Bilder

När jag var liten, så var det fint att se hur barn fick sina teckningar uppvisade i TV. Det fanns några olika program, tror jag, som man kunde skicka in till. En stor lycka för dem som fick se sina bilder i tv. Kanske finns det även idag.

Det blev en väldigt överraskning för mig när folk, vuxna, började skicka in foton till TV. Det finns ju i en hel del program som tar emot foton idag, bland annat tv4 i samband med väder och precis nu såg jag det i Svt:s Go kväll. Nu fattar jag att det inte är barnsligt men jag hade aldrig kunna tro att vuxna skulle vilja skicka in bilder, precis som barnen gjorde när jag var liten.

Kanske är det något helt mänskligt att vilja se sina alster i tv.

Smärtsam behandling

Kan ju undra om jag är självplågare, för idag var jag tillbaka hos Naprapaten igen. De senaste gångerna har ju varit rejält plågsamma och efter varje besök har jag blåmärken stora som mina händer. Men jag tror att det behövs.

Även idag blev det smärtsamt, jag flåsar och flämtar och smärta och efteråt är jag helt slut. Idag fick jag även med mig en del övningar som jag kan göra hemma och det tror jag är viktigt.

Nästa besök är på fredag igen. Sen hoppas jag att behandlingsperioden snart är över.

Grönsakspriser

För en tid sedan skrev jag om priset på sallat som varit högt denna vinter. Våra grönsakspriser hänger ihop med vinterväder i södra Europa. Nu verkar det som att vissa handlare insett att de finns andra länder än södra Europa att handla av. Intressant!

Jag kan faktiskt inte avgöra helheten i vad det betyder. Kanske längre transporter? Kanske andra arbetsförhållanden? Men det kan ju även vara tvärt om, att fler få chans att sälja sina produkter, högre kvalitet mm.

Som konsumet tycker jag att det är svårt att göra medvetna val. Men att priset på grönsaker har sjunkit till normala nivåer – det är jag tacksam för.

Drömmer mig bort till detta:35473_10151172742174035_1797409792_n

 

Lunchpromenad

Ljudet att duggande regn överröstades av plaskandet från all snö som är på väg att töa bort. Det var grått nästan brunt och sikten var disig, dimmig och jag vill bara kalla vädret för dassigt. En promenad i denna blöta behöver vara rask för att jag inte ska frysa. Jag saknar bra jacka för nollgradigt och regn, då de flesta av mina regnkläder är för tunna.

När jag gick på ett promenadstråk längs vattnet så var gatubelysningen tänd trots att klockan bara började närma sig ett på dagen. Ljusaste tiden på dagen är tydligen inte tillräckligt ljus för de sensorer som styr belysningen.

Trots blötan fortsatte jag min promenad lite längre bort än jag brukar. Jag är inne i en period då jag vill upptäcka nytt och det finns faktiskt mycket att upptäcka i omgivningen här hemma, bara att gå åt ett annat håll eller lite längre än jag brukar. Reflektionen från denna promenad är att det byggs väldigt mycket. Ingen tomt är för liten eller för udda – det byggs överallt. Måste vara strålande tider för byggbranschen.

Målet för dagen var en liten krog med lunch. Det är ju så en vanlig promenad blir till en lunchpromenad. Att få torka, fylla magen med varm mat och titta ut på det tilltagande regnet, är verkligen toppen. Och ännu skönare att ta bussen hem.

Orange motivationsbrev

På dörrmattan låg ett orange kuvert och väntade på mig. Jag brukar inte slänga mig över det, tänker att det inte spelar så stor roll, men visst läser jag, förr eller senare. Idag har jag varit duktig flicka och öppnade direkt, kollade pensionsprognos och mina fonder och logga därefter in på webben för att korrigera några fonder som behövde bytas. Klar!

Vilodagen

Söndagen blev en vilodag. Tanken var förstås en annan men så blev det. Jag var visserligen iväg för att handla men resten av dagen tillbringades i eller nära soffan. Läste lite, kollade på tv men sov och vilade mest. Kände mig trött och frusen. Och det fanns ingen lust att plugga. Så lagom trist kan en söndag vara.

