När sista strofen klingat ut

När sista strofen klingat ut av Marianne Cedervall är en mysdeckare och den femte delen i en serie om de fina grannarna Anki och Tryggve på Gotland. Det är december och julen närmar sig. Ett par som det träffat på en semesterresa dyker på Gotland och de börjar träffas. De visar sig att den ene mannen letar i en släkthistoria som även kommer att engagera de fina grannarna.

Jag gillar verkligen den här berättelsen. Karaktärerna finns där och väldigt bra miljöbeskrivningar. Här finns bland snöstorm som kändes väldig rätt att läsa i helgen som var. I den här berättelsens finns relationer mellan grannarna men även barnbarnets relation till både vuxna och jämngamla. Det finns med andra ord många varma relationer mitt i de mörka.

Vad jag vet, finns ingen fortsättning på serien, däremot en ny serie. Den ser jag fram emot att få läsa.

Annons

Långmåndag

I gårkväll gick jag och la mig alldeles för sent och ändå var det helt omöjligt att somna. Låg klarvaken timme efter timme. Men uppenbarligen måste jag ha somnat eftersom jag hade svårt att vakna när väckarklockan ringde. Urk så trött jag var. Det tröttheten har gjort måndagen extra lång.

Tog mig in till kontoret som jag längtat efter. Äntligen är dagar av karantän över. Det var några enstaka personer där men jag hade fullt upp under dagen och hann inte prata med så många.

Nu är många medarbetare sjuka. En medarbetare har fått covid-19 för tredje gången. Det kändes lite deppigt för oss andra. Finns det något slut på detta elände?

Om några dagar ska jag vara med som en talare i ett webbinarium. Det ser jag fram emot och nu börjar det där nervösa komma som gör att man skärper sig. Måste fixa både tydliga budskap att prata kring och kläder som jag är bekväm i. Ibland vill man nästa klä upp sig, man vill ju vara fin när många ska lyssna, men jag måste känna mig bekväm för att kunna sitta still och se naturlig ut. Jag gillar dessa förberedelser. Kanske en anledning att få köpa en ny klänning?

Än finns några timmar kvar av denna långa måndag. Och tiden ska ägnat åt en bok.

Kvällspromenad

Efter en lång dag av pluggande försökte jag bege mig ut på kvällspromenad. Har inväntat att vinden ska lugna sig något, vilket den har. Det visade sig dock att det fortfarande kommer rejält kraftfulla vindbyar som tar tag i vad som finns i dess väg, inklusive mig. Det har fryst på och det är is över allt, is som vinden har polerat.

Under hela den senaste veckan har jag längtat efter en bulle till kaffe. Det var det som var målet med kvälls promenad, att bärga hem en bulle. Jag kom en bit men för att nå affären behöver jag gå under järnvägen. Varje backe är blank isgata så det var inte något som fungerar utan dubbar. Jag fick vända om, utan bulle. Jag vill inte bidra till mer tryck på vården pga av frakturer eller andra skador.

Läste idag om att räddningstjänsten behöver hjälp hem folk från Måkläppen. Jag fattar att det är sista chans en för säsongen för ett besök men ändå oansvarigt att gå dit i detta väder. Jag vet att det är tillåtet men jag tycker ändå att vi kan använda resurser och räddningstjänst på annat sätt.

Förmiddagsfunderingar

Sov lite för länge i morse vilket behövdes efter en orolig natt. Vakande så många gånger av vinden. Nu sitter insvept i koftan och lyssnar hur vinden fortfarande tar i men något mildare än i natt.

Igår när jag var ute och fixade ärenden så råkade jag se en pressobryggare i ögonvrån, precis en sådan jag vill ha till ett ovanligt fyndigt pris. De är en bryggare i metall som håller värmen bättre tack vare dubbelvägg. En del förknippar dem med franska caféer men jag vet inte det egentliga ursprunget. Eftersom jag snart fyller år blev det en present till mig själv. Tack! Nu börjar jag testperiod att hitta rätt mängd bönor och rätt tid för att låta kaffe dra. I morse lyckades jag inte, galet starkt kaffe. Gott men min mage kommer inte tycka om det.

