Vi var 10 personer anmälda till kursen Skriv! vid Katrinebergs folkhögskola. Vi var åtta som dök upp, alla kvinnor i åldrarna mellan 19 och 70 år och vi kom från olika delar av landet. Någon hade skrivit en del tidigare, andra inte alls. Det blev en kreativ blandning av personligheter och erfarenheter.
Vi blev snabbt en harmonisk grupp vilket är viktigt. Att dela med sig av sina texter och få respons kräver både öppenhet och förtroende. Vissa texter kan vara utlämnande. I vårt gäng var alla snälla och det var fint att både få dela texter, ge och ta emot respons.
Vid ett tillfälle satt jag och en lärare i ett separat rum, då jag fick personlig återkoppling. När vi kom tillbaka till klassrummet var stämningen helt annorlunda än när vi lämnat. Många hade tårar i ögonen, en grät och en av lärarna bad oss att sätta oss ner för det var något vi måste få höra. Det handlade om att en av kvinnorna skrivet en mycket personligt och känslosam dikt om sin barndom, en text som inte lämnade någon oberörd. Det är en mäktigt känsla när tilliten finns, att få höra en person innersta ord. Och att bli berörd.
Jag hoppas att jag kan hålla kontakten med mina nya vänner. Vi har delat fina minnen och det vore kul att se vad alla kommer att göra med sitt skrivande.
