Slutförande och avsked

Dagens stora händelse var att presentera mitt examensarbete för företaget. En liten tapper men intresserad skara satt bänkade framför mig i rummet eller via Skype.Jag är nöjd med presentationen och dialogen efteråt och jag kan känna att jag gjort ett bra jobb. Men det här med avsked är ju inte roligt.

Det är svårt att förstå hur fort tiden gått. Det är svårt att förstå att det är klart. Men lite tur får jag komma tillbaka men just nu är det slut. Nästan i alla fall. Jag ska faktiskt tillbaka redan på måndag för att göra samma presentation för en ledningsgrupp.

Jag har lärt känna några personer som jag kommer att sakna mycket, så om jag inte kommer tillbaka hoppas jag kunna hålla kontakten på annat sätt. Det är nog avskeden som gör att de senaste dagarna känts så tunga.

Idag fick jag ett varmt tack, blommor och ett mindre ekonomiskt tack kommer snart in på kontot. Det var det.

Alla känslor

Försöker sammanfatta dagen:

  • Sov nästan ingenting i natt
  • Gick upp alldeles för tidigt, var så trött att jag nästan snubblade ner för trappan
  • Skypemöte med mina unga studiekompisar som tog längre tid än väntat
  • Rusa till jobbet för att jobba sista arbetsdagen på ett företag där jag varit i fem år.
  • Avslutade några surdegar
  • Avslutande möte med min enhet och gemensam lunch
  • Blev överraskad av att bli avtackad och väldigt glad.
  • Förhandlade fram rabatt på lunchen eftersom min bokning försvann i deras röra
  • Ännu mer städning och avslutande av uppgifter
  • Många avsked
  • Fick en fin present av mina finaste kollegor
  • Totalt rensning av gamla mejl och filer
  • Var till slut den siste som lämnade kontoret, där telefon och inpasseringsplupp finns kvar
  • Hemma i fåtöljen och är så trött att det känns som att jag kan sova i veckor

Så många olika känslor på en och samma dag. Så tråkigt att lämna mina kollegor, tacksamhet för det vänner jag har, glädje över uppvaktning, befriande att följa sitt hjärta men ändå pirr inför en ny framtid. Kanske inte så konstigt att man känner sig sliten. Men det ska jag snart ändra på.

Energikrävande veckor

De senaste veckorna har varit energikrävande. Det har varit en hel del att göra med mina studier. Det tar energi att lära sig nytt, nya rutiner, nya kamrater och nya verktyg. Sena kvällar och tidiga morgnar gör sitt till.

Därtill håller jag på att avsluta mitt arbete. Det är skönt att slutföra. Men det är så många avsked, så många människor som jag inte vet om jag kommer att träff igen och sådant tar också mycket energi. Det är en hel del känslor i svaj och eftersom jag förstås vill vara professionell så håller jag tillbaka det mesta. Bär jag kommer hem så ramlar jag ner i fåtöljen med all min trötthet. Där kan jag pusta ut.

Till oron över alla familjemedlemmar som inte mår bra, läggs ytterligare en oro då min farbror ska genomgå en stor hjärtoperation i morgon. Inget jag kan göra mer än att förbereda mig på olika möjliga besked.

Ikväll har jag i alla fall försökt vara ledig och färdigställt ytterligare en novell. Det är jag glad för.

img_5296