Leva som man lär

Läser nu en kurs i konflikthantering vilket är mycket intressant. Under eftermiddagen har jag suttit vid datorn och lyssnat på föreläsningar bland om olika konflikthanteringsstilar, försvarsmekanismer, hur konflikter kan förebyggas och hanteras. Har fått många bra insikter.

Samtidigt som jag lyssnade, tänkte jag montera ihop en rullvagn som jag köpt på IKEA. Allt gick dock snabbt i stöpet då det saknades skruvar. Helt plötsligt kände jag ingen hur olika försvarsmekanismer triggades igång. Försökte snabbt tänka igenom vad jag lärt mig och lugna mig själv.

Nu är nya skruvar beställda och jag får väl hoppas på snabb leverans. Att tillämpa all kunskap, att leva som man lär, är inte så lätt som det kan tyckas. Men det går!

Annons

Bilder i media

Ibland går samhällsutvecklingen så fort att jag inte hinner med. Igår var ett sådant fall när jag såg bilder av Praljak som tog gift i domstolen när domen lästes upp. Det handlar om krigsförbrytelser som konstaterats av FN:s krigsförbrytartribunal i Haag.

Det jag reagerar på är att bilderna sprids överallt, utan varning. Jag har tänkt och trott att vi är lite restriktiva med att sprida bilder av självmord och mord, Jag är fullt medveten om att jag dagligen ser bilder på skjutningar. Samtidigt kan jag tänka ut ganska många olika sätt att ta sitt liv som jag inte ser på bild i media.

Jag har inte klart för mig vad som kan visas eller inte visas på bild i media och hur detta ändras med tiden. Vem bestämmer? Blir vi avtrubbade? Hur tar vi hand om de som inte är avtrubbade och reagerar?

Jag har ännu inte kunna reda ut vad jag själv står i frågan. Jag kan känna tacksamhet att jag slipper se olika former av självmord men jag har svårt att själv beskriva varför och förklara med kriterier.

Tankar om mat

Mat är något som jag antagligen borde tänka mer på. Eller kanske lära mig tänka på ett annat sätt. Mina tankar om mat brukar begränsas till gott – inte gott. Det är ett sätt men är antagligen lite begränsat.

Frukt är något jag sällan äter. Jag tycker oftast att det är för sött. Det händer att jag köper hem och tänker att jag ska göra smoothies men det slutar ofta med att frukten ruttnar innan jag får fram mixern. Häromdagen såg jag dock svenska Ingrid Marie- äpplen i affären och då slog jag till. Det är jättegott. Och i helgen fick jag smak för en klementin och ett päron. Det kändes lite lyxigt eftersom jag äter det så sällan. Istället för frukt äter jag hellre grönsaker; en sallad, rädisor, suger snaps, paprika, gurka. Det är inte lika praktiskt som frukt, men mycket godare, tycker jag. Det här tycker jag är lite konstigt: att det är mer vanligt att äta ett helt päron än en paprika. Tyvärr är jag allergisk mot tomater, annars hade det varit ett givet mellanmål för mig, när andra äter frukt.

Något annat jag tänkt på den senaste tiden, med anledning av mina dåliga matvanor, är att jag saknar järn. Sedan två veckor har jag tagit kosttillskott med järn, och nu är jag mycket piggare. Därav slutsatsen att järnet har saknats. Kanske är det mer jag saknar som jag inte vet om. Hur vet man?

Mina tankar snurrar mest runt. Jag tänker ändå, när jag ser dessa små reflektioner, att jag kanske är så himla okunnig ändå. Jag kan tänka bredare än att enbart tänka gott/inte gott. Jag är nog mest ointresserad, vilket gör att jag saknar drivkraft. Tur att jag ska till ett hälsohem om några veckor. Där kan jag få massor av inspiration och motivation. Jag längtar.

