Uppenbarelsen

Uppenbarelsen är en nyskriven pjäs av Mattias Andersson som har urpremiär på Dramatens lilla scen ikväll. Jag hade lyckan att få se ett genrep i måndags och har nu hunnit smälta mina intryck.

Pjäsen handlar om några olika personer som nu, 2017, får en kallelse av Gud att göra ett heligt offer, som ser lite olika ut för de olika personerna. Det är en man, som lever med fru och barn, som ska ge kärlek till en av samhällets utstötta, det är en ung, smart kvinna som fått kallelsen att starta ett heligt krig och det är två bröder som har en uppgörelse. Det finns även en kvinna som väljer att gå ifrån sin gudstro. I allt detta har ett soprum en central betydelse.

Handlingarna framförs växelvis och går delvis in i varandra. Replikerna är intelligenta, ofta roliga och tar upp många viktiga ämnen. Scenografin, som främst består av en enorm mängd petflaskor, är i mitt tycke helt enastående bra.

Mitt första intryck var att denna pjäs inte var särskilt lätt smält. Men några dagars perspektiv tycker jag att det är bra. Det här är en pjäs som får ta lite tid, den får leva kvar i tankarna innan allt landar. Väl värd att se, tycker jag.

Annonser

Skrivbordsdrömmar

Igår blev en väldigt lång dag. Jag höll igång från tidig morgon till sen kväll och hann inte ens unnat mig en rimlig lunchpaus. Märkbart för dagen var att jag satt på en hel del obekväma stolar. Ryggen och rumpan värkte och ömmar fortfarande.

Det är sådana dagar som jag längtar efter ett riktigt stort skrivbord, en ergonomisk stol och bra belysning. Böckerna ska stå i en hylla och inte vara i min ryggsäck. I närheten av mitt skrivbord, vill jag ha tillgång till skrivare och kaffebryggare. Och en toalett på gångavstånd.

Det är sådant en distansstudent med författarambitioner, drömmer om.

Den som hittar sin plats, tar ingen annans

Ikväll har jag varit och lyssnat till Tomas Sjödin. Sjödin är bland annat pastor, föreläsare, författare och uppskattad som radiopratare. Han har bland annat pratat och skrivit en del om att han förlorat två av sina barn. Kvällen tema var ”Den som hittar sin plats, tar ingen annans.” Samtalet utgick från att ”tänk om själva poängen med att vara människa är att hitta sin plats”. Att hitta sin plats betyder inte att konkurrera, tvärtom menar Sjödin att det skapar mer utrymme för andra. En annan intressant tanke var att ”om vi inte kommer dit vi var på väg, kanske vi kommer dit vi ska”.

Det handlar således mycket om meningsfullhet. Det handlar även mycket om den inre längtan. Dels att se den, dels att våga uttala den. Det är först då man kan ta steg för att göra sådant som är meningsfullt.

Jag uppskattar Sjödins sätt att prata och föra fram sina budskap. Så många kloka ord, roligt och fullt av igenkänning. Framförande var i en kyrka men jag upplever att det han har att säga gäller oss alla oavsett tro eller ej och oavsett var vi befinner oss i livet.

Mycket av det som framfördes finns i Tomas Sjölins senaste bok ”Den som hittar sin plats, tar ingen annans”. Jag har inte läst boken. Kvällen har gett tillräckligt mycket att fundera över.

Den glömda valsen

Den glömda valsen av Anne Enright är en välskriven, bitvis humoristiskt berättelse om en kvinna och hennes förhållande till den man hon bor med. Kvinnan gör en tillbaka blick från den tiden då hon för första gången såg mannen och hur livet utvecklats till dess. När deras förhållande inleddes levde båda i andra förhållanden, vilket skildras på ett konkret sätt.

Berättelsen utspelar sig på Irland. Tyvärr är mina egna Irlandskunskaper så begränsade att jag inte kan hänga med i orter och stadsdelar. Undrar om jag missar något eftersom jag vet så lite om irländsk kultur och det irländska samhället. Det är inget jag lider av, utan blir mer som en påminnelse om min okunskap.

Det jag gillar allra mest är språket och sättet att skriva på där helheten beskrivs med betydande detaljer. Berättelsen tar sig lugnt fram och är fri från orealistisk dramatik. Det har gett mig en fin läsupplevelse. Anne Enright är sedan tidigare en av mina favoritförfattare och den här boken övertygade mig än mer.

