Kontantfri

Har en släkting som snart fyller år och jag vill ge en present. Det visade sig att tjejen vill förnya sin garderob vilket jag ser som ett gott tecken. Hon har haft många tunga år och det är fint att hon börjar tänka på sig själv. Men kläder kostar ju en del och kanske lite mer än jag tänkt mig som present. Ett bidrag kan jag ju alltid ge. Men hur?

Funderade på presentkort men vet inte var hon handlar. Att ge kontanter känns ju inte så lockande, fungerar det ens? Men hur gör man? Jag kan inte tänka mig att sätta in pengar på ett konto och jag har inte swisch. Jag vet inte riktigt hur jag ska fixa en fin present. Det blir dagens dilemma att lösa.

Annonser

Urlakad

Oj, oj, oj, dagen har ställt mig på prov och jag är helt urlakad. Eller det är i alla fall så jag känner mig. Idag har jag hållit i en workshop, en viktigt del av mitt examensarbete och det blev tufft. En person valde att problematisera allt, verkligen allt, och tiden rann iväg och vi hann inte klart i tid. Det kändes inte bra men jag hanterade det och hittade lösningar. Men oj så trött jag är.

Jag sov illa i natt, troligen av nervositet och vaknade tidigt i morse för att förbereda mig. När jag kom hem idag orkade jag nästan inget mer. Höll till och med att somna ifrån ”Vem bor här” men jag fick i alla fall ett rätt.

Märkligt att det bara är måndag när det känns som att hela veckans energi är förbrukad.

Skälig hyra

Igår läste jag en intressant diskussion på facebook. En man la ut en annons att han hyrde ut en lägenhet i sitt hus, 20 kvm. Hyran är 9000 kr/mån och fick många att reagera. Först trodde flera att han skrivit fel, några skämtade och frågade om mat ingår medan flera började skriva om vad som är skäligt respektive oskäligt. Även på en fri marknad finns vissa regