Förnöjsam

Tog nog ut ”feberfrihet” i förskott. Den inre temperaturen har fladdrat upp och ner något de senaste dagarna. Men idag anser jag mig vara helt frisk. Nu får det vara nog med krämpor.

Det blev en skrivbordsförmiddag. Hade en del skrivjobb att ta hand om samt några jobbansökningar att skicka in. Det tar sin tid att leta intressanta jobb och få till en attraktiv ansökan. Det är ju viktigt att det blir bra, om man vill ha en chans till ny karriär.

Bestämde mig för att vara klar till lunch och efter ett enklare matintag, ta mig till simhallen. Simning är den enda effektiva träning som jag fixar denna varma sommar. Faktum är att jag trivs väldigt bra i vattnet. Simningen har oväntat blivit min träningsform. Jag gillar sådana överraskningar.

För att fira namnsdag, satte jag mig i bilen för att köra till ett mysigt café som ligger en bit ut på landet. Det var stängt. Snopet. Det fanns inte i min fantasi att de har stängt under högsäsong men verkligen visade annat. For vidare och hamnade till slut på ett stenugnsbageri. De håller god kvalitet men är knappast lika trevligt som att sitta vid en sjö. Desto trevligare för mig som drack kaffe för första gången på sex dagar. Då vet jag att jag verkligen är frisk.

En så här trevlig tisdag har jag kunnat avsluta på balkongen med en glad bok. Jag känner mig förnöjsam, så det ska jag nog fortsätta med.

Annonser

Handpåläggning

Handpåläggning – två berättelser av Alan Bennett är en speciell läsupplevelse. Den lilla boken består av två helt oberoende berättelser som är skrivna med en stor portion humor. Men lite obekvämt kan det stundom bli.

Den ena berättelsen handlar om en begravning. I kyrkan finns många kändisar som alla på ett eller annat sätt känt den avlidne. Men snart står det klart att de har lite olika bild av vem person var och det råder viss oklarhet i vad han dött av. Allt betraktas av en utomstående person som kritiskt observerar skeenden.

En andra berättelsen handlar om ett par som kommer hem ifrån ett operabesök och finner lägenheten tom. Helt tömd. Allt är bort t.o.m fasta telefoner, toalettborsten och toalettpapper. Vi får en inblick i hur de hanterar den mycket ovanliga situationen och vad som kan komma ur en situation då allt man har är kläderna man har på sig.

Det var en väldigt annorlunda och rolig läsning. Det är välskrivet och det absurda känns sannolikt. Det är ett bra språk och helt oförutsägbart.

För den som vill diskutera boken finns chansen på Dramaten i Stockholm i september. Dramaten har en bokcirkel där en skådespelar valt en bok, och kommer att läsa ur boken och dramaturger från Dramaten kommer att hålla i samtalet. Det är Andreas T Olsson som valt boken.

Galen tid

Igår kväll kände jag att det var skönt att andas. Det var bara 27 grader varmt inne. Vad är det här för sommar när jag använder ordet ”bara” direkt för 27 grader? Det är galet.

Idag när jag körde från simningen såg jag vattenpölar. Vattenpölar!!! De fanns några km norr om där jag bor och de var många. Det måste ha kommit en rejäl skur. Dock inget regn hemma hos mig. Jag kände avund. Jag fick tanken att jag kanske kunde köra ikapp regnet på något sätt, för att få uppleva det. Det är galet.

Jag är lite nyfiken på vad denna sommaren kommer att göra med oss. Ändrar vi våra referensramar kring vad som är varmt/behagligt/hett? Kommer vi att lära oss att uppskatta regnet? Kommer kyla/kylanläggning bli en standardpryl i våra hem? Eller glömmer vi snabbt?

Just nu känns det bara galet.

Galen värld

Ibland skräms jag av hur världen ser ut. Ibland är den skrämmande världen i min nära omgivning.

I förra veckan blev ett par bestulna på sin bil. Det blev stoppade, hotade med skjutvapen och fick lämna ifrån sig bilnycklarna. Det hände när de var på väg ifrån en idrottsplats/motionsområde. Igår hände något liknande men då i ett villaområde. Ett kvinna blev hotad och bestulen på värdesaker och sin bil. Det här är ytterst grova brott som skett i min kommun.

Igår kväll när jag var ute och körde på kvällen mötte jag många, främst kvinnor, som tog sin motionsrunda. Det är ju en strålande idé, tänkte jag med tanke på att det är aningen svalare kvällstid. Idag läste jag att en kvinna blivit hotad och försök till våldtäckt skett. Den beundransvärda kvinnan hade lyckas skrämma iväg gärningsmannen, tack och lov.

Samtidigt som jag skriver detta, läser jag om hur någon försöker lura äldre genom att låtsas vara från vårdcentralen. Det påminner mig om att mina egna gamla föräldrar får en del falska fakturor nu under sommartid.

Den här listan kan göras lång. Jag tänker även på grabben blev dödad av en hund. Som jag förstått det var pojken placerad i någon form av familjehem. Jag vågar inte tänka på, absolut inte spekulera i vad som förgått händelsen.

Det här bekymrar mig. Min upplevelse är att brotten blir grövre och kommer allt närmre. Den här utvecklingen vill jag inte ha.

Hjärnan och värmen

Under de här veckorna då hettan varit kompakt är vi många som påverkats på många sätt. En kvinna i affären höll på att glömma kortet i läsaren och blev påmind, en kvinna i badhuset hade fått med allt till sina barn men glömt sin egen baddräkt och en man som skulle åka för att panta flaskor glömde flaskorna hemma. Sånt händer och listan med exempel kan göras lång.

De här händelserna har inget med stress att göra. Däremot har värmen en stor påverkan. Vi blir trötta och även hjärna blir trött. Jag tänker att det viktigaste inte är att det händer utan hur vi hanterar att det händer. En del blir arga och skyller på andra medan andra tar det med ro. Några ser det som ett tecken att ta det lugnt medan andra försöker ännu mer för att få allt fungera normalt.

Jag vill hylla alla som kan dessa små fadäser som något som händer och sedan gå vidare.
Jag vill hylla alla som kan acceptera situationen som den är utan att göra den varken större eller mindre.
Jag vill hylla att som kan skratta åt eländet och erkänna att det blir fel ibland.
Ni är förebilder.

Glass och tvättmaskin

Vaknade feberfri och det är en stor lycka. Tänkte att det betyder att jag är frisk men krafterna var definitivt inte tillbaka. Känner mig fortfarande svag och med värk i kroppen men förstås inte lika illa som fredags och lördags.

Beslutade mig ändå för att åka köpa en glass för att kyla ner mig även på insidan. Behöver även handla hem lite mat. Jag trodde att jag skulle bli piggare men det blev snarare tvärt om. Bara att åka hem igen och sova.

Jag har fått lite regn men det flesta regnskurar har lyckats undvika mitt område. Det har varit så nära att jag kunnat ana regnet men ändå har regnet missat mitt hus. Dock, det känns stor skillnad. Under dagen var det tryckande varmt men senare betydligt friskare luft. Nu hoppas jag verkligen på mer regn i veckan som kommer.

Tills vidare får jag fortsätta med det som är viktigast: få i mig vätska och försöka behålla den. Nästa prioritering är att tvätta. Tänker på när jag var liten och mamma bytte lakan i säng när jag var sjuk. Nu inser jag ju hur mycket tvätt jag kan alstra i sjuksängen. Tur att tvättmaskinen är uppfunnen.

England, England

England, England av Julian Barnes är en humoristisk berättelse om storslagna projekt, mäktiga ledare, intriger och även en gnutta barndomsminnen. Det är roligt utan att vara fånigt, mycket välskrivet och med ett bra språk.

En mycket visionär och rik affärsman får idén att bygga upp hela England på en liten ö, för att turister på så sätt kan uppleva allt utan att behöva resa långt. Han genomför sitt projekt, ön England, England, byggs upp och blir mycket levande. Kanske till och med allt för levande. I berättelsen får vi följa projektet och får även insyn i problem, problemlösning och intriger.

Jag hade svårt att komma in i boken. Den är väldigt bra, men inte snabbläst. Språket är intressant och jag gillar hur boken är komponerad. Det ger ett spännande perspektiv på Barnes författarskap. Som jag förstår det kom boken ut 1998 och var även med på kortlistan för Booker Price. Boken kan vara svår att hitta men för mig var det inga problem på biblioteket.