Kärlekens raseri

Kärlekens raseri av Ian McEwan är en roman som kom ut på svenska 2013 men som skrev redan 1997. I mitt tycke håller den än men relativt få tidsmarkörer. Det börjar dramatisk, men en dödolycka i samband med ett räddningsuppdrag med en luftballong. Men händelsen skakar om livet.

Det är en etablerade vetenskapsjournalist som står i centrum, hans flickvän och en man som kommer att förändra deras liv. Det ger en berättelse om både kärlek och besatthet och det är spännande nästan hela tiden. Det är välskrivet, och ibland undrar man om det är lite skruvat och sedan är det nog så att man själv skruvar på sig av obehag.

Jag uppskattar McEwans sätt att skriva även om vissa böcker är lite knepiga. Men jag fortsätter att utforska hans författarskap.

Långmiddag

Efter ett väldigt långt möte idag så blev det middag på kvällen med vår ledningsgrupp. Vi for in till stan och åt på en libanesisk restaurang. Det var 16 olika smårätter så vi kunde dela och smaka och alla åt vi alldeles för mycket. Det var fantastiskt roligt att ses och få prata med varandra. Det var första gången jag träffade mina kollegor från Tyskland och Nederländerna, och det gav en extra dimension. Kul att guida och översätta. Dessutom fick vi besök av två tidigare chefer.

Kvällen blev väldigt lång och jag kände mig lite som en pensionär, dvs betydligt äldre än jag är. Kom hem vid midnatt vilket är sent för att vara vardagskväll. Hade ju en middag med min egen avdelning förra veckan och då var jag hemma vid tio-vilket passade mycket bättre för en trötter som mig. Så nu ska damen sova.

Att ses i verkliga livet

Idag var kontorsdag men väldigt många möten. Vid en paus noterade jag ett sms och en kollega från Hamburg ville ha hjälp att komma in i byggnaden. Jag känner honom via Teams men vi har aldrig setts fysiskt. Hoppsan vilken överraskning. Mannen var nästan två meter lång. Hade aldrig kunna gissa det och helt plötsligt fick jag en hela annan syn på mannen. Inte så att utseendet spelar roll, han är lika trevlig oavsett längd, men jag hade verkligen ingen aningen. Tveksamt om jag känt igen honom om jag inte visste att han väntade på mig.

Imorgon kommer fler kollegor bland min kollega från Amsterdam och jag är väldigt nyfiken på hur han ser ut i verkliga livet. Och jag är väldigt nyfiken på hur de ser på mig.

Plingande väckning

Natten mot söndagen så lyckades jag hålla mig kvar i sängen och det kändes tryggt. Låg kvar i sängen länge och lyssnade till klockspel. Mitt hotellrum låg mitt emot ett rådhus och varje kvart pinglade klockor. Ingen jag märkte igår men i morse lyssnade jag noga. Och sen… slog kyrkklockorna och då var det när att jag ramlade ur sängen igen. Japp, de var rejäla så jag är glad att det inte var gökotta.

Efter en rejäl hotellfrukost behöver jag vila. Förutom rådhusets plingande och kyrkklockornas dånande så knackande det på dörren då städaren ville in. Jag satt när jag skulle checka ut. Trots det kom flera städare och knackade på och jag blev bara mer och mer irriterad. Min vila var förstörd.

Söndagen var grå men blev fin ändå. Jag promenerade genom staden, besökte stadsmuseum och konstmuseum och hann även med en glass innan jag tog tåget hem igen. Tåget var i tid och kom nästan fram i tid trots kollision med en älg. Något dundrade till men tåget stannade inte och det tog ett tag innan lokföraren informerad om att det gått illa för älgen.

Sista delen av hemresan gick med pendeltåg. Men det var inte helt sant för halvvägs var det stopp och ersättes med buss. Bussen tar tid och framförallt är det väldigt trångt men inte så mycket att göra åt den saken. Hem kom jag till slut och är glad för att jag fick en fin helg.

Terapeuten

Terapeuten av Helene Flood är en spänningsroman som är ruggigt spännande. En av de bättre jag läst. Det handlar om en psykolog, ganska ung som driver en egen praktik strax utanför Oslo. Hon har den i hemmet, en ärvd villa där hon bor med sin mamma. Det har det bra, men lite knapert och den pågående renoveringen går mycket långsamt. Så händer något, mannen tycks vara försvunnen och oroliga dagar tar vid.

Det är mycket välskrivet och jag tycker att det är väldigt spännande en spänning som lyfter till nya nivåer. Det är en oro i luften mest hela tiden och det är mycket svårt att lägga ifrån sig boken. Karaktärerna är tydliga och inte fler än att man har koll och det gillar jag.

Som jag förstår det är detta en debutroman som blev väldigt uppskattad när den kom ut i Norge och jag är glad att det nått oss. Och som jag förstår det har författaren hunnit skriva mer så det ska jag kolla upp.

Härligt med helg

Det tog nästan hela fredagen men strax efter fyra lyckades jag ta mig hemifrån och åka in till centralen. En kollega ringde men det kunde vi hantera i farten vilken kändes skönt. Kunde få tag i en tågbiljett och några timmar senare var jag framme på hotellet. Ljuvligt skönt att få slänga mig på sängen. Lyssnade klart på en oerhört spännande ljudbok men sedan somnade jag ovaggad och sov i 12 timmar med ett enda avbrott.

Strax efter midnatt vaknade jag mitt i fallet mellan sängen och golvet. Jag var minst sagt förvånad av ramla ur sängen men jag hade tur och har klarat mig med ömmande blåmärken. Det tog en liten stund att somna om, jag försökte ligga stilla, nära väggen för att inte ramla ut igen. Och jag undrar fortfarande hur det kunde ske.

Hade valt den senaste frukosttiden som erbjöds, det var skönt med sovmorgon och gott med hotellfrukost. Lite vila efter frukosten och sedan jag varit ute på stan hela dagen. Strosat, shoppat och fikat. Min plan var att köpa en fin klänning, jag hittade två och valde att köpa båda. Det var en liten butik med utmärkt service, en kvinna som plockade fram bra varianter, sa ifrån på det som inte passade och tog fram fler alternativ. Jag är väldigt nöjd trots att budgeten sprängdes.

Glömde köpa lördagsgodis men tänker att jag kan unna mig en middag på hotellets pub i kväll. Har inget att fira men det är ju ändå lördag.

Trötter

Det är fredag och i kalendern står det ledig dvs att jag tagit ut en semesterdag. För över sex timmar sedan borde jag ha suttit på ett tåg men jag har inte kommit iväg än. Och nu är jag för trött för att stressa.

Hade ett möte i morse som jag behövde delta i. Det blev försenat och därav missade jag tåget. Sedan ”skulle jag bara” fix några viktiga saker som blev fler. Så jag höll på ända till batteriet till datorn tog slut. Jag har nämligen glömt laddaren på jobbet och där gick min gräns. Jag åker inte in till jobbet för att hämta laddaren när jag ska vara ledig. Men tyvärr hann jag inte med något tåg innan mitt eftermiddagsmöte började. Därför sitter jag fortfarande här hemma och undrar när jag kommer iväg. Men som sagt, jag tänker inte stressa.

Jag har sovit så fruktansvärt dåligt under ett antal nätter som gör mig trött och yr. Sov en stund istället för att äta lunch och det gjorde i alla fall lite gott. Men jag ser verkligen fram emot hotellnätter. Så av den anledningen borde jag komma iväg snart.

Roberts Broberg- och dalbana

Ett lyckorus brusar i kroppen. Ikväll jag fått uppleva teater igen. Det har jag längtat efter, mer än längtat. Jag var på KulturhusetStadsteatern och såg ”Robers Broberg- och dalbana” och det var svängigt. Mycket musik och en fin berättelse om Robert Brobergs liv.

Jag kan inte påstå att jag är något större fan av Brobergs musik och det flesta i publiken var minst 20 år äldre än mig. Det kunde låtarna bättre även om jag kände igen många. Det gungade skönt i bänkraderna och publiken var väldigt engagerad. Kul!

Så glad att vi får uppleva teater och annan kultur igen. Jag har mycket att ta igen.

Handarbeten och annat pyssel

Av någon totalt obegriplig anledning har jag fastnad för filmer på Facebook som visar pyssel och handarbeten. Det är sådana filmer där man ser händer som gör. Det klipps tyg och sys ihop till väskor eller sommarklänningar. Garn lindas och blir figurer. Det målas och limmas och skapas allt möjligt. Jag vet inte varför jag inte kan sluta titta men jag måste på något sätt få se vad de ska göra denna gång.

En gemensam nämnare är att det är urusel kvalitet. Det klipps i tyger på frihand och aldrig att någon sicksackar kanter – bara att vika in och sy eller limma ihop. Garner och tyger verkar vara att syntetiska material. Krukor och flaskor dekorerar med trolldeg och limpistolen användas till nästan alla material. Glasspinnar och klädnypor blir lampor. Allt med lite lim.

Det finns liknade filmer med mat. Där är det mesta halvfabrikat och majsstärkelse ingår i nästan alla rätter. Urk, jag skulle inte vilja äta någon av de rätter som skapas. Ändå sitter jag och tittar och undrar vad det ska bli denna gång.

Galet vad teknik och sociala medier kan få oss att göra. Det vore ju bättre om jag använde tiden till att lyssna på musik.

Bokcirkel

Vilken lycka att få återuppleva bokcirkel med fysisk träff på biblioteket. Att få träffas på riktigt. Tyvärr var vi få och jag kom dessutom försent men det blev väldigt trevligt ändå. Vi diskuterade ”Löpa varg” och var rörande överens om att det var en riktigt bra bok och att vi verkligen uppskattade att få läsa bra litteratur. Vi var fler som gärna vill läsa om boken, så bra är den.

Det blev ett riktigt bra samtal denna gång och det är jag glad för. Dessa samtal är verkligen givande, även när vi är överens.