Mor gifter sig

Mor gifter sig av Moa Martinsson är en roman om ett fattigt Sverige vid förra sekelskriftet. I centrum står en åttaårig flicka och det är utifrån hennes modiga perspektiv vi får följa livet under några år. Det är fattigt, det är mycket bråk och det är väldigt många flyttar för del lilla flickan som ofta går hungrig. Samtidigt är både hon och hennes mamma riktiga tuffingar i mitt tycke, som vågar säga ifrån.

Jag har svaga minnen från en tv-serie som gick på svt när jag var liten. Då uppfattade jag inte att det var flickans perspektiv som var centralt, kanske för att mamman drar till sig uppmärksamheten. Jag uppfattade inte heller att det är trakterna kring Norrköping som det bodde, jag minns ingen östergötska. Det gör att jag fått en helt ny syn på berättelsen.

Jag har även uppskattat att läsa språket. Tidvis mustigt och det tycks som att svenska ändrat grammatik under åren sedan bokens skrev. Nu kan jag ju inte avgöra vad som var den tidens talspråk, dialekt och vad som är skrivspråk med det är i alla fall en härligt läsning, språkmässigt. Berättelsen fångar mig men det är mycket olycka och hemskheter så den kan inte kallas härlig. Jag har förstått att det finns två delar till i en triologi, så de ska jag ta mig an tids nog eftersom jag gillade den här boken väldigt mycket.

Jag har läst denna bok som en del av mitt eget bildningsprojekt ”50 innan 50”.

Annonser

Så tokigt det blir ibland

Försjunken i en bok, tillsammans med en kopp kaffe, tappade jag bort tiden under förmiddagen. Det är lagom svalt och skönt på balkongen under förmiddagen men mitt på dagen blir det för varmt att sitta där. Planen för dagen var egentligen en liten vandringstur men jag kom ut alldeles för sent för att hinna med en längre tur. Istället åkte jag till ett naturreservat i närområdet och kollade lite. Men jag hittade inte rätt. Vägen dit var väldigt dålig, jag blev osäker på rätt väg och jag ville inte riskera att köra fast i terrängen när jag var ensam i bilen. Måste kolla på en karta vilket som är rätt väg innan jag vågar mig dit igen.

Istället körde jag några kilometer längre bort till ett ställe som jag passerat många gånger. Det ska finnas runstenar där och jag har tagit för givet att bron som jag sett leder dit. Nu när jag kollade angavs att det var en ekopark med flera vandringsstråk. Det lät ju trevligt och jag började gå. Det var gott om växter och fåglar. Ganska snart insåg jag dock att det var baksidan på en jättestor återvinningsanläggning. Det fanns flera lakvattendammar och mycket riktigt var det en gammal soptipp som jag vandrade runt på. Ekoparken var tydligen en del av att återställa naturen, se den som ett lån. Kände mig otroligt dum som inte fattat detta tidigare. Hursomhelst, med ryggen mot avfallsanläggningen fick man en vacker utsikt över landskapet med sjöar och ängar. Ekoparken hade även iordningsställda bänkar och det var faktiskt riktigt trevligt att sitta där med kaffetermosen och läsa en bok. Tyvärr missade jag runstenarna men det får jag väl besöka en annan dag.

Sköna dagar

Känner mig mycket nöjd med min fredag. Lyckades väl under förmiddagen, gjorde vad jag planerat och lyckades få iväg några jobbiga brev, sådana som jag dragit mig för att ta itu med. Känns väldigt skönt när det är gjort. Bestämde mig för en tur till stan, då det är rea i en av mina favoritbutiker.

Det blev en riktigt härligt shoppingtur. Jag började i Årstaberg, söder om city och gick sedan över Årstabron och upp på Södermalm. Jag lyckades hitta flera tunikor som passar min nya stil och även två klänningar. Mitt favoritkonditori på Söder hade semesterstängt men jag hittade snabbt en ny favorit. Det var så ljuvlig att få sitta ner, vila benen samtidigt som jag fick ny energi av kaffe och macka. Fortsatt sedan genom Gamla Stan och in i city. Det blev över 20 000 steg och det kändes väldigt skönt. När jag jobbade var denna typ av shoppingrundor betydligt mer vanligt än under min tid som student. Nu njuter jag desto mer över att få ta hand om mig själv och få unna mig något fint. Kvällen avslutades med en bok på balkongen. Jag älskar att kunna sitta ute under ljumma sommarkvällar.

Försov mig under lördagen vilket innebar att jag sov bort hela förmiddagen. Sov så dåligt under natten och kanske var det därför som jag inte hörde klockan. En del av mig blir lite sur över att jag sover bort värdefull tid, en annan del tror att det är hälsosamt att sova ut ibland. Visst, det går ju inte att sova bort hela dagar men någon gång ibland må vara hänt, när det är möjligt. Åkte en på en liten utflykt till Skånelaholm Slott. Trots att det ligger mindre än 2 mil hemifrån, så hade jag inte hört om det. För mig är slottet inte så intressant med det är en vacker plats och ett trevligt slottscafé. Och billigt. Jag kunde inte välja kaka och valde flera. Jag trodde tjejen skämtade när hela kalaset kostade 45 kr. Det hände ju inte här i Stockholmsområdet.

Morgonreflektion

Ännu en morgon men kaffekopp och reflektion. Det är en skön start på dagen och det får jag passa på att unna mig när det är möjligt.

Igår var jag på IKEA. Jag skulle ha en klädställning (vädringsställning) men så klart blir det alltid något mer. Jag ids inte att stå i deras långa köer med bara en grej. Det jag märkte igår var att jag valde vita saker: vita galgar till garderoben, vita förvaringsväskor, vita blomkrukor. Är de sommarkänsla? Har jag ändrat smak? Det är fint men jag brukar välja annat.

Tog en tur till biblioteket. I min kommun finns ett huvudbibliotek och flera filialer. Dessa filialer har något som kallas ”mer öppet”. Med kort och kod kan man gå dit och låna böcker eller bara vara utan att det finns personal där. Det fungerar! Igår upptäckte jag att det var en hel del folk där. Några satt och läste, andra pluggade och ett par hade hittat en hörna för lättare hångel. Det händer att jag sitter och skriver på biblioteket men så här i sommartid är det min balkong som är min oas. Balkongstolen är min sommar plats för läsning.

Har även kommit igång med att lyssna på sommar i P1. Jag har lyssnat till Anders Hansen, Stina Wollter och Magnus Ranstorp. Det väldigt olika program och alla vara bra på sitt sätt. Anders inspirerade, Stina gjorde mig väldigt berörd och Magnus gav en bild av världen som är värre än jag vill att den ska vara. Idag är det Tony Irving som pratar och det lockar inte lika mycket. Men vem vet, ibland blir man överraskad.

Vad dagen bjuder på är än så länge helt öppet. Börjar med en påtår.

Struktur

Satte mig ner för att skriva om hur glad jag är över att få lite struktur i tillvaron. Efter några ganska knepiga och osäkra veckor efter att skolan tog slut, börjar nya rutiner utforma sig. Jag har löst det flesta av oklarheter och knutar och har koll på läget. Det tycker jag om.

Kändes jättebra att ha gjort så mycket av veckans göromål trots att det bara är onsdag, tänkte jag i högmod. Insåg snabbt att veckorna går fort och att det redan är torsdag. Nåväl, jag kommer att hinna klart med veckans ambitioner och ändå hinna blir klart till helgen. Att vara helt ledig under helger, är något jag lärt mig uppskatta allt mer. Det är en bra tid att samla kraft.

Moderspassion

Moderspassion av Majgull Axelsson är en roman som rör upp känslor, både karaktärernas och mina. Berättelsen utspelar sig i trakterna av Arvika under en tid då området är starkt storm- och översvämningsdrabbat.

Huvudkaraktären, Minna, driver en vägkrog. Vi får ta del av hennes liv, hur hon hamnat där hon och det är en tidvis smärtsam berättelse. Samtidigt kommer en del gäster som försöker hitta undsättning i ovädret och även deras livsberättelser skär i hjärtat.

Det är en väldigt stark berättelse. Ibland är jag så ledsen, upprörd och rent av arg. Axelsson kan beskriva människor elakheter på ett sätt som jag inte kan värja mig för. Jag känner med flera av karaktärerna av avskyr andras handlingar, vilket i mitt tycke är enastående bra att kunna skriva på ett sätt som väcker sådana känslor.

Intrasslad

Den ursprungliga planen för dagen var att bege mig ut på en dagsvandring. Det är något jag längtar efter. Väderprogonosen (och utfallet) visar på regn. Det kan jag klara av men minsta lilla varning för åskoväder får mig att styra om planerna. Jag har mindre goda erfarenheten av vandring i blixt och dunder. Det gick förvisso bra den gången men det var en hemsk upplevelse och en risk jag aldrig mer vill utsätta mig för. Därmed ett lätt beslut att ta vandringen en annan dag.

Det var nog bra av flera skäl. Jag har nämligen hamnat i en administrativ härva av oklarheter och frågetecken. Jag är helt övertygad om att allt kommer att lösa sig på bästa sätt till slut men det tar tid och kräver mitt fokus. Då är det bättre att sitta varmt och torrt vid ett skrivbord istället för i en blöt skog.

Ibland drömmer jag om att allt bara ska flyta på och fungera problemfritt. Så öppnar jag ögonen och inser att det inte är så tillvaron ser ut och det är helt enkelt något att förhålla sig till. En del av min lösning är att fira när jag klarat av alla utmaningar. Snart ser jag fram emot att få unna mig en ny anorak som belöning för mitt slit. Det är faktiskt inte så dumt att själva få välja belöningarna!