Helg med vila

Det har blivit en väldigt lugn helg. Förkylning börjar ge sig men krafterna är inte riktigt tillbaka än. Har mest fixat här hemma, varit och handlat mat men mest vilat på soffan med böcker och virkning. Har hunnit skriva en del men inte riktigt så mycket som jag tänkt.

En av helgens höjdpunkter var att få fika på balkongen. Det har jag längtat efter och nu är säsongen här. Det är jättemysigt.

Har även sett både final av ”Masked Singer” och ”Let´s dance”. Tycker gissandet i ”Masked Singer” är roligt till dess man kommit på vilka alla är, sedan försvinner del av tjusningen. Saknar även röstningsförfarandet dvs att vi som publik kan tycka något. Det finns ju i ”Let´s dance” även om jag inte ringer inte röstar. Men jag gillar att det är tv-publiken som är delaktig i beslutet, då blir det ju det som publiken vill ha. Det är ju trots allt underhållning. Min favorit gick inte ens till final.

Idag blev det inget besök hos mamma men jag har förstås ringt och ska besöka henne nästa helg. Det ser hon fram emot. Själv ser jag fram emot en semestervecka. Jag ska vara ledig för att gå en kurs så jag har ganska så inbokade dagar. Det ska bli kul. Utveckling är alltid bra.

Annons

Tårtgaffel

Har noterat en trend att tårtgaffeln blir allt mer ovanliga. För mig är det ett obligatoriskt verktyg vid finfika där jag vill njuta av en bakelse eller en tårtbit tillsammans med kaffe i en kaffekopp öra och och fat. Faktum är att det är svårt att få kaffe i kopp som står på fat också. Tider förändras. Samtidigt vill jag ändå visa att det finns en målgrupp som tycker fikat smakar bättre när det ser fint ut. Dessutom är det ju en praktiskt fråga, tårtgaffeln fyller sin funktion. När den inte finns, ber jag både om gaffel och sked.

Jag vill hylla alla konditorier som håller fast vid sina tårtgafflar!

Bokälskare

”Bokälskare” av Emily Henry är en amerikans feelgood roman men en hel del kärlek. Kärleken finns i flera former; mycket stark syskonkärlek, kärlek till böcker, flirt som leder till förälskelse. Huvudkaraktären är en New York-baserad litterär agent, vars syster tar med henne till en småstad för en semester. Där väntar lantliv med många överraskningar.

Den här berättelsen är skriven med mycket värme och mycket humor. Det är ingående beskrivningar av miljö, karaktärer och känslor och berättelsen växer. Även om det inte är i min smak så kan jag förstå att många gillar detta, det är välskrivet och engagerar. Det finns dock vissa detaljer så jag irriterar mig på och i mitt tycke är den alldeles för lång.

Kommer väl inte att springa efter fler böcker av samma författare, och troligen är målgruppen för yngre personer än mig, men som tidsfördriv i feberdimma så fungerar det väl.

Lördagsreflektion

Solig försommarlördag och jag har tagit fram favoritmuggen till mitt morgonkaffe. Det känns som att det var länge sedan förra lördagsreflektionen. Den här veckan har präglats av sjukdom så det har funnit tid för tankar som nu behöver sammanfattas.

Förra helgen, som blev extra lång då det var Kristihimmelsfärdshelg, var jag i Skåne. Jag gav mig själv fina dagar i vårvädret. Jag la alla stress bakom mig, fikade, vandrade, läste böcker och tog hand om mig själv. Pedikyr för fötterna piggade upp. Mådde bra. Kanske var det därför som jag blev så förvånad att vakna upp på måndagsmorgonen med hög feber. Febern gick ner men snuva och rossliga luftrör stör fortfarande. Idag är jag piggare och det är skönt.

Kunde inte jobba i veckan så jag har legat hemma i soffan, lyssnat på ljudböcker och virkat. Jag har bara bibliotekets app för ljudböcker så det är ett begränsat utbud. Men det har varit skönt att lyssna till enkla böcker, egentligen inte min smak men fungerar som omväxling. Man lär sig av det med.

Under veckan har jag fått positivt besked om en novell som en tidning vill köpa. Det är en novell jag började skriva för länge sedan och skrivit om lite då och då. Nu fanns intresse och det är jag glad för. Det visar även hur svårt det är att förutse när en novell är intressant eller inte, ibland tar det bara tid. Det säger även att jag inte ska ge upp. Det är bara att fortsätta att tro på mina texter, skriva om, förbättra och försöka igen.

Har även dialog med ett förlag om en roman. Jag har nog egentligen redan landat i att tacka nej. Har visserligen fått igenom flera förändringar i avtalet men tror innerst inne att detta förlag inte är rätt för mig. Har inte svarat än men känner att det börjar bli dags för det.

Det här innebär att jag nu även är redo att planera klart min semester. Jag har förstås idéer, en del är bokat men inte allt. Det är hög tid att göra klart det nu. Och det är ju roligt. För mig är planeringen en stor del av semestern så den vill jag inte missa.

