Lidelse

Under måndagskvällen genomled jag Guldbaggegalan på svt. Jag brukar vara ganska skeptisk till den galan då det inte görs så många filmer i Sverige under ett år. Det blir lite konstlat. Vissa år fungerar det, andra inte. Jag kan även bli förbryllad när oskolade personer får pris som bästa skådespelarinsats. Spelar kunskap och erfarenhet ingen roll? Eller är det något annat än yrkesskicklighet och kvalitet som bedöms? Jag förstår inte.

Eftersom jag är öppen för att ompröva min skepsis så valde jag att se årets gala. Men nej, jag kan inte kalla det för gala. Det blev väldigt konstigt tycker jag. Märkligt manus och alldeles för svårt att dra skämt när ingen lyssnar. Och att vinnarna kom fram bakom scenen blev också märkligt och talen blev inte heller så lyckade. Det var något med för stor lokal. Det var något med formatet som inte blev lyckat även om det säkert är så att alla gjorde sitt bästa.

Nej, det blev inte minnesvärd upplevelse.

Omväxling

När jag vaknade i morse och tittade ut, var gräsmattan grön, möjligt lite frostigt vit. Några timmar senare, när jag slängde en blick genom fönstret, var hela världen vit och det snöade ymnigt. Under eftermiddagen har jag hört en hel del slirljud från bilar och kvällspromenaden var i snö. Vissa prioriterade vägar är plogade men det mesta är vitt av snö. Det såg riktigt mysigt ut men jag är glad att jag inte satt i en bilen. Många bilister hade problem att ta sig fram.

Till dagens goda hör att den planerade kvällspromenaden blev av. När jag går ut vid 18.00 hinner jag hem precis till 19-nyheterna. Dagens konstiga lunch var lite snålt tilltagen så jag var så himla hungrig på kvällen. Zucchinibiff med potatismos var inte så gott men med en kvällsomelett så känns dagens matintag som helt okej. Hoppas på något godare och mer mättande i morgon dvs att maten blir minst lika omväxlande som vädret..

Kvällspromenad

Har en ambition att få kroppen att må bra. Att jobba hemifrån är verkligen en katastrof för kroppen. När jag pluggande så klarade jag mig hyfsat tack vare simning och massage och det saknar jag verkligen nu. En lösning, till dess att simhallen öppnar igen, är att ta en kvällspromenad varje kväll. Jag tänker att om jag får in en vana att gå klockan 18.00 varje kväll så har jag en bra anledning att inte jobba för länge på kvällarna. 18.00 är en bra deadline.

Ikväll var det oerhört varierande underlag. Längs sjön var dimman tät att jag nästan inte såg någonting. På vissa ställen är det blöt asfalt, andra ställen förrädisk svartis och ytterligare andra ställen ren isgata. Turligt nog hade jag kängorna med dubbar så det kändes tryggt.

För mig är det promenad när jag går längre än 30 minuter utan paus och långpromenad när jag är ute längre än 60 minuter. Kvällens promenad vad 54 minuter och det var skönt. Jag hinner tänka mycket under dessa stunder och det tycker jag om.

Nu ska jag leta på några stretchövningar eller yogaövningar. Jag är så sne och stel i kroppen och det kändes under promenaden. Jag måste ta hand om det nu innan det leder till värk.

Inlåst kunskap

Just nu är det mycket kunskap som är inlåsta i våra bibliotek och som är svår att komma åt. Jag tänker inte på romaner utan alla faktaböcker inom olika ämnen som nyttjas av elever och studenter på alla nivåer. Böckerna är svåra att ha tillgång till eftersom många bibliotek är stängda, har så begränsade öppettider att man inte kan nå dem då eller att biblioteken är så generösa med att skippa förseningsavgifter nu vilket för att böcker inte ens lämnas tillbaka tid.

När det gäller romaner ser jag inget problem. Det är bara att läsa en annan bok, kolla sin egen bokhylla, låna av en vän, gå förbi Myrorna eller liknande eller köp en pocket. Här finns en uppsjö av alternativ för den som är kreativ. När det gäller kurslitteratur är problemet större.

Jag har tänkt att läsa några kurser på distans under våren och var ute i god tid för att fixa kurslitteratur. Reserverade böcker på biblioteket och har beställt de som inte fanns att låna. Det kändes bra. Böckerna ligger i prisspannet 400-700 kr styck så man tänker gärna till om man tror att man har nytta av dem, även efter utbildningen. För mig har ingen av de beställda böckerna kommit än, flera är slut på förlag och jag får inte kontakt med biblioteket. Det var ingen kö när jag gjorde reservationen men nu tycks det som att de är utlånade. Har kollat runt och böckerna finns på flera biblioteket – som är stängda. Till skillnad mot romaner, så kan en student inte vänta eftersom böckerna behövs för olika deadlines.

För mig kommer det att kunna hanteras på något sätt men det här är trots allt ett problem för många elever och studenter på alla nivåer. Man behöver sitt bibliotek under lärandet. Google är bra men inte har inte allt. För mig känns det som att det är hög tid för alla bibliotek att agera och hitta vettigare lösningar för att öppna upp verksamheten på ett klokt sätt.

Författarna Brontë

En svaghet i min litterära kunskap är de tre systrarna Brontë som tillhör världslitteraturen och som är uppskattade som författare även långt efter deras död. Jag har inte läst mycket av dem, vet inte vem som är vem och blandar dessutom ihop med Jane Austen. Jag försöker, försöker och försöker lära mig men det är som att det inte går in.

