Resa – the Indian style

I helgen var det tid för resa. Inget äventyrligt utan en välplanerad resa där tåg, buss och taxi var bokat för ett säkert resande från dörr till dörr.

Det började mycket bra då pendeltåg gick i tid, jag var ute i god tid och hann med frukost på centralstationen innan tåget tog mig till Göteborg. Stockholm-Göteborg är ingen märkvärdig resa men av någon anledning var det inte möjligt att hålla tidtabellen. Tågvärden rapporterade några minuters försening, som snart blev fler och slutligen åt upp hela den transfertid jag hade i Göteborg. Tågvärden uppmanade dock att chansa på att hinna med bussen, men om man inte hann gick en annan buss en timme senare.

Jag sprang. Och eftersom jag satt längs bak i ett tåg med 14 vagnar så det var långt att bara ta sig in till stationen. Och himlen öppnade sig och jag sprang med alla packning i händerna i hällregn. (Nästa gång ska jag ha ryggsäck eller väska med hjul). Och jag hann. Precis, men jag hann. Chauförren packade in mina väskor och jag klev ombord. Det var en ersättningsbuss då tåget inte gick, troligen banarbete. Alla i bussen hade biljett. Men ändå visade det sig att det inte fanns tillräckligt med sittplatser. En bussvärd meddelade att man inte få stå upp och åka bussen. Då var vi fyra utan plats. Två kvinnor blev erbjudna två extra säten längst fram. Jag och en man blev erbjudna att sitta i var sin trapp. Mannen tog trappan i mitten av bussen. Jag fick sitta längst fram, på golvet i mittgången. Ja, det är ett litet trappsteg där, men det var verkligen på golvet i mittgången. Finfin utsikt, där framme bredvid chauffören. En medpassagerare skrattade gott åt att jag skulle få åka ”The Indian-style”. Vi var alla lika förvånade över att det var möjligt på sträckan Göteborg-Varberg.

Nu har jag en mjuk rumpa och resan var bara en timme lång, så jag hade förutsättningar att klara den resa. Och under den stunden hann jag tänka mycket på säkerhet. Det finns inga säkerhetsbälten på golvet vilket annars rekommenderas. Jag undrade hur långt jag skulle flyga vid en krock. Men mest undrade jag hur många väskor jag skulle få i ryggen vid en kraftig inbromsning. Nu gick allt bra men det är tveksamt om jag någonsin kommer att välja att sitta på golvet i en buss igen.

Taxin var i alla fall trygg och tog mig till hotellet. Där sken solen upp och det var riktigt skönt med en eftermiddagspromenad. Skönt att få koppla av efter en stressande resa. Jag reser ju för avkoppling.

En doft – ett sug

Mitt nya balsam är antagligen bra för håret. Jag är nöjd. Håret känns lent och skönt efter tvätt. Men mitt balsam har en oväntad effekt – det ger ett sug efter lakrits.

Det är något i doften. Det kommer en doft av viol som blandas med doften av lakrits för att sedan utvecklas till vanligt balsamdoft. Men några sekunder under varje hårtvätt, har jag en stark längtan efter viol-lakrits. Jag vet visserligen inte om det är uppfunnet än så jag nöjer mig med saltlakrits. Oh, vad det vore gott. Så tänker jag vid varje hårtvätt. Hittills har ingen lakrits erbjudit i min dusch, men suget finns där.

Bröllopstider

Förra veckan ägnade jag lunchtid och kvällar till bröllopsförberedelser. En god vän som betyder mycket för mig bjöd in till bröllop och jag ville vara förberedd. Jag provade klänning, köpte nya skor, matchande aftonväska, present och skrev ett tal som jag aldrig höll. Och jag for till Örebro, staden för vigsel och fest.

Vilken fin lördag det blev. Jag kom i god till kyrkan, var beredd med kamera men var alldeles för berörd för att kunna ta några vettiga bilder under vigseln. Det är stort att se sin vän i ett så viktigt ögonblick i livet. Och att få gratulera både brud och brudgum när de mycket lyckliga kom ut ur kyrkan. Efter den sommarljuva cermonin blev det en kort promenad till festlokalen medan brudparet fick åka vit limousin.

P1000022(1) Lokalen var vackert utsmyckat och allt gick i lila nyanser; dukning, dekorationer, program, brudparets och näbbarnas klädsel. Det var så vackert och så välgenomtänkt. Och festen var glädjefylld med massor av lekar, underhållning och mycket musik. Jag uppskattade särskilt en utlottning – där man kunde vinna ansvaret att göra något kul med brudparet. Vinsten var specificerad till en särskild månad men jag vann tyvärr inte.

