Avrinning

Körde bil i lördags i snöblandat regn. Längtar efter våren och är inte särskilt förtjust i dessa bakslag i vädret. Men det kan jag ju inte rå på, så jag accepterar. Däremot har jag svårare att acceptera att det är så blött. Visst är det en del snö och regn men det är väldigt mycket vatten på vägar och parkeringar.

Min fundering, inte tvärsäker, är att har blivit sämre med avrinningsmöjligheter. Det är som att vattnet inte vet var det ska ta vägen. Det är som att vi blivit så effektiva i att använda alla markytor så att det saknas plats för vattnet att runna undan.

Till viss del kan jag förstå men som sagt, det var inte så mycket nederbörd i helgen där jag befann mig, så det behöver vi som samhälle klara av. Vi behöver en tålighet att ta emot nederbörd, det har vi ju haft tidigare.

Annons

Demokrati

Jag är tacksam över att leva i ett land med demokrati och yttrandefrihet. Vi kan verkligen vara med att påverka vårt samhälle. Inte alltid som man får som man vill, man är ju inte ensam i ett samhälle, men vi har mycket stor frihet här.

Jag blir så arg när man inte använder möjligheterna på ett klokt sätt, eller missbrukar våra rättigheter. Och självklart blev jag ännu en gång irriterad över aktivister som försöker förstöra tv-sändningar. Inget blir bättre av det. Inte heller att limma fast sig på vägar eller annat. Det finns ju massor av andra sätt; skriv en artikel, nå ut med fakta och budskap, ta kontakt med beslutsfattare, samverka med andra.

Att dra till drastiska metoder är verkligen sista utvägen, sista steget i en trappa av andra åtgärder. Sitt egens påverkansarbete ska inte behöva gå ut över andra, om du kan ditt jobb.

Utöver att jag blir arg blir jag även ledsen. Viktiga budskap når inte ut, utan skyms undan bakom drastiska metoder. Faktum är att jag tror att vissa typer av destruktiva metoder snarare fördröjer förändringsprocessen för andra.

Paket

Det här året inleds med många resor. Det är både semester, jobbresor och någon form av kombination. Jag kommer hem lite då och då för att kolla lägenheten, tvätta, packa om. Just i dessa mellanrum vill jag gärna ta emot paket, sådant jag har beställt. Det handlar bland annat om böcker och garn.

Det här har visat sig vara en utmaning. När jag beställer har jag försökt beställa på ”rätt dag” för att paketet ska komma fram när jag är hemma. Dock är leveranserna aningen vaga. Det är inte ovanligt att det anges 1-3 dagar för packning och sedan lika mycket för leverans. I bland mer. Det gör det svårt att veta.

Visst finns det alternativ. Det finns, åtminstone ibland, mer kostsamma alternativ när de kommer dagen därpå. Ibland skulle jag alltså kunna vänta in min beställning.

Det här har fått mig att fundera lite på av vad man betalar för. Tidigare var det ju leveransen, att få det hem som var det viktigaste. Numera tänker jag att man även betalar för snabb leverans, att snabbheten har ett värde. För mig är punktligheten egentligen viktigare, men det alternativet finns egentligen inte. Jag tänker att det vore intressant – att betala lite extra för att kunna ange en exakt leveransdag, gärna tid.

Här hos mig har vi tvådagarsutdelning av post, så jag vet sällan när posten kommer. Men paketen brukar ju levereras på annat sätt, så kanske är det möjligt. Vem vet.

Nåja, paketen som skulle vara här i god tid innan nästa resa, är i alla fall inte här. Hoppas nu att de går till ett utlämningsställe och inte lämnas utanför dörren. Det får tiden utvisa.

Naturskyddsföreningen

Igår fick jag ett mejl från Naturskyddsföreningen. De inledde med att SD försökt få ut information om alla som bidrar till föreningens arbete, något de självklart inte lämnar ut. Sedan skrev de om hur illa det är med den nya departementsindelningen där det som var miljödepartementet får helt andra förutsättning när de ingår som en del bland andra frågor. Någonstans där slutade jag läsa och bestämde mig för att stötta deras arbete.

Min magkänsla säger mig att det är viktigare nu än någonsin. Kanske att jag inte håller med om allt de gör, det vore knappast rimligt, men tillräckligt mycket för att stötta dem. Det tog bara några sekunder så var medlemskapet ett faktum. Och jag är nöjd och glad med mitt beslut.

