Skriviver

Satt länge i nattlinne och skrev på förmiddagen. Jag går igenom texter, redigerar och det tar massor av tid. Tiden försvinner när jag är inne i texten men till slut blev jag avbruten av en kurrande mage. Tog paus, åkte ut och bjöd mig själv på en sen lunch. Jag ville även tittat efter ett par sandaler/tofflor eller liknande, skor som man lätta kan kliva i och ur. Jag har väldigt många par skor men de flesta är rejäla och kräver knytning. Vanligen sitter skorna på mest hela dagen men i veckan ska jag till ett ställe där man ofta tar av sig skorna, därav av tanke att göra det lättare för mig. Nu hittade jag ingen som jag föll för så jag får leta vidare i min egen garderob.

Skrivandet fortsatt under eftermiddag och kväll och lär pågår ett tag till. Måste även packa så det kan bli en lång natt. Men inte för lång eftersom jag ska upp tidigt i morgon. Ett nytt äventyr väntar.

Strängnäs

En lördagsutflykt är alltid trevligt och denna gång blev det en tur till Strängnäs. Jag har varit på väg hela våren men det har alltid behövt ställas in. Det kändes riktigt fint att det kunde bli av. Jag behöver kolla miljö, samla fakta och information för en text jag skriver.

Kan konstatera att det var mycket bra att jag reste dit. Jag fick många intryck, ser fel i min text så nu blir det att skriva om samtidigt som jag fick massor av inspiration att skriva mer.

Det blev en väldigt trevlig promenad. Jag strosade länge i och i området omkring domkyrkan och där fanns mycket att se. Tyvärr, för min del, var det dop i kyrkan så det blev ett relativt snabbt besöka. Annars hade jag kunnat tänka mig att vara där längre. Jag gick även promenadstråk längs vattnet och det var fint och välordnat. Trevliga gångvägar, blommor och en hel del skulpturer och konstverk.

Det blev en utflykt som jag är väldigt glad för och jag kommer absolut att stanna till oftare.

Stil

Har länge vetat att jag behöver hitta min stil. Det handlar om yttre stil: kläder, frisyr, glasögon och accessoarer. Det hände något när jag satt hemma och pluggade under ett antal år. Tanken var att hitta ny stil när jag började jobba igen. Pandemin slog till och jag har inte kommit tillskott. Tvärtom, så har stilen blivit allt mer bekväm.

Under förra veckan blev det tydligt för mig. Det jag hafsade runt i var inte jag. Inte alls så som jag vill se ut. Jag även om kläderna är mjuka och bekväma så känner jag mig inte alls bekväm.

Nu måste det bli ändring och jag måste komma på ett sätt satt hitta min stil som är jag. Det blir uppdraget för sista semesterveckan. Till dess får jag ägna mig om stilstudier och eftertanke.

Mellandag

Det var så skönt att komma hem i måndags. Jag gillar att se mig omkring men det är ändå skönt att få landa hemma ibland. Igår blev en mellandag med att handla, tvätta, lämna böcker på bibblan och besöka optikern. Jag är inte alls nöjd med mina glasögon, fick dem justerade i går men måste nog tillbaka idag igen eftersom det inte alls blev bra.

Även idag blir det en mellandag. Känner mig osäker på var ovädret drar fram och vill inte vara ute på vägarna då. Behöver dessutom jobba några timmar och det känns okej att ta mig till jobbet. Snart dags att packa inför nästa äventyr.

Idag är det molnigt och det känns lite lättare att skriva. Det har varit svårt att motivera sig att sitta inomhus och skriva när det varit så soligt ute. Har läst desto mer. Så underbart att få läsa länge utan att bli avbruten.

Mellandag är väldigt bra dagar, stressfria och dagar som ger balans. Jag behöver mellandagar och jag tror att fler behöver uppskatta dessa dagar. Jag tror att jag behöver uppfinna ett mer upplyftande namn för dessa balansdagar, det får jag klura på.

Mottaglig

Under den senaste veckan har jag upptäckt att jag är sårbar nu, inte har så starkt skyddsvärn som vanligt. Jag är trött, sliten och även mottaglig när jag nås av ledsamheter. Jag märker att det tar av den lilla energi jag inte har.

I söndags hörde en medarbetare av sig. Hen har sorg i familjen. Vi skickade sms till varandra men det är verkligen inte mycket jag kan göra, inte när jag är 150 mil bort. Jag bara finns där via telefon, om det behövs. Det är svårt att ge stöd på resande fot. Jag märkte hur jag blev berörd, trots att jag inte känner den som gått bort. Men jag känner ju min medarbetare och vill finnas som stöd om det behövs.

I mitt facbookflöde kommer lite då och då bilder på kvinnor med rakade huvuden. Numera är jag i den åldern där det händer titt som tätt, flera gånger per år. Vissa skriver anledningen direkt, andra ger antydningar. Jag blir alltid lika berörd. Nu i pandemitider så hinner det ju gå år innan man har kontakt, hör inte skvaller från andra och är omedveten om vad som händer i bekantskapskretsen. Det gör mig ledsen.

Å ena sidan tycker jag att det är bra att jag bryr mig, att jag känner. Men det är svårt att vara till stöd när man blir så berörd att energi tar slut. Och just nu märker jag att dessa besked gör att jag tappar energin för dagen, inget blir gjort. Min slutsats är att jag måste bli bättre på att ta hand om mig själv för att kunna ta hand om andra. Och nu behöver jag vila och nyttig mat.

Lugn resdag

Vaknade på hotellet på måndagsmorgonen och skyndade till frukost. Numera är det olika frukosttider för att minska trängseln. Det är gott att få komma till ett uppdukat bord. Men det var tidigt och efterfrukost behövde jag vila. Värmen tar på mig och jag mår inte bra i sommarhettan.

Det blev en lugn dag där jag satt och läste i Malmös parker. Provade flera platser och alla var lika bra. När kaffesuget tilltog gick jag mot centrum för något av mina favoritkaféer, jag har många i Malmö. Ibland är det kaffet som lockar, ibland vill jag har något gott till. Det är bara att välja. Det blev en lång och lugn dag då tåget inte gick förrän senare på kvällen.

Resan hem gick bra och innehöll enbart två spänningsmoment. Min telefon la av, där jag hade biljett och annan information. Inte så bra. Tycktes mig minnas min plats, gick dit och försökte ladda telefonen. Det gick inte alls, testade på fler platser, och med olika laddare men ingen el fanns. Efter en tid var det fler som upptäckte samma bekymmer, det var alltså tåget, inte telefonen, som var problemet och en duktig tågvärd kunde lösa problemen. Någonstans i Småland började telefonen laddas och jag kom åt all information igen.

Tåget blev av någon anledning försenad. Det var inget jag tänkt på men jag insåg att pendeltåget som ska ta mig den sista biten hem inte går hela natten. Om tåget blir mer försenat kommer jag inte hem. Det blev att hålla kolla på tider (tur att telefonen fungerade igen) och sedan springa från tåget till pendeltåget. Jag hann och kom hem tryggt och säkert.

Mer spänning än så bjöd inte resan men jag hann i alla fall lyssna på några fler sommarpratare.

Trampat runt på näset

Även söndagen blev solig och varm, alldeles för varm för vandring. Lite trist men jag har ju möjlighet att planera om så det är inga problem. Jag ville gärna se den pittoreska delen av Falsterbo så det blev mitt mål. Jag har vandrat på Falsterbonäset men då följer man stranden och jag har inte sett själva byn.

Det gick inte särskilt bra för mig. Jag gick fel, åt fel håll och alldeles för långt innan jag började ändra riktning. Det blev inte så bra och snart insåg jag att jag var i Skanör där jag inte alls ville vara. Men jag var lite trött av att vara ute i solen utan hatt och gick därför till hamnen för en paus. Där var det mycket folk som inte höll avstånd och trångt på alla restauranger. Utbudet lockade inte men jag hittade i alla fall glassförsäljare och det var gott med svalka.

Det blev ett nytt försök att ta mig an Falsterbo och jag lyckades i alla fall något bättre. Men det är inte så stort så jag hamnade fel igen. Det blev alldeles för många steg för en varm dag och alldeles för många steg för slitna sandaler. Men nu är jag å andra sidan klar med Falsterbonäset och behöver inte ta mig dit igen. Det är ingen plats för mig, åtminstone inte sommartid.

Det blir en lugn kväll på hotellet. Det räcker så. Det har ju varit en intensiv veckan på alla sätt och det tarvar lite vila.

Solig lördag

Det är ju underbart sommarväder med solsken och värme. Tyvärr alldeles för varmt för att vandra som jag tänkt mig men då får man ändra sina planer. Min lördag blev en tur söderut, så långt jag kunde komma dvs Smygehuk. Jag hade aldrig varit där och nu är det avklarat. En riktigt turistfälla men jag hittade i alla fall till ett magasin med massor av konst och konsthantverk och det är man ju svältfödd på efter år i karantän. Ljuvligt att se tavlor och keramik.

Tog mig vidare mot Ystad längs kustvägen. Det såg ju inte ut att vara så långt med det tog sin tid. Det var väldigt gott om folk, bilar och trängsel längs sträckan. I Ystad strosade jag och fikade, orkade inte så mycket mer i värmen. Det är roligt att återupptäcka ställen där jag tidigare vara vandrat med tung ryggsäck, det finns så mycket att se som man inte orkade under vandringen.

Avslutade kvällen på en mycket trevlig italiensk pizzeria i Malmö. Hade inte ätit på hela dagen så det smakade gott. Jag äter sällan pizza och här erbjöd de tunn botten och små klickar av mozzarellaost så den var varken degig eller ostig vilket passar mig. Goda smaker i sommarvärmen blev det och jag kommer bli en trogen besökare vid kommande Malmö-besök.

Tove

Igår kväll besökte jag min favoritbiograf som är biograf Spegeln i Malmö. De har oftast väldigt bra filmer och jag älskar att det finns en bar i salongen och möjlighet att äta god mat under filmen. Det blir nästan garanterat en trevlig filmupplevelse.

Jag valde att se filmen Tove, som förvisso var bra men ändå en besvikelse för mig. Filmen handlar om några år i Tove Janssons liv dvs filmen är biografisk. Tove Jansson var en driven person som konstnär, författare, debattör, karikatyrtecknare mm. Hon var engagerad och tog ställning. Det finns så mycket spännande i hennes liv, ändå valde filmmakaren temat sexuell relation med en kvinna. Det hade jag inte riktigt räknat med. Och även om jag visste att det handlade om relationer så trodde jag att mer om hennes liv skulle komma fram. Så, även om det är en påkostad film men flera fina skådespelarinsatser så hade jag ändå förväntat mig mer av innehåll och mindre av nakna kroppar.

Knäcka ägg

Stod vid spisen för att steka pyttipanna och ägg. Varje gång jag knäcker ett ägg kommer samma tanke av tacksamhet upp: Jag är så tacksam för de människor som först kom på tanken att äta ägg!

När jag ser slemmet så skulle åtminstone inte jag tänka på det som något ätbart och gott. Men någon kom på den modiga tanken att koka och steka och det är jag tacksam för.

Det är oklart hur bra jag egentligen skulle kunna klara mig utan all den kunskap som tidigare generationer bidragit till. Det är sådant jag tänker på, när jag ser min pyttipanna med ägg.