Ovädret har gjort att jag funderat en del på vår tålighet mot oväder. Det går framåt. Jag tänker på stormen Gudrun då många var rejält oförberedda och det blev en prövning för många. Nu får vi varningar, vi tänker till om agerande, företag är förberedda och ökar bemanning och många ser till ha mat och utrustning hemma. Men visst finns det fortfarande en del som beger sig ut i onödan eller inte säkrar sin utrustning. Vädret kan vi inte påverka så det måste vi hantera och jag tycker att vi trots allt blir bättre och bättre på det.

En annan av mina funderingar är egentid. Eftersom jag bor ensam har jag i princip väldigt mycket egentid då ingen annan bestämmer över tiden. (Undantag just nu när föräldrarna tar min tid). Men den egentiden är ju inte enbart för mig. Jag tänker att tvätt, städ, handla, ärenden, jobba övertid etc inte är tid då jag tar hand om mig. Så tiden då jag bryr mig om mig själv är betydligt mer begränsad. Det kände jag i går när jag efter mina ärenden, tog en extra runda av strosande vilket bland annat resulterade i pressobryggaren. Den typen av ledig tid behöver jag regelbundet, det får mig att må bra. Så det ska in i kalendern, bland allt annat.

Så planering, prioritering och sortering står på dagens agenda. Kanske en liten promenad om vinden mojnar men annars stannar jag förstås inomhus för att undvika att få grenar eller annat bråte i skallen. Trevlig söndag!

Varma drycker

Den här vintern har jag börjar dricka varma frukt- och bärdrycker. Typ som varm saft med kryddor. Det är gott men inte helt lätt att få till. Jag har inga recept utan försöker testa vad jag tror kan fungera. Lite märkligt att vi inte har sådan tradition, det skulle ju passa bra i det här landet.

Allra bäst är det förstås på hemlagad saft eller likande, lite mer mustigt. Äpple och ingefära är mums. Kanel är och också en favorit men där får man se upp så att det inte blir för mycket jul. Det är lätt att det blir glögg och det jag är ute efter är mer friskt.

Ska bege mig till någon mer välsorterad saftbutik för att hitta fler varianter. Jag gillar tex körsbärs saft men det finns sällan i butikerna. Tranbär och havtorn finns som ”drycker” och de fungerar toppen. Eller så får jag planera för mycket egen bärplockning i sommar.

Lördagsmorgonsreflektion

Veckans bästa stund är här jag jag startar med lördagsmorgon med kaffe och tankar. Den här lördagen började extra bra. Jag fick ett meddelande att min bokleverans från Adlibris var levererad till dörren av EarlyBird. Leverans av morgontidningsutdelaren. Det tycker jag är en mycket positiv utveckling. Stor skillnad mot PostNord som infört varannandagsutdelning.

Veckan har varit tuff men bra ändå. Det började i kaos med att ta hand om föräldrar på distans, bevaka egen hälsa, sedan få vaccin och senare biverkningarna. Det har inneburit att sitta ensam hemma med undantag för vaccineringen. Det är ju nödvändigt nu är smittspridningen exploderat men ibland kan jag saknat att se en annan människa.

Jobbmässigt är jag ändå nöjd. Mycket av allt slit från förra året börjar ge resultat. Gruppen mår bättre och bättre, stämningen är högre än någonsin och de allra flesta mår bra. En negativ trend är inte bara bruten, vi har vänt hela utvecklingen till något väldigt positivt. Det såg lite mörkt ut ett tag så det är så fint att se att det går att få till positiva förändringar i en grupp och att det till och med kan bli bättre än vad de önskat.