Vill förstås rikta ett särskilt grattis den duktiga medlemsstrateg som författat brevet!

Mentorskap

Den här hösten är jag mentor i ett program som stöttar utländska akademiker att söka jobb i Sverige. Jag har haft denna roll tidigare, gjort ett uppehåll och nu har jag en ny adept. Ikväll var det en träffa via Zoom med nästan 200 mentorer och adepter. Det var dels gemensam information, dels att vi var indelade i grupper där vi samtalade och tränade.

Kvällens tema vara att göra en hisspresentation, dvs att presentera sig själv och få med det viktiga på 1 minut. Det visade sig vara lite klurig. Det främsta skälet är att få hade förberett sig och då är det ju förstås jättesvårt. Att få till en bra presentation kräver att man tänker igenom vad man vill säga, hur, hitta formen och att träna. Vi tränade, lyssnade och gav återkoppling.

Det är väldigt intressant att se allas olika bakgrunder, som spänner över hela världen, och det känns bra att kunna vara med och stötta. För mig är det viktigt att ge bra och konkret återkoppling som den det berör kan ta till sig. I vår grupp var det flera som var lyhörda, lyssnade och efterfrågade råd medan några var mer oengagerade. Det är ju som det är men de som testar och vill utvecklas är ju de som kommer att få jobb. Det är ju upp till dem hur de vill ta emot den hjälp de kan få.

Även för mig som mentor ger dessa träffar mycket energi. Jag får träna på att coacha och ge återkoppling och det är bra för mig. Man kan alltid bli bättre. Jag är glad att jag tagit mig tid att vara mentor. Det betyder mycket för mig.

När tekniken inte vill

När jag kom hem i fredags, satt igång datorn, fanns ingen kontakt med nätet. Trodde först att felet låg hos mig, min dator eller min teknik och la en hel del tid på felsökning. Förstod att det var nätet, trots att leverantören inte hade någon information på sin hemsida. Jag tog det med ro, virkade framför tv och tänkte att det kan vara skönt med en datorfri kväll. Väldigt mycket kan ju hanteras via mobiltelefonen.

På lördagen kvarstod problemet. Men nu insåg jag att jag borde ha ringt och framför problemet till leverantören. De som hade ringt hade fått svaret att de inte börjar felsökning förrän tillräckligt många ringer. Och det var inte tillräckligt många fredagskvällen varvid felsökning och åtgärd blev försenat. När jag kom hem på lördagskvällen fungerade allt igen och jag kunde göra det jag skulle.

En annan teknisk utmaning var min fasta telefon. Linjen fungerade men jag hade förlagt själva telefonen. Jag har en bärbar telefon som i princip bara bor på två platser; i hallen och i sovrummet. Hur jag än letade var den borta. Utan telefon är det svårt att svara, helt omöjligt. Som jag har letat under helgen. Jag funderade till och med på att köpa ny. Min telefon är gammal, utan finesser, men jag tänker att den kommer att hålla så länge jag har kvar fast telefoni. På söndagen var ödet på min sida, och fann telefonen av slump.

Det är intressant att upptäcka hur beroende vi är av teknik. Även med mobiltelefon finns saker som jag inte kunde göra med lätthet i helgen. Allt går att lösa men det väcker tankar om vårt beroende.

Ilska

Härom veckan såg jag denna lapp uppsatt på ett lyktstolpe utanför en nedlagd affär. Funderade mycket på den. Jag gillar yttrandefrihet men jag ogillar personliga påhopp. Lika mycket som jag ogillar budskapet, lika mycket är jag nyfiken på vad som ligger bakom denna lapp. Vad driver en människa att ta fram papper och penna på detta sätt, därtill ta med sig tejp, gå ut och leta upp en lyktstolpe för att sedan sätta upp lappen? Hur mår en sådan människa? Och vad mer anser hen är helt okej att göra?

Jag vill veta men ändå inte. Lite rädd för svaret.

Och för att vara tydlig: Jag tar starkt avstånd från texten och budskapet på lappen.

