Många tankar kring mordet på Olof Palme

Har med stort intresse sett på Uppdrag Granskning och deras granskning av hur Christer Pettersson blev misstänkt för mordet på Olof Palme. Det är sådant jag kan fångas av och jag har läst på en del. Däremot var jag ung, högstadietjej, när mordet inträffade så jag har inte någon tydlig bild av de första tiden. Sedan början av 1990-talet har jag tillbringat mycket tid i Sollentuna och därmed stött på Christer Petterson vid några tillfället. Det har absolut bidragit till att fallet intresserar mig. Det kom lite närmre min vardag. Så sent som i december läste jag boken ”Nätterna på Mon Chéri” som handlar om den 33-åring som för en tid var misstänkt. Det är onekligen många märkliga turer i utredningen och allt som hänt under åren.

Eftersom jag är intresserad av företagskultur, verksamhetsutveckling mm så är jag oerhört nyfiken på kulturen inom polisen. Hur jobbar de egentligen? Vilket ansvar tar de för att utredare agerar korrekt? Hur är förmågan att kunna säga ifrån när något går del. Det har ju varit så många affärer under åren. Personer som framstår som hjältar men som ifrågasätt långt senare. Det gäller ju inte enbart utredningen om mordet på Olof Palme utan även exempelvis Kevin-fallet i Arvika. Att personer kan göra fel händer överallt, men det jag tänker på är hur många tycks dras med (group thinking) och hur svårt det tycks vara att larma när något inte står rätt till. Eftersom jag inte har insyn, så kan jag inget veta och därav nyfikenheten. Hoppas på några intressanta forskningsrapporter eftersom jag tror att vi har något att lära. Vill även vara tydligt med att jag inte tror att det alltid är märkliga turer inom polisen. Det finns många bra utredningen. Men att det kan gå snett, och gå snett längre i vissa fall, det oroar mig.

Samtidigt hyser jag stort förtroende för Christer Petersson som nu är förundersökningsledare. Det ska bli väldigt intressant att se vad han kan åstadkomma. Jag lär ju i alla fall få fortsätt att följa och läsa om fallet, i många år till.

Annonser

Desperata småfåglar

De senaste somrarna har jag haft visst bekymmer med grannen som bor på bottenvåningen. Han har en uteplats där han gärna grillar och röken och matoset hamnar bland på min balkong och i min lägenhet då jag ofta har balkongdörren öppen. Det är inte tillåtet att grilla på balkongerna och det är tydligt att man ska gå iväg en bit från husen för att inte störa andra. Det tycker dock inte de som bor på bottenvåningen eftersom de, så klart, vill nyttja sina fina uteplatser.

Varje gång det ryker på mig, funderar jag över olika hämndaktioner. Det är förstås bara en rolig tankelek, inget som jag genomför. Men jag tänker att de vore nyttigt för personen att förstå att det har sina fördelar att visa hänsyn till andra.

Idag har jag bekymrat mig för småfåglar. När jag var ute på balkongen, råkade jag skrämma iväg ett par som satt och kurade i ett hörn. Jag misstänker att det var skönt för dem att sitta skyddat i värmeläckage från huset. Under hela dagen har olika fåglar besökt balkongen och letat efter något ätbart. Jag har ingen fågelmat på balkongen eftersom jag inte vill att fåglar ska bosätta sig på där. Den är alldeles för liten för det. Det räcker med alla fåglar på tillfällig visit som sitter på balkongräcket och kackar. Då kom idén… tänk om jag råkar spilla ut mat som hamnar på uteplatsen på bottenvåningen… Eller råkar hänga upp fågelmat på busken alldeles nära uteplatsen. Då får grannen många fåglar att studera.

Nej, inte ens det kommer jag att göra. Men det kan vara skönt att få dagdrömma ibland.

Vinterväglag

Har varit ute och pulsat i snön. Det har kommit en del snö i Stockholmsområdet men däremot har inte snöröjningen kommit igång ordentligt. Idag blev det inte min vanliga runda utan jag kryssade fram mellan olika varuhus och köpcentrum i närområdet för att spana efter bokreafynd. Ena stunden är det mulet och snöfall, nästa strålande sol och helt plötsligt tar vinden i så att jag knappt kan stå rakt. Det är inte den motionsrunda jag tänkt mig, men den tar rejält på krafterna.

Reflekterade över bristen på snöröjning. Vid köpcentrum och butiker finns stora parkeringar. Nu på förmiddagen var de nästan tomma. Det hade varit perfekt läge för plogbilarna att röja upp ordentligt. Kanske att de väntar tills i natt. Nu fick bilarna sladda fram i snön. Och ingen ser vad som är parkering, kantstenar eller gräsmatta.

Något jag upplevde som positivt var dock att de få bilar som var ute, körde sakta och höll avstånden. Det kändes bra. Jag går inte över gatan om jag inte ser att bilarna stannar och har grepp mot väglaget. Idag visades respekt. Det gäller i mitt lilla områden. Media rapporterar dock om trafikproblem, både på större och mindre vägar.

Under hela min promenad så stötte jag inte på en enda plogbil. Undrar förstås var de är någonstans, eftersom jag rört mig i områden men många olika vägar.

Nu väntar kaffe. Det är kallt ute idag och kylans sitter nu i mina ben. Jag ska brygga riktigt hett kaffe för att värma upp mig.

Bokcirkeltugg

Ikväll har jag varit på bokcirkelträff på biblioteket. Jag brukar uppskatta dessa träffar men ikväll blev jag lite besviken. Några personer är väldigt öppna, diskuterar och lyssnar med andra driver sina egna åsikter. Ikväll var det tre personer som dominerade samtalet och som jag upplevde det, var det en person som inte respekterade andras åsikter.

För mig är det olikheten som berikar, det är olikheten som för diskussionen framåt. Det är vi ganska överens om i gruppen. Däremot agerar en person inte som hen lär. Jag upplevde starkt att hen inte respekterade de som inte hyllade boken vi läste. Det gjorde att vi som inte uppskattade boken tystnade. Det blev en lite märklig diskussion.

Måste fundera på hur jag ska göra framöver. Jag gillar diskussionen samtidigt som respekten är viktigt för mig. Att sitta tyst är inte givande. Hoppas att kvällens diskussion var en tillfällig dipp.

Skanna dokument

Igår var jag på en intervju som avslutades med att personen bad mig mejla ett betyg från senaste arbetsgivaren. Jag svarade ”javisst” samtidigt som tankar virvlade runt i skallen: Undrar var jag lagt pappret? Kommer jag att hitta det? Hur ska jag fixa en skanner? Under alla år har jag aldrig varit med om att något frågat efter betyg. Trodde aldrig jag skulle behöva visa upp något sådant.

Ägnade en stund av förmiddagen åt letande, hade tur och fick fram rätt papper. Funderade lite och kom på att jag nog sett en skylt om skanner på biblioteket. Så jag åkte dit. Väl där fick jag en fantastisk service. En vänlig kvinna visade hur jag skulle göra, hjälpte till och dessutom var det gratis. Som skattebetalare är jag fantastisk nöjd och glad över denna fina service. Detta underlättade min dag på ett enastående sätt. Problemet är löst och dokumentet är mejlat till personen som jag hoppas blir nöjd.

 

Paus i eländet

Räknar och räknar och räknar. Det är kalkyleringsuppgifter i inom företagsekonomin som tar min uppmärksamhet och jag kämpar och kämpar. Satt hela kvällen igår och gjorde massor av övningar. När jag trodde jag fattat, så gav jag mig på en uppgift som är en del av examinationen. Jag satt med den uppgiften till fem i morse. Till slut gick det bara runt. Jag hamnade i ett cirkelresonemang som jag inte kom ur. Så jag valde att sova på saken.

Idag har jag suttit med uppgiften i drygt tre timmar och äntligen är den löst. Hurra! Men om jag ska vara helt ärlig, så är jag inte säker på att jag verkligen fattar. Det stör mig.

Nu har jag en paus med egenvård. Hinner inte gå ut idag men jag behöver pyssla om mig själv, typ att hand om hud, hår och fötter. Men stressen hänger över mig.

Senast i morgon behöver jag skriva en hemtenta i Marknadsföring. Den är på åtta timmar. Jag behöver alltså kunna sitta i åtta timmar i streck för att slutföra den. Av tidigare erfarenheter, tycks tiden behövas. Jag har bestämt mig för att starta senast kl 16.00 så att jag blir klar innan midnatt. Förhoppningsvis är det en rolig uppgift, men jag är lite orolig för tiden. Jag blir onödigt stressad av tidspressen, även om jag vet att jag klarar av den.

Men innan dess, ska jag ladda med kaffe och annat gott. Att hålla fast vid hälsosam kost under dessa dagar är supersvårt. Utmaningen i att räkna och skriva räcker gott dessa dagar.

 

Lugnt på bibblan idag

Tillbringade morgonen framför dator för att se på någon form av youtube-klipp om marknadsföringens grunder. Amerikansk glättighet, vilket gör det lite svårt att se det som en lektion. Ganska fånigt, tycker jag, att de väljer ett typsnitt som ser ut som att någon skrivit med krita på svarta tavlan. Filmerna är mellan 2-5 minuter långa. Kanske att de tänker sig att de är moderna, hänger med sin tid. Jag är dock inte övertygad om att de når sin målgrupp och målgruppens behov. Jag ser dessa små filmer som någon form av introduktion till det jag ska läsa. Men det ersätter lektioner.

Var på biblioteket när de öppnade klockan 11.00. Hade köpt med mig en kaffe latte, min form av lördagsgodis. Jag hade med mig både böcker och noveller. Under dagen har jag varvat att skriva och redigera noveller, räkna tal i företagsekonomi och läsa teori. En märklig blandning men den fungerar. Ända tills jag blir hungrig. Det finns varken kaffe eller annan fika på biblioteket och jag glömde att ta med mig matsäck. Eftersom jag varit så flitig så belönade jag mig själv med sushi.

Nu är jag hemma igen, dricker mitt kaffe och laddar för fortsatt pluggande. Sakta men säkert betar jag av dagens göromål och följer min studieplan. Det fungerar riktigt bra.

Biblioteket, inte mitt hem men en plats där jag gör mig hemmastadd.