Svenskt kaffe på hotellet

För några veckor sedan var jag i Luleå. Inget av de hotell jag besökte hade, enligt mig, gott kaffe. Knappt ens drickbart. På kontoret var de förstås vanligt jobb-kaffe som jag är van vid men jag vill ju även ha jättegott kaffe.

Under dagarna i UK kom jag på mig själv med att längta hem till gott kaffe. Var jag än fick kaffe så var det blaskigt. Min kollega, som jobbar på kontoret jag besökte, hade faktiskt med sig eget kaffe och pressobryggare. Han är en cool typ som alltid går sin egen väg. Det ska nog även jag göra.

Samtidigt så trivs jag inte alls i rollen att vara så kräsen när det gäller kaffet. Jag dricker ju i princip allt kaffe, men jag vill verkligen ha gott kaffe. Inte så att jag frågar efter ”svenskt kaffe på hotellet” men önskar mig gott. Jag känner mig jättedum när jag kommenterar kaffet. Men ändå, lite gott kaffe är väl inte för mycket att begära.

Annons

Lördagsmorgon

Det är lördagsmorgon, kaffet är nybryggt men smakar inte så mycket. Det är min egen stund för reflektion men behovet är inte särskilt stort den här veckan. Jag har ju inte gjort annat än legat på soffan och funderat de senaste veckorna. Kan tyvärr inte påstå att jag kommit fram till något klokt.

En hel del tid har jag ägnat åt omplanering. Jag hoppas blir frisk så att jag kan åka iväg några dagar innan semestern tar slut. Jag fattar att långvandring inte är möjligt men jag när fortfarande en dröm om dagsvandringar. Jag har gjort en jättefin planering men innan jag bokade hotellrum, så tänkte jag mig en promenad runt kvarteret för att kolla hur benen orkar. Det var nog bra med en provtur för jag orkar inte alls gå särskilt långt. Jag är trött redan vid soptunnan. Bokat har jag inte gjort men idag ska jag testa att gå till affären. Jag behöver mjölk till kaffet.

Ett mycket positivt framsteg är att det börjar lätta i huvudet. Än så länge har jag inte varit tillräckligt klart och alert för kunna redigera och skriva texter men jag hoppas kunna börja med det snart. Det är ju ett alternativ till aktivitet under semestern. Jag har skrivit ner en hel del nya idéer som kommit de senaste veckorna och jag känner en lust att ta tag i dessa.

Starkast under gårdagen var att lyssna till Sommar i P1. Jag försöker lyssna ikapp tidigare program men igår var det Emma Schols som jag lyssnade på direkt. Det var så galet hemskt men ändå bra och jag rekommenderar det till alla. När man lyssnar på det, känns en förkylning futtigt.

Nu ser jag fram emot en fin lördag med behaglig utomhustemperatur. Kanske blir det en stund på balkongen. Det vore mysigt.

Morgonkaffe en semesterlördag

Det är lördagsmorgon, lite svalt ute men inne är det gott. Kaffet är nybryggt och starkt. Det här är min finaste stund på veckan, att få tänka i lugn och ro. Visst har jag hunnit både tänka och känna i veckan men det här stunden av reflektion är alltid lika viktig.

Veckan började trevande, jag kände mig inte klar, mådde inte bra och saknaden av min ögonsten var påtaglig. Det finns något fint i att han är så älskad, oavsett var han är. Jag tog mig i alla fall till folkhögskolan och kom in i gruppen och kursen under veckan.

Jag visste inte mycket om mindfulness och nu vet jag mer. Jag är mer nyfiken, inspirerad och vill veta ännu mer. Jag fick med mig många tips, bland annat boktips, och nu på morgonen har jag beställt en del böcker. Det är sådana jag vill ha för att slå upp i, därav är bibblan inget alternativ. Jag vill även få in mer av förhållningssättet och mer av meditation i mitt liv. Det kommer att kräva massor av övning.

Idag ska jag, om jag hinner, gå igenom mina anteckningar. Jag har massor av idéer till texter och bilder att ta hand om. Det skulle jag vilja göra direkt, av den anledningen ser jag inte alls fram emot vandra i veckan. Får fundera på hur jag vill göra med resten av semestern.

Till nästa år måste jag komma ihåg att lägga in mer tid mellan mina semesteraktiviteter. Det är alldeles för lite med en dag för att tvätta och packa om. Jag behöver tid för att landa.

Men nu är det kaffet står i fokus. Det är starkt och gott.

Förmiddagskaffe

Det är en lugn och varm lördagsförmiddag och jag sitter med tankar och kaffekopp. Det är för varmt för min smak så jag håller mig ganska lugn. Jag läser och funderar. Just nu har jag väldigt mycket funderingar kring min framtid, det kommer att ta tid att tänka klart och det ska jag ge mig själv. Därför blir den här kortare reflektionen mer om omvärlden, inte om mig.