Vinnare

Jag är en vinnare! Jag har lyckats gissa rätt när det gäller vinnare av Augustpriset. Biblioteket här hemma hade en sådan tävling och jag hade både turen att gissa rätt och vinna en bok. Jag ska få ””Ett jävla skolsken: En biografi om Ester Blenda Nordström” av Fatima Bremmer och den ser jag fram emot. Jag känner mig som en riktigt lycklig vinnare och det piggar upp i novembermörkret.

Ledarskap och organisationskultur

Ikväll har jag haft ett litteraturseminarium vilket innebär att vi klassen har träffats via nätet i mindre grupper och diskuterat en bok i vår kurslitteratur. Vi fick ansvar för olika avsnitt där man fick presentera innehållet och föra en diskussion kring temat. Det handlar om ledarskap och organisationskultur och vi har haft väldigt intressanta diskussioner. Exempel på frågor: Vad påverkar en kultur och hur kan det yttra sig? Hur påverkar ledarskap kulturen och kulturen ledarskapet? Finns bra kultur och vad är det? Hur påverkar gruppen och gruppens förväntningar, ett ledarskap? Vad kan vi gör för att förändra en kultur?

Jag hamnade i en grupp med väldigt ambitiösa tjejer. De hade gjort jättefina powerpointpresentationer och skrivit talmanus som det lästa ur. Önskar att jag kunde ge dem mer självförtroende så att de vågar släppa manus. De kan mer än de tror. Diskussionen började trevande men ju längre tiden gick, desto mer öppnare blev det och ledde till väldigt intressanta diskussioner. Frågorna är sådan att det inte finns enkla svar och det var intressant att få vrida och vända på begreppen och se hur olika de blir i olika situationer. Att bidra med olika perspektiv gav mervärde. Så härligt att få diskutera med öppna personer.

Fysiskt är jag trött efter en lång dag men mental känner jag mig påfylld av energi från dessa samtal.

Godkänd

Inte jag men bilen har fått godkänt av bilbesiktningen idag. Det känns alltid som en lättnad och en trygghet. Jag är ingen bilnörd utan ser bilen sen en frihetsmanick, som gör att jag kan åka vart jag vill, när jag vill. Jag förväntar mig att den ska fungera. Jag tycker att säkerhet är jätteviktigt och därför är jag tacksam att någon som kan, kollar igenom bilen.

Där jag bor, finns det väldigt många olika besiktnings-firmor. Konkurrensen har verkligen ökat sedan avregleringen. Det är väldigt lätt att få tid och jag får massor av erbjudanden om bra priser. Det stället som jag valt, är väldigt trevliga och serviceinriktade och ger mig goda råd. Idag bjöd de på gott kaffe där jag fick sitta och vänta i sköna fåtöljer. De hade dessutom lagt fram tidningar som tyder på att jag är deras målgrupp!

Tolerans att möta olikheter

En av de kurser jag läser under hösten handlar om ledarskap och kultur vilket är väldigt intressant. En kurs som man önskar att fler gick. Kultur kan handla om nationella kulturer och organisationskulturer och är för många ett svårdefinierat begrepp. Under kursen har vi bland annat studerat filmen ”Änglagård” och diskuterat kring hur de olika karaktärerna behandlar varandra, vad det kan bero på samt hur man kan göra annorlunda. Vi har även fått besöka en helt ”ny kultur” dvs ett sammanhang där vi normalt sett inte finns och rör oss, och där studera vad vi ser och tolkar in.

Det jag uppskattar med kursen är att vi lära oss att se på olikheter på ett intressant sätt. Vi nöjer oss inte med att konstatera att vi är eller tycker olika. Vi blir även utmanade i att försöka se bakom ridån, tex se och försöka förstå vad som ligger bakom olika agerande, kanske till och med lära oss av någon annan som gör något på ett annat sätt. Vi vidgar våra synsätt och lära att hantera olikheter på ett konstruktivt sätt. Detta är nödvändiga färdigheter om man tror på mångfald.