Valdag

Så kom äntligen dagen då det var dags för val till riksdag, region och kommun. Jag är inte helt nöjd med årets period fram till valet. Det har visserligen varit gott om reklam, frågestunder och debatter av olika slag. Däremot har tonen, i mitt tycke, varit alldeles för hård och otrevlig. Det pratas alldeles för mycket om lögner där de ha olika åsikter och rena personpåhopp. Att till och med partierna överväger att anmäla varandra visar på hur hårt tonläget har blivit. Tycker även att det har varit svårt att få klarhet i regionvalen, vad partierna står för. Hoppas nu på ett valresultat som gör att vi nu kan fokusera på sakfrågorna.

För mig är valet viktigt, både att vara påläst och att alla faktiskt går och röstar. Jag klev upp i morse och efter en lång frukost klädde jag upp mig fint och gick iväg. Jag bor nära en vallokal och kan vända hem om kön är alldeles för lång. Men det var den inte. Bara en person före och en som letade sedlar. Det tog dock tid. De visade sig inte vara helt lätt att hitta rätt valsedel. Nästa utmaning var att få in sedlarna i kuverten. Jag hade läst om dåligt klister men det var även något med kuverten som var aningen för små för att få ner valsedlarna. Jag gissar att det blir en rejäl utvärdering och förändring till nästa val. Jag såg de enorma köerna i går, för de som ville förtidsrösta och jag ser rapportering om långa köer även idag.

Det blev ett ovanligt val för min del där jag funderar över alla partier med undantag av ytterpartierna. Det handlar om sakfrågor men även ledarskap och förtroende. Jag vill ju ha både en regering och riksdag som är beslutskunniga. Jag har i alla fall landat i mitt val och nu ser jag fram emot en väldigt spännande kväll med valvakor på tv och följa räkningen via datorn.

Framförallt ser jag fram emot ett tydligt valresultat som jag hoppas kan ge arbetsro och att talmannen inte ska behöva bjuda på alltför många kakor.

Priser

Att priserna stiger nu är ju ingen hemlighet. Vara för vara är dyrare varje gång jag kommer till butiken. En del kan jag förstå men absolut inte alla varor. Å andra sidan finns en del produkter som borde öka mer. Allt det här är känt och vi konsumenter är medvetna.

Av den anledning blir jag förvånad över de varumärken som försöker dölja prisökningar. För en tid sedan var det stor uppmärksamhet kring piggelin-förpackningar. På utsidan lika stor förpackning men innehållet hade minskat rejält. Det blev flera anmälningar och artiklar i media.

Häromdagen tänkte jag köpa strumpbyxor. Inga avancerade, en låda med 5-pack med enkla strumpbyxor. Vanligen har jag tjockare varianter men vill alltid ha några vanliga med mig som reserv. Lådan låg i butiken, såg likadan ut som alltid, samma pris som tidigare men när man läste noga insåg jag att de numera enbart innehöll 4 par strumpbyxor. En höjning med 25%!

Som kund blir jag irriterad. Att priser går upp, det kan jag förstå till viss del. Att just strumpbyxor i lågpriskvalitet behöver rusa upp 25% är svårare att förklara. Att butiker försöker dölja höjningen är rent av dumt.

Tankar om strejk

När jag var ung tyckte jag hemskt illa om piloter som strejkade för högre lön och andra villkor. Jag var helt övertygad om att det finns många yrkesgrupper som har anledning att förhandla upp sina löner och att ta till strejk göra man bara när det verkligen behövs, vilket inte borde vara fallet för piloter. Jag tyckte då, att de borde förhandla utan att hota om strejk, än mindre genomföra strejk. Genom åren har jag fått uppleva massor av strejkhot från just piloter, och har inte blivit mer positivt inställd tvärt om. Förhandling är bra och även den löpande dialogen ska vi vara rädda om och utveckla. Strejkrätt är bra och ska användas med förnuft och när den verkligen behövs. Jag älskar de om gick före oss och gett oss fina och viktiga rättigheter. Höga inkomster och väldigt gynnsamma arbetsvillkor till piloter står inte på den listan. Att just SAS-piloterna strejkar, tror jag är till stor nackdel för dem själva på sikt. Andra bolag, med sämre villkor, kan komma att ta över marknaden och då även bli styrande i villkor. I vanliga fall brukar jag vara hoppfull, tänker att de nog kommer att hitta en lösning. Nu känns det dystert, känns mer som att detta är något som återkommer alltför ofta. Det irriterar mig mycket. Jag vill har ett samhälle där dialogen fungerar, inte där vi hotar och ställer ultimatum.

Tänker att jag vara ganska klok, redan som ung!