ska beskriva texten. Under dagen har vi tagit en text i taget och diskuterat. Det har varit väldigt givande att diskutera texter tillsammans, se vad som finns i dem och hur de är uppbyggda. Det har också varit väldigt intressant att få lyssnar när andra diskuterar min egen text.

Tyvärr fick jag inte så mycket att jobba vidare med med det finns annat delar av mitt manus att förbättra, så jag är inte sysslolös.

Det blev en intensiv dag och vi var rejält trötta efteråt. Jag tog chansen till en långpromenad innan middag och då kom jag på flera riktigt bra idéer till mitt manus och fick skynda tillbaka för att skriva ner dem. I morgon är det sista dagen och det känns väldigt tråkigt. Jag skulle gärna fortsätta ett tag till.