Sedan ett år tillbaka försöker jag ta mig igenom ”Svindlade höjder” av Emily Brontë. Jag har inte ens kommit halvvägs. Den är inte alls dålig men jag kommer inte igenom den. Självklart har jag inte gett upp, jag vill ju upptäcka det andra älskar med den, men för mig är det inte alls lätt.

För att underlätta för mig själv försökte jag se jag filmen ”Att vandra osynlig” som visade på Svt för någon vecka sedan. Inte heller det lyckades jag med. Därav är jag väldigt tacksam att den finns på svt play och under lördagen lyckades jag se hela filmen. Nu är jag mer intresserad och känner åtminstone lite mer lust att läsa flera av deras böcker.

Det är märkligt att det ska vara så svårt. Jag ”borde” ju gilla deras böcker med sina vandringar på heden, jag brukar ha lätt att ta till mig information som har med litteratur att göra och jag brukar ju älska filmer om författare. Men som sagt, jag ger inte upp och fortsätter enträget att ta in deras ord.

Måna är död

Måna är död av Ivar Lo-Johansson är en klassiker och en kärleksroman av stora mått. Under en sommar får vi följa ett kärleksdrama mellan en manlig författare och en kvinna med krav. Mannen vacklar mellan att välja mellan kärlek eller sitt författarskap. Det är mycket starka känslor inblandade som gestaltas på ett enastående sätt.

Det tog tydligen tre år innan boken gavs ut, från det att den skrev och det är privata skäl som ska ligga bakom. För mig imponerar det storligen att detta är en skönlitterär debut, då jag gillar språket väldigt mycket. Det finns en hel del otroliga formuleringar. Det är också spännande att tänka sig att det är en ung person som skrivit detta drama.

Jag har läst denna bok som en del av mitt eget bildningsprojekt ”50 innan 50” och den här boken gav mersmak.

Lugn lördag

Så skönt att få ha en alldeles lugn lördag. Sovmorgon, varit ute i solskenet, tänkt, skrivit fritt och flödande. En dag helt utan måsten och krav. Köpte med mig fikabröd hem till kaffe som är min form av lördagsgodis.

Den här typen av dagar behöver jag, lite då och då.

Kammad

Det här är en ovanlig fredag på flera sätt. Det mest ovanliga är att jag enbart hade två möten idag. Det fanns därmed flera timmar för att förbereda, läsa på och jobba undan. Ljuvligt att få sitta ostört för en stund. Numera är de flesta av mina möten interna, men idag skulle jag delta i ett möte många personer jag inte kände. Det tog en stund innan jag kom på att fredags-casual inte var så passande så det blev lite brått att byta om till vit blus. Kavajen avstod jag men håret blev åtminstone kammat.

När kvällen var kommen kunde jag med gott samvete stänga av jobbdatorn och byta till den privata. Som vanligt inleder jag helgen med ”Spanarna i P1” och det var bra som vanligt. ”På spåret” på svt har jag också hunnit med eftersom Tomas Alfredson och Ernst Billgren är mitt favoritlag.

Känner mig kluven inför helgen. Det är min ögonstens födelsedag och på så sätt en av livets gladaste dagar dvs när han föddes. Eftersom han inte lever längre så känns det tungt men jag vill ändå vara tacksam för den tid vi fick ha honom i våra liv. Dessvärre är det även hans mammas dödsdag, vilket gör det än mer komplicerat. Det är väldigt svårt att åka till graven och faktum är att jag ”brukar” avstå. Det har bara gått några år så jag ska inte påstå att jag hittat rätt tradition än. Jag ”brukar” göra en lång vandring, alldeles själv för att ge mig tid att minnas allt det goda som jag fick tillsammans med dem. Vi får se hur det blir i morgon.

Halt

Har suttit på samma stol hela dagen och det känns som att jag har suttit här sedan oktober 2016. Så är livet och det hann det bli både mörkt och sent innan jag hann ut idag. Tänkte ta bilen då det är plusgrader och jag slipper skotta. Men ute var det halt. Temperaturen sjunker och det är är svartis på de mindre vägarna i mitt område. Jag valde att låta bilen stå och gå istället och det var väldigt halt, även det. Bitvis gick det bra, bitvis förenat med fara. Men jag kom hem hel och det får jag vara glad för.

Idag kom det trista men väntade beskedet att våren skrivkurs, och den som blev inställd i höstas, kommer att vara inställd under våren. Så tråkigt för mig som längtat men helt förståeligt. Det enda glada är att vi får förtur om vi vill söka senare och det vill jag ju.

Dagens bottennapp var min lunch. Jag har återgått till att göra omelett till lunch och skulle testa något nytt. Jag har fått tips om tonfisk i omeletten och det har jag testat. Det gör jag inte om. Kanske var det jag som jag gjorde fel men det var verkligen inte gott. Jag var så hungrig och hade så ont om tid, annars hade jag nog slängt maten. Jag sätter upp det på erfarenhetskontot och lär av mina misstag.

Försiktigt lättad

Den här onsdagen är en sådan dag när gränsen mellan jobb och fritid suddas ut och allt hanteras lite huller om buller. Tog chansen att ta en promenad under lunchen när jag hade en lucka bland alla möten men har å andra sidan suttit vid datorn hela kvällen men ena ögat på nyhetsrapporteringen.

Jag känner en försiktigt lättnad över att maktbytet i USA har skett på ett lugnt sätt utan våld. Jag vågar inte ropa hej än men det känns väldigt bra så här långt. Det känns som en vändning och jag känner mig hoppfull.