Idag är det måndag och nu är vilan slut. Händerna på tangentbordet och nu ska jag skriva klart på en hemtenta. Och jag ska försöka hålla mig på rätt nivå och inte överarbeta. Det är dagens utmaning.

P1010202(1)

 

Polisens resurser?

I morse i TV4:as nyhetsmorgon så pratade bland annat rikspolischefen Dan Elisasson om polisens arbete, förtroende och trygghet, Sverigebilden mm. Han pratade om vad polisen gör, resurser och behovet av mer resurser.

I nyhetssändningarna i TV4 under förmiddagen fanns även ett inslag om att allt fler blir bötfällda pga smutsiga registreringsskyltar på bilen.

Som en alldeles vanlig medborgare så tycker jag nog att polisen kan fundera en runda till på hur de använder sina resurser innan de hävdar underbemanning. Även om jag förstår ”problemet” med smutsiga registreringsskyltar så är det knappast den största risken vi har i samhället. Jag känner att jag trots allt kan gå ganska tryggt på gatorna även när skitiga bilar passerar.

Nu kan det (till och med troligt) finnas andra skäl till att polisen behöver mer resurser. Men till dess kan de använda sina resurser klok.

Miniretreat

En soffa, en kopp kaffe och en bra bok är tre goda ting för en skön lördagsförmiddag. Jag sjönk ner i kudden och in i litteraturens värld och där kunde jag stanna länge. Men inte hela dagen då miniretreat stod på programmet.

Retreaten är i en kyrka nära där jag bor och varar bara i tre timmar. Allt sker under tystnad och då kan man bara få vara. Man kan läsa, måla, tänka, vara eller vad man vill. Denna gång valde jag att måla då mindfulness måleri har betytt mycket för mig under vintern. Retreaten börjar med avslappning och det är ju en perfekt start för mindfulnessmåleriet.

Trots dålig kvalitet på papper och färger, lyckades jag i alla fall få fram bilder som betyder något för mig. I övrigt tyckte jag inte att retreaten gav så mycket denna gång. Inga direkt insikter eller tankar.

Men jag är faktiskt inte säker. När jag kom hem, och skulle läsa igen, så var jag så oerhört trött och frusen, som om retreaten tagit all min kraft. Kanske att retreaten ändå gav mig något, en påminnelse om att vila.

Sigtuna

En utflykt till Sigtuna stod på dagens agenda och det blev mycket lyckat. Solen sken och den lilla staden gnistade i kapp med den vita snön. Staden ligger vid Mälaren och många var ute och åkte skridskor på sjön medan andra åkte skidor. Det såg så härligt ut.

Jag träffade en väninnan och vi tog en skön promenad längs vattnet och njöt av solen. Det fanns så mycket att prata om innan vi hittade ett ställe för äta lunch. Det var avkopplande och härligt att träffas på detta sätt.

För mig innebär ett besök i Sigtuna även ett besök i Sigtuna bokhandel. Jag köper ju alltid böcker i fristående boklådor för att stödja deras verksamhet. Nu var det bokrea och jag gjorde fina fynd. Det finaste fyndet var boken ”Sammankomsten” av Anne Enright. Boken är slut på förlag sedan länge och jag har letat som en galning för att hitta den, bland annat i varenda bokhandel och varenda antikvariat som jag besök. Så låg den framför mig. Pulsen höjdes och jag kände mig som att ha vunnit något mycket stort. En enorm lycka.

Vilken glad och fin dag jag fick vara med om!

 

Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske

002Boken ”Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske” av Emmy Abrahamson är en lättsam och lättläst historia. Historien utspelar sig till största delen i Wien där en svenska bor. Hon jobbar som lärare och har ett mediokert liv. Så träffar hon en tillsynes udda man och det leder till nya vägar i livet.

Jag valde boken för att jag behövde en lättsam historia. Och lättsamt är det, men inte särskilt engagerande. Jag läste snabbt och la ifrån mig boken lika snabbt. I mitt tycke är det lite fånigt, ungdomlig kärlek med inslag av naivitet. Tyvärr passar det här inte mig.