P1000034 Maten, buffé med rätter med asiatisk bas, var otroligt god. Det var svårt att inte ta för mycket, när det smakade så bra. Och tårtan – den var helt fantastisk. Bordskavaljeren var trevlig och det blev många glada skratt under kvällen. Högsommarvärmen var påtaglig och jag undrar fortfarande varför jag hade strumpbyxor på mig.

Jag hade dessutom både klänning och kavaj hela kvällen. Det var en sagolik kväll och jag hade verkligen trevligt. Jag känner stor tacksamhet som fick vara med denna dag, och dela den kärleksfulla upplevelsen. Det betyder mycket för mig.

Med mig hem, har jag så många fina minnen, ett ljus som är en present från brudparet och ett par lagom ingångna och slitna skor.

P1000108

Sommarstress

Sommaren är skön men tyvärr inte så stressfri som jag själv tror. Jag jobbar fortfarande och har en fin semester att se fram emot. Det är relativt lugnt på jobbet och efter helgens tillställning har jag inga måsten att fixa med. Ändå är det ett pyssel att få tiden att räcka till. Det är så mycket som jag vill göra samtidigt som jag vill njuta och det är denna omöjliga kombination som skapar en viss sommarstress.

I helgen var jag på bröllop. Det var alldeles fantastiskt och ska få ett alldeles eget inlägg här. Snart. Inför bröllopet var det en hel del fixande; kläder, skor, present, klippning, fixa naglar etc. Bara roliga saker men det känns som att jag missat att slappa i solen, att träna som jag borde och att läsa alla de där böckerna jag längtar efter. Jag har fyra halvfärdiga noveller som jag bär med mig i väskan varje dag. Fyra måsten, som jag borde göra klart.

Min strategi just nu är att göra klart allt denna veckan, innan semestern börjar, för att sedan bara fokusera på att vara ledig. Jag borde därför hem till tvättmaskinen, men samtidigt är det ju så fint och skönt att vara ute. De motstridiga känslorna stressar mig. Men, jag har ju en balkong. Med list, ska nog även denna vecka bli njutningsfull. Jag fixar det.

Vatten, gott vatten

Minnsann, jag tror att en ny god vana är på väg att infinna sig. Så där utan att jag egentligen har märkt det, har jag blivit bättre på att dricka vatten. Jag har aldrig haft det som mål men inser att det finns många positiva effekter med det.

Att jag får i mig tillräckligt med vatten innebär att jag inte längre har huvudvärk pga av vattenbrist. Det är även lättare att träna och hantera påfyllnaden av vatten efter träningen. En annan positiv effekt är att jag på detta sätt stoppar i mig mindre av annat, mer onyttigt. Det blir ofta att jag byter den onödiga kaffetåren på jobbet mot ett glas vatten. Jag njuter mer av kaffe när jag väl dricker det. På kvällarna ersätter vattnet en del småätande.

Jag unnar mig gott vatten, gärna med bubblor. Jag vet att det har vissa negativa effekter men det är försumbara jämfört med alternativen. Vattnet får mig att må bra och jag är glad över att jag har en bra vattenbalans och får i mig tillräckliga mängder på ett naturligt sätt. Så enkelt kan lite vatten skapa mervärde i mitt liv. Det är gott.

Många ursäkter

Efter förra veckans fadäs med snedtrampning under Afrodansen, har jag fått linka fram med bandagerad fot. Inget allvarligt men en stukning som jag önskade skulle stärkas fort. Jag är beroende av att ha hela fötter. Veckan kändes därför lång även om det var skönt med avkoppling och att få tid för att både läsa och skriva.

Den här veckan tycker jag att foten borde hålla för jympa igen. Men så igår, försvann modet. Det kändes lite konstigt i foten och jag vågade inte utsätta den för hopp och studs. Idag stod Indoor Walking på schemat men inte heller det lyckades jag med då jag missade mitt tåg. Och inför morgonpass har jag inte så mycket marginal och därmed missade jag hela passet. Och jympaväskan var inte komplett så den kom inte med till jobbet idag.

Det känns som en väldigt massa ursäker. Men det visar även hur svårt det kan vara att komma igång igen. Nu måste jag peppa mig själv. Jag vet ju att jag tycker om det när jag väl är igång.

I väntan på regnet

Idag har jag väntat på regnet. Sedan tidig morgon till kväll har jag inväntat att droppandet ska börja. Jag har studerat väderprognoser, följt väderradar och haft en huvudvärk som brukar betyda att något ska hända med vädret. Vid tre tillfällen har jag gett upp, dragit på mig kläder för skogvandring och genast hört droppande mot fönstret. Skogen har fått vänta. Men någon riktigt skur har aldrig anlänt, bara grått och grått men inget vått. Så har dagen varit. En väntan på regn.

Just nu bryr jag mig inte längre. Oavsett väder så kommer jag inte gå ut. Nu stannar jag här hemma och väntar. I väntan på morgondagen.