Här finns länk till hur jag hittade denna bok, ett riktigt bokfynd, samt en länk till vad jag tyckte om Enright bok ”Sammankomsten”.

 

Trött tisdag

Vaknade med halsont och huvudvärk. I dessa förkylningstider så är det svårt att undvika, särskilt när man åter i kollektivtrafik och är bland många människor. Skyndade mig iväg för att handla. Jag vill vara säker på att ha mat hemma, om en rejäl förkylning bryter ut. Hemma igen sov jag hela eftermiddagen och min förhoppning är att det är vad som krävdes för att mota bort förkylningen.

En liten oroskänsla finns dock kvar: jag har inte varit sugen på kaffe idag. Det brukar inte vara något gott tecken. Nåväl, tiden får utvisa vad kroppen vill. Jag fortsätter i lugnare tempo, invirad i en filt och passar på att läsa böcker.

Brakstart på veckan

Är det fortfarande bara måndag?

Startade tidigt och begav mig in till City för en anställningsintervju. Det är ett jobb som jag inte förstår varför jag sökt eller hur jag lyckades komma på intervju men det är ju alltid en bra erfarenhet. Ett trevligt samtal som jag inte vet var det kommer att leda. Efter mötet behövde jag landa och besökte därför Bread and Table för en väldigt god men sen frukost. En lyxstart på veckan!

Gick vidare till Bibliotek Sture och hittade en skön fåtölj att sjunka ner i. Tyvärr hade jag inte tid att fortsätta med romanen som jag läser ”Den glömda valsen” utan fick ta fram skolboken. Att arbeta med Lean ligger mig varmt och hjärtat och det är kul att få fördjupa sig i ämnet.

Nästa stopp var Dramatens lilla scen för att få se genrepet av ”Uppenbarelsen”. Det känns lite ovant med eftermiddagsföreställning men när jag väl satt i salongen kom jag snabbt i rätt stämning. Pjäsen är inte lättsmält men den tilltalade mig väldigt mycket. Behöver smälta den innan jag kan skriva mer om den.

Det var fortfarande hyfsat ljust när jag kom ur från teatern och gav mig en kortare promenad genom stan innan jag for hem. Här hemma väntade ännu en inlämningsuppgift med deadline vid midnatt. Nu är den inlämnad och jag känner mig mycket nöjd.

Det känns som att det blev en varierande och innehållsrik måndag.

Workshop – skrivprocess

Tre timmar en grå eftermiddag var vad som behövdes för att pigga upp min trötta själ. Jag har varit på ”Skriv- en workshop om skrivprocessen” som arrangerades av Brombergs förlag. Vi var ett trettiotal deltagare som fick chansen att få ta del av massor av information och inspiration.

Arrangemanget började med en gemensam skrivövning där vi jobbade i grupper. Det var en ganska krånglig övning med tvetydiga instruktioner så just den delen blev väldigt rörig och gav inte mig något. Men sedan blev allt bättre. Efter övningen berättade författarna Sara Paborn och Yolanda Bohm om sitt skrivande. Det var intressant att få höra hur olika deras skrivprocesser ser ut och hur olika deras väg till förlaget såg ut. Jag fick med mig många goda tips som jag ska ta till mig.

Efter en kort kaffepaus kom en kritiker, Annina Rabe, och berättade om sitt yrke och gav även en kort trendspaning. Annina var öppenhjärtig och jag känner respekt för hennes kompetens och passade på att notera några boktips. Eftermiddagen avslutades med att Casia Bromberg och Dorotea Bromberg berättade om hur de arbetar på förlaget.

De, för mig, fem viktigaste tipsen från dagen:

  • Det räcker inte med att kunna skriva bra, man måste även kunna driva på i hela skrivprojektet och slutföra ett bra resultat.
  • Hitta en person som du litar på, kulturellt, och låt personen läsa och ge återkoppling.
  • Våga lita på processen, oavsett hur den ser ut, och att du tids nog ser vad som är bara och inte bra.
  • Man behöver inte alltid veta vad det ska handla om. En bra berättelse kan växa fram på olika sätt.
  • Var inte för duktig. Ibland är det annat som är mycket bättre!