Nybörjare och stel

Idag var det äntligen dags för ”Yoga för nybörjare” som F&S i Stockholm anordnade. Tre timmar hos F&S Ringen, och det var tre fokuserade timmar. Vi var tolv elever och en mycket tydlig och bra lärare.

Vi fick chansen att gå igenom fler av de grundläggande övningarna i den yoga som Friskis & Svettis erbjuder. Vi fick träna, fick förklaringar och tips och läraren gick runt och gav oss personlig återkoppling.

Jag fick flera värdefulla tips och jag tog även chansen att fråga om sådant som jag tycker är svårt. Det var väldigt bra. Men självklart kommer det att kräva mycket träning, man blir knappast proffs på några timmar.

För mig var tre timmar ganska tufft. Vi tog bara en kort paus, möjlighet att gå på toa men vi var i gång i stort sett hela tiden. Inte så att man blir jätteandfådd och svettig men det suger i musklerna. Sista halvtimmen kändes rätt påfrestande, energin tröt. Borde haft med mig lite energi, frukt eller annat, till pausen.

Totalt sett var det värdefullt för mig. Det var värt tre timmar en snöig lördag och det var värt pengarna. Men det kommer att kosta mer.

Innan jag åkte till yogan, avbokade jag en planerad massagetid. Nu ikväll känns den tiden mer nödvändig än någonsin. Ny massage är bokad. En nödvändighet.

Annonser

Saknad

När jag flyttade hemifrån och började skapa ett eget hem, så var husdjur en viktig del. En av alla dessa djur var en chinchilla. När vi köpte henne sa försäljaren att medelåldern var ungefär nio år. Det trodde vi på.

Just den här Chinchilla, som vi gav namnet Drutten, var en envis dam med egen vilja. När drygt tio år hade gått började hennes hälsa vackla och jag började förberedda mig på att hon kanske inte hade så många år kvar. Åren gick, tidvis var hon mycket krasslig, men hon repade sig alltid. Till slut tänkte jag mig henne som näst intill odödlig. Och det var inte svårt att googla fram att försäljaren inte riktigt haft god information.

När hon dog var hon 22 år gammal. Det är snart tre år sedan. Och jag saknar henne jättemycket. Mer är tjugo år tillsammans betyder mycket, man hinner sammanlänkas i livet. Jag vill fortfarande ropa hej till henne när jag kommer hem. Huvudet vill fortfarande vrida sig mot hennes bord när jag går in i köket. Det sitter på något sätt i kroppen. Visst har sorgen bleknat under de här tre åren, men saknade är fortfarande stor. Trodde faktiskt inte att det skulle blir så. Men nu vet jag. Saknad är seg känsla, en som inte lämnar. Saknad håller även fast minnen, sådan jag inte vill lämna. Jag lär mig att leva med saknaden.

Ömhet

Känner en viss ömhet i kroppen. I torsdags fick jag 30 minuters massage och det var upplevelse över det vanliga. Massören var så oerhört engagerade och använda all sin kunskap. Hon kände av kroppen, drog och kände och fokuserade på helheten, inte bara musklerna.

Förutom vanlig massage, pratade hon mycket om energiflöden och lymfflöden. Hon ställde massor av frågor om hur kroppen fungerar och reagerar och med all information gav hon sig på kroppen. Hon var stark och hårdhänt vilket var nödvändigt. Hon var även generös med goda råd. Hon gav mig även en del övningar som jag ska göra hemma och hon visade att jag behöver vara mer kraftfull i min egenbehandling för att det ska ge resultat.

Visst känns kroppen lite mör, men jag ser verkligen fram emot  nästa besök. Och kanske att jag ska boka fler. Ska låta kroppen få återhämta sig först. Och träna på mina nya övningar.

Yogamånaden

Januari är min månad för yoga. I år i alla fall. Det började vid en pool på Gran Canaria och sedan dess har jag tränat, tränat och tränat. Och läst, låtit mig inspireras och tränat lite till. Och i morgon är det januaris sista dag, final, vilket för mig betyder en yogakurs.