En annan bra sak är att jag börjar lära mig att ta paus. Om det finns en liten lucka mellan möten, försöker jag flytta mig till soffan. Kanske läsa en sida eller några siffor i ett sudoku. Bara några minuter gör skillnad.

Nu har jag hela helgen framför mig och den här helgen kan jag vara hemma. Ska visserligen jobba en del men det finns även tid för annat. Det första jag ska göra är att ta in allt från balkongen. Ovädret kräver att man förbereder sig, tänker jag, och jag vill vara säker på att inget far iväg och skadar något annat.

Ön

Ön av Ragnar Jónasson är den andra delen i en kriminalromanserie som utspelar sig på Island. Det är Hulda Hermannsdottir som står för lösandet av kriminalfall samtidigt som hon kämpar en aningen med sin egen karriär i en mansdominerad värld.

Det är ett gäng vänner som beger sig ut till en avlägsen ön. Två kvinnor och två män som känt varandra sedan ungdomsåren. Nu är de i trettioårsåldern och har inte sett på tio år. Och så händer något på den lilla ön som ger Hulda mer jobb.

Berättelsen berättas i flera tidsperspektiv vilket gör att man få många pusselbitar, allt eftersom. Berättelsen vrider och vänder i olika riktningar. Det är spännande och jag gillar att det är ett begränsat antal karaktärer med i berättelsen. Därtill gillar jag det lockande miljöbeskrivningarna.

Ja, jag vill gärna resa till Island och se miljön i verkligen.
Ja, jag kommer absolut att läsa mer av Jónasson, en ny favorit.

Rosa elefanter

Rosa elefanter av Karin Brunk Holmqvist är en humoristisk roman som utspelar sig på Österlen. Som alla av Brunk Holmqvist böcker är det pensionärer i huvudkaraktärer och ganska fåniga och banala problem som avhandlas. Lättsamt och lättläst.

Jag har lyssnat som ljudbok med Johan Rabaeus som uppläsare och det var den stora behållningen för min del. När jag mådde dåligt och inte orkade tänka så är Rabaeus ett bra sällskap. Och denna gång hittade jag inget annat.

Sedan tidigare har jag svårt för dessa böcker och försöker förstå varför. Och jag tror att jag reagerar på hur man utnyttjar fördom och i mitt tycke förlöjligande de skånska pensionärerna. Lite billigt i mitt tycke. Men… uppskattat av många och som sagt, otroligt lättsamt och lättläst.

Vaccin dos 3

I tisdagskväll var jag så glad för att jag fick tredje dosen av vaccin mot covid-19. Det var först efteråt som jag kom på att jag fick en annan sort än tidigare. För mig spelar det ingen roll alls men jag har förstått i diskussioner att många vill veta.

Eftersom jag blivit sjuk av tidigare doser så anade jag att det skulle bli så även denna gång. Och precis för föregående gånger kom febern nästan exakt ett dygn efter vaccineringen. Den här gången har jag, precis som förra, ömmande och svullna lymfkörtlar. Det nya vid det här tillfället var ett helvetisk huvudvärk och enorm trötthet. Jag jobbar ju men så snart arbetsdagen var slut gick jag till soffan. La mig ner vid femtiden och öppnade ögonen igen vid nio. För att sedan gå och lägga mig. Och idag mår jag bra igen.

Jag älskar när krämpor är korta och koncisa!

Biblioquiz

Ikväll var det dags för biblioquiz. Det är stadsbiblioteket i Stockholm som håller detta evenemang via Facebook. Första gången jag var med, blev jag besviken. Trodde inte att det var något för mig. Men jag gjorde ett nytt försök och nu gillar jag det skarpt. Intressant information, bra boktips och kluriga frågor.

Som vanligt är det utlottning av böcker men jag vann inget i kväll heller. Men det gör inget. Jag tycker att det är roligt ändå.

Vem kunde ana vad pandemin skulle göra med oss.