Allt är mitt

”Allt är mitt” av Ruth Lillegraven är en roman, psykologisk thriller som jag sträckläser samtidigt som jag biter på naglarna. Så ohyggligt spännande med många vändningar. Det utspelar sig i Norge, det börjar på ett barnsjukhus, ett par kommer in med ett medvetslöst barn och snart visar sig skadorna vara omfattande och knappast något olycka. Lite senare hittas barnets pappa död. Och mer kommer att hända.

Det här är så spännande från första sidan och jag kan inte sluta läsa. Här finns ett framgångsrikt par som båda drivs av barns rättigheter men på olika sätt. Här finns hemligheter och här finns fördomar. Tankarna snurrar men snart inser man att det kommer olika vändningar så man inte är säker på vad man ska tro.

Det här är en av de mest spännande jag läst i år och rekommenderar till andra som gillar spänning.

Dålig planering

Har drabbats av någon form av förkylningsinfluensa. Har haft feber några dagar, hostar, har snuva men ingen nästan ingen röst. Jag låter förförfärligt och så försvinner rösten när jag försöker prata. Så jag är mest tyst. Ligger på soffan, lyssnar på ljudböcker och virkar. Och repar upp allt jag virkar fel och virkar om.

Är nästan klar med min poncho. Fem varv kvar. Så tog garnet slut. Har funderat över olika lösningar. Använda ett annat garn eller repa upp och göra ponchon kortare. Men jag fattar ju, att jag behöver skaffa mer garn. Jag kommer inte alls blir nöjd med något annat.

Garnet är inte det billigaste så jag funderar på att försöka vänta in något erbjudande. De brukar komma med viss oregelbundenhet. Men å andra sidan vill jag ju inte att det ska ta slut. Japp, så ser mina enkla dilemman ut. Jag försöker åtminstone lära av misstagen och vara nöjd med att det inte är värre.

Här slutar allmän väg

”Här slutar allmän väg” av Sofia Löfgren är en någon form av romantisk feelgood. Här finns det mesta som brukar finnas; framgångsrik kvinna som hamnar ute på landet där det finns en snygg man, jobbig mamma, lite trassel från dåtid och en massa missförstånd. Inget nytt under solen. Denna gång är det ett somrigt Dalarna som utgör miljön.

Jag slölyssnar mig igenom boken. Inte dåligt men inget speciellt som fångar mig. Jo, det finns en del små fånigheter som jag inte riktigt förstår hur det passerade redaktören men det är nog mest mitt eget skrivintresse gör att jag lägger märke till det. Nja, jag lär inte lägga tid detta mer.

Konsten att vara Caroline

”Konsten att vara Caroline” av Peter Barlach är en lättsam roman om en ung kvinna som hamnar i ett dilemma. Hon har en dröm om en restaruang men saknar startkapital. Hon jobbar på en matbutik, lurar sin arbetsgivare och umgås med sin pappa som inte verkar har helt rent mjöl i påsen. Samtidigt börjar hon en vänskap med en ny väninna. En kollega kommer med ett oväntat förslag och här blir dilemmat allvarligt.

Det är feelgood som har lite mer, vilket gör berättelsen intressant. Det tycks finnas flera delar och det här är den första. Det är ett bra driv, lätt att läsa och hänga med och det är alltid intressant. Ändå var jag lite tveksam till att börja men det försvann och nu vill jag gärna läs mer om denne Caroline

Torup bokskog

Att få uppleva en bokskog är ju alldeles underbart. Att få uppleva en bokskogen om våren är ännu bättre. Jag är så tacksam att jag hade möjligheten att besöka bokskogen i Torup i helgen. Det blev en väldigt fin upplevelse.

Bussen tog mig enkelt från Malmö till slottsporten. Torups slott är intressant i sig men denna vårdag var det bokskogen som lockade. Det är ett jättefint område men många slingor att välja mellan, bra skyltat och lätt att hitta. Jag valde att testa flera slingor och att kombinera olika så att det blev en jättehärligt dag. Det är lätt att gå och bara att ta sig tillbaka till slottsområdet för att fika.

För mig var det svåra valet om jag skulle promenera eller bara sitta i skogen och andra och ha det bra. Båda gör gott för kropp och själv.

Hoppas verkligen att jag får chans igen att uppleva bokskog i vårtid.

Brokig poncho

Ett av mina nuvarande virkprojekt är en poncho. Jag gillar garn om växlar färg men tycker även att det är svårt att avgöra hur det blir, vilket nyans som dominerar helhetsintrycket. Ibland blir det bra. Ibland blir jag väldigt överraskad. Jag kommer att bli väldigt nöjd med denna poncho men den känns som höstfärger. Jag har egentligen ingen brådska alls med att virka klart. Men det är trivsamt och just nu gillar jag att virka den här. Så enkelt kan val vara ibland. Gå på känsla.

Så här ser det ut när jag virkar

Så här kommer den att bäras. Det är alltså bara börja.