Det är en nybörjarkurs, en eftermiddag för att gå igenom grunderna. Förväntar mig även en del personlig återkoppling och tips som är bra för mig och min kropp. Och det är anledningen till att jag tränat. Jag behöver absolut inte känna mig duktig, men jag vill vara förberedd så att jag vet vad som är svårt för just mig, jag vill veta vad jag ska fråga om och vilka råd jag ska be om.

Efter denna långa månad ser jag verkligen fram emot kursen. Jag längtar. Det ska bli intressant. Kanske får jag veta vad jag gör del, hur jag ska göra annorlunda och hur jag ska utveckla mig.

Efter kursen ska jag ta mig tid för att tänka efter om detta är något jag vill fortsätta med. Eller om det är dags att testa något annat. Men det är då. Än är det januari och än är det yoga jag fokuserar på.

Den vingklippta svanen

Ikväll vek jag ner mig på yogamattan igen och det var ett ovanligt bra beslut att göra. Det var ett riktigt bra yogapass hos F&S S:t Eriksbron, 75 välgörande minuter. Ledaren var tydlig satsar på välgörande övningar. Hon fokuserar lite extra på någon kroppsdel varje gång och ikväll var det axlarnas tur. Hon förklarade lite extra just kring axlarnas position och det gjorde hon väldigt bra.

En av övningarna vi gjorde hette Gräshoppan och den gick bra. Men sedan byggde ledaren på övningen och var som att min gräshoppa fick fnatt. En mycket märklig syn. Och när jag låg där på magen och lyfte ben och överkropp, kom jag att tänka på ett Youtube-klipp som jag sett, en man som instruerar pilates i form av en flygande svan. Det fanns vissa likheter, men min svar var totalt vingklippt – det lyfte inte. Nåja, så likt var det kanske inte…

Djuren förgyller mina yoga-kvällar men mest nöjd är jag över att jag känner att träningen ger resultat. Undangömda muskler har gjort sig påminda, varje övning går lättare och lättare för varje gång och sådant som var omöjligt före jul är numera möjligt. Det känns toppen.

After yoga

IMG_1650Vill minnas att jag så sent som igår menade att söndagskvällens yogapass inte var så effektivt. Det har jag fått äta upp idag. Den träningsvärk som härjar i min kropp går inte att bortse ifrån. Vad jag än gjorde igår, så var det något som kroppen reagerade på.

Ikväll blir det ingen träning. Jag behöver vila. Tar mig tid för inspiration. Jag har köpt mig en liten bok. Skönt att ligga på soffan och fylla på med kunskap, fantisera om hur jag ska göra och skapa mentala målbilder. Och jag har redan hunnit läsa att rörelserna enbart är en del av yogan. Kanske finns redan mer yoga i mitt liv än jag anat.

Insikt leder till motivation

De senaste dagarna har det funnit anledning som lett till lite uppmärksamhet för mitt skrivande. Flera har läst en av mina texter och jag får återkoppling från olika håll. Framförallt får jag massor av frågor kring mitt skrivande och hur jag ser på framtiden avseende skrivandet.

Det smärtar att behöva svara att det är helt upp till mig. Jag kan inte få fler texter publicerade om jag inte slutför och skickar in fler texter. Det är hårt arbete som krävs. Jag har genom åren lärt mig att skriva klart fler texter men jag samlar fortfarande alltför många på hög. Naturligtvis tänker jag inte på det sättet. Jag tänker att jag kanske vill putsa på dem lite mer, att de kanske kan komma till användning vid passade tillfälle.

Jag vet att deadlines gör gott. Att skriva om, redigera, redigera, redigera och kämpa mot en deadline gör att jag skärper texterna ytterligare. De blir bättre av kritisk granskning och redigering. Det måste jag satsa ännu mer på.

Jag vet också att jag bara skickade in texter till tre sammanhang under förra året varav två resulterade i publicering. Nybörjartur, men som jag som jag tänkt de senaste veckorna kan det även finnas korn av talang att ta tillvara.

Jag har antagligen skrivit det förr, men insikten ger mig motivation att satsa mer på skrivandet. Och skillnaden denna gång är att jag började direkt. En ny novell är skapandeprocessen (1458 ord ikväll) och en plan för andra noveller ligger i utkastform. Ska verkligen försöka överträffa förra årets framgångar. Och det blir tufft.