Olika människor har olika tolerans att möta olikheter. Kanske är det svårt att avgöra det själv. Jag är helt övertygad om att vi kan öva upp förmågan. Det handlar dels om att känna sig själv, dels att utmana sig själv att vara i ovana sammanhang och ha en öppenhet för det som inte är likt ens eget sätt att se på tillvaron. Alla kan, alla som vill. Det är hoppfullt.

Däckbyte

Inväntar träningsvärk. Igår var dagen för mig att byta till vinterdäck på bilen. Ibland får jag hjälp men oftast så gör jag det själv. Min pappa har ett bra garage där jag kan vara och han sitter bredvid och tycker att det är trevligt att ha sällskap i garaget. Han vill gärna se sig som någon form av instruktör medan jag ser honom som verktygshållare.

Min stil är inte smidig men den är unik. Jag använder hela kroppen och efteråt är jag smutsig från topp till tå. Det är tungt och många ställningar som min kropp inte är van vid. Men resultatet blir väldigt bra och jag själv är orimligt stolt och nöjd.

Det brukar dröja lite drygt ett dygn innan värsta träningsvärken kommer. Nu är jag beredd att välkomna den! Och med vinterdäcken på, är jag även beredd att välkomna vintern. Jag är redo!

Matvanor

Jag är noga med mitt morgonkaffe och oftast precis lika noga med för- och eftermiddagskaffe. Det finns i mina rutiner. Jag ser till att det alltid finns tid för en kaffestund och den njuter jag av. Däremot är jag inte lika noggrann med mina matvanor. Det har en tendens att resultera i att jag helt plötsligt är vrålhungrig, när jag väl kommer på att det saknas mat i magen.

Det här är inget problem men något jag har fungerat över. Hur kan jag som matglad, vuxen, medveten människa glömma att äta mat? När lär man sig?

Det finns förstås även nackdel med detta oregelbundna ätande och det handlar om hälsan. Blir jag tillräckligt hungrig, blir det inte de mest optimala matvalen. Det borde vara drivkraft till att ändra mitt beteende. Jag tror att jag ska börja direkt – med att äta frukost.

Vem är rädd för Virginia Woolf?

Under hösten spelas ”Vem är rädd för Virginia Woolf?” på klara scen på KulturhusetStadsteatern i Stockholm. Redan när nyheten om att Lena Olin skulle komma och spela teater i Stockholm, satte efterfrågan igång. Det har var utsålt länge och jag har fått spana länge efter en biljett. Igår dök chansen upp och jag högg direkt. Bara att hoppa ur hemmakläderna och göra sig anständig och bege sig in till stan.

Vilken klokt drag! Pjäsen är ett relationsdrama där allt utspelar sig i ett vardagsrum en enda natt. Det är efterfest där ett par bjudit in ett yngre par. Paret, har en förhållande som bland annat innebär att de sårar varandra. Pjäsen har varit omtyckt och spelats på många teatrar sedan 1962 och 1966 kom filmen med samma namn ut med Elisabeth Taylor och Richard Burton. I stadsteaterns version är det Peter Andersson och Lena Olin som är det äldre paret och Henrik Norlén och Josefin Ljungman spelar det yngre paret. Det är fyra väldigt bra skådespelare som alla gör sina roller rättvisa. De är samspelta och det är en njutning att se.

Jag upplevde en särskild stämning i salongen. Vissa delar var väldigt roliga, andra smärtsamma att ta emot. Vi kunde skratta tillsammans åt rappa repliker men även igenkänning. Det är också en föreställning som väcker tankar och berör. När jag gick hemåt, hörde jag hur diskussionen fortsatte, även på pendeltåget hem. Det blev även stående ovationer, vilket händer men inte är så vanligt. Det är ett mycket gott betyg.

Det var tidigare utlovat att biljetter till fler företställningar skulle släppas men den informationen är borttagen. Det spekuleras i orsaken men är tydligen inget som teatern vill berätta om. Tråkigt för publiken, då många fler borde få chansen att se denna föreställning.