Jag trodde inte att jag hörde rätt igår när nyheterna rapporterade om upphävande av abortlagar i USA. Hur är det möjligt? Det kändes som att slungas tillbaka till tiden, långt i från ett modernt beslut. Jag har förstås varit medveten om abortmotstånd men inte fattat att vi varit så nära ett sådant här beslut. Det är riktigt illa, tycker jag.

Jag blev helt förfärad i morse när jag läste om händelserna i Oslo. Våldsdåd, kanske terrordåd som inte borde få hända. Jag begriper inte hur någon kan tycka att det är en klok idé att skjuta ner andra.

Även små händelser får mig att fundera på hur andra människor ser på världen och sina egna rättigheter. Jag skulle parkera bilen på Ica:s stora parkering och var nära att krocka med en annan bil som ville ha samma plats. Genom att köra för fort, undvika att blinka, hade föraren egna regler och tog den plats han ville trots att andra redan börjat köra in på platsen. Allt gick bra, det fanns gott om andra platser, så för mig handlar det inte om parkeringen. Det handlar om respekt för andra människor, visa hänsyn och att samexistera i ett samhälle.

Det är en vacker sommar men det finns mycket mörkt i omvärlden.

Kaffetankar

Redan lördagsmorgon med kaffe. Veckan har gått så fort. Det känns som att det inte är så länge sedan jag satt här med kaffekoppen senast. Ändå har det hänt så otroligt mycket, förra veckans aktiviteter känns avlägsna. Tiden har verkligen mång ansikten.

Började veckan med cykelkläder på men det har inte hjälp. Det är fortfarande tomt på luft i däcken så det blir väl till att fixa i helgen. Jobbmässigt har massor av möten avverkats, både nya och gamla problem har blivit lösta, tårtkalas, museibesök och middag har vi också hunnit med. Och några riktigt viktiga beslut.

Jag har haft två jobb sedan drygt ett år tillbaka. Det är en tillfällig lösning som skulle vara förbi årsskiftet kanske en bit in på vårvintern. Jag tänkte mars men efter en tid förstod vi att det kanske skulle fortsätta fram till maj. Sedan trodde jag fram till semestern, sedan september och nu ser det ut att fortsätta en till oktober/november. Det kom ett viktigt besked i veckan som sätter förutsättningarna för framtiden. Det är blandade känslor för mig. Det är fantastiskt roligt jobb, jag har det gärna. Däremot har jag för mycket att göra och behöver avlastas med saker. Sedan vill man ju gärna veta vad man ska göra framåt. Det är inget jag vanligen tänker på men varje gång jag tror att den roliga tiden ska ta slut, då funderar man ju. Men som sagt, nu behöver jag inte fundera eftersom jag lär fortsätta en stund till. Det är bra.

Det sämsta med veckan är värk i ryggen. Någon liten vridning i början av veckan gjorde ont men gick över. Men igår kom den tillbaka med kraft. Jag har helt sne och det gör ont. Urk. Jag har ingen problemrygg men det har hänt två gånger tidigare i livet. Nästan exakt 17 år mellan gångerna. Det verkar som att rörelse är medicin så det ska jag testa idag.

Nu tar jag helg. Promenad och vila. Återhämtning och fylla på med energi. Och påtår.

Lördagsmorgonskaffe

Det är lördagsmorgon och bästa kaffestunden är här. Jag får sitta länge och tänka och reflektera. Jag älskar den här stunden, den betyder så mycket för mig.

Igår när jag kom hem från jobbet kände jag en stark längtan till förändring. Där och då kändes det som att jag kämpar otroligt mycket för en grupp som inte ger tillbaka. Det känns som att jag ger mer än vad jag får tillbaka. Så vill jag inte ha det. Nu är jag så erfaren att jag vet att inte överreagera och ta beslut på svallande känslor. Däremot får man känna, och skriva om det, men förstås med medvetenheten om att det är just känslor och inte hela sanningen. Dock, någon form av förändring behöver jag i mitt liv.

Jag har egentligen redan tagit flera steg, det händer mycket. Och det kommer att komma mer. Jag vet att det att det kommer att bli förändringar i jobbet, kanske redan efter sommaren men ingen vet vad eller hur. Det jag har upptäckt den senaste månaden är att många tror sig veta vad jag vill, utan att fråga eller stämma av. Det gör att jag nu är inne i en egen process att verkligen veta vad jag vill, så att jag kan framföra det och agera. Så när valmöjligheterna dyker upp – så är det jag som gör valet – ingen annan som utser mig.

När jag gör mina val vill jag inte ha begränsningar, framförallt inte sätt onödigt snäva förväntningar. Jag vill kunna tänka utanför den berömda boxen. Så det gör jag nu.

Det första valet, som påverkar denna helg, är att slutföra mitt romanmanus. Läsa, redigera, läsa och redigera är planen för helgen. Och det måste jag börja med direkt.

Lördagskaffe

Så fint med lördag, helg och mitt morgonkaffe. Livet är alldeles för intensivt men mitt lördagskaffe väljer jag att unna mig. Jag behöver den tiden. Jag behöver få lite distans till allt som händer hela tiden.

Arbetsdagarna har varit långa men i torsdag hade jag en ledig kväll. Tyckte att det kunde vara mysigt att ta bussen till Barkarby Outlet för att leta presenter till min mamma som fyller år. Jag strosade, hittade den morgonrock jag ville ha men tyvärr fanns den inte i rätt färg och storlek. Surt och jag har inte tid att vänta på beställa den. Strosade vidare och tyckte att det var lugnt och skönt, inte mycket folk alls. Det visade sig bero på att de stängde. Det blev att ta bussen hem igen utan present.

Igår fortsatte letandet. Jag smet iväg vid fyra-tiden, shoppade lite, och sedan jobbade jag klart på kvällen. Det är en fördel med att kunna vara flexibel i jobbet. Helt klar blev jag förvisso inte, men nu ska jag ta helg och åka till mina föräldrar.

Jag blev inte heller klar med min fågelskrämma. Det får bli en sommarpresent lite senare.

Tankarna fortsätter att snurra och jag börjar redan längta efter semester. Ska försöka planera in en kortsemester redan i juni. Vila och nya vyer – den är min längtan just nu.

Lördagskaffe

Planen var sovmorgon men jag sover så illa att det var lika bra att kliva upp. Ge mig själv en lugn förmiddag. Kaffet är gott, det här är min stund för reflektion men jag orkar inte tänka. Det har varit så mycket den senaste tiden att jag bara vill släppa allt, för en liten stund i alla fall. Ibland behövs distans och jag tror att det är vad som behövs just nu.

Paus, distans innan jag tar nya tag igen.

Solskensmorgon

Solen skiner denna svala med ändå vårliga lördagsmorgon. Kaffe är hett och gott. Jag drar handen genom håret, det blev klippt i går och jag håller på att känna in om det blev bra. Jag har hittat en frisör som är lyhörd och vi testar oss fram för att hitta min frisyr som jag trivs i. Det är ju en del pengar i varje frisörbesök, så jag börjar bli allt mer noggrann i att det ska bli rätt.

Idag ska jag ta mig in till city. Stockholm börjar virvla av liv igen, det märks i folkvimlet. Jag ska visserligen bara besöka en kaffebutik och en bokhandel men det känns ändå mysigt. Kanske blir det även en promenad och ett cafébesök. Jag ska låta lusten styra. För mig är friheten viktig.

Behöver låta tankarna få vara fria idag. Det är mycket på jobbet, svårt att räcka till, och då blir återhämtningen allt viktigare. Så de blir planen för dagen. Samt skrivande. Oj så mycket som är ”klart” i huvudet och som måste skriva ner för att redigeras. Jag längtar tillbaka till datorn, redan innan jag lämnat den, men vet förstås att jag måste ut och andras. Kan ju inte sitta inomhus jämt.

Trevlig helg!

Kaffestunden

Det är lördagsmorgon, jag är uppe hyfsat tidigt och har en diger dag framför mig. Smyger till mig en kaffestund ändå, en kort men viktigt tid för reflektion. Solen skiner och jag vill inte börja dagen med stress, då är den här stunden viktig.

En av uppgifterna från förra helgens kurs är att ägna tid åt sitt skrivande, lite varje dag. Det behöver inte vara länge, bättre en kvart varje dag än att sitta flera timmar sälla. Det kan låta lätt men för mig har det varit en utmaning. I början av veckan blev skrivtiden vid midnatt. Igår satt jag på ett café och skrev. Oftast sitter jag framför datorn men det är skönt att skriva för hand och sedan redigera in i datorns dokument. Det blir väldigt mycket bättre när jag skriver för hand. Om än svårt att tyda handstilen.

Tänker mycket på att jag måste ta bättre hand om kroppen. Den är så trött. Sliten. Jag börjar se fram emot cykelsäsongen då jag kan börja cykla till jobbet. Jag tror att det kan ge mig den energi jag behöver. Men det lär bli tufft i början. Det är lite för långt för mig att cykla till jobbet, kommer ta lite mer tid än jag egentligen har och tarvar ombyte, men så får det nog bli ändå. Känner även att jag behöver komma igång med simningen.

Annars är tacksamhet ett av veckans ledord. Jag är glad att jag har det så bra. Under de senaste veckorna har jag mött så många människor som mått dåligt. Människor som har fastnat i gamla oförrätter och inte gått vidare, nästan lite bittra, människor som klagar på mycket, litar aldrig på någon. Människor som kan må bra om det själva är beredda att förändras. Jag är så tacksam att jag inte är där, tacksam att jag kan se livets alla möjligheter och när jag surar så är det kortvarigt.

Nu är det tid för helg och därmed vill jag skicka en tillönskan om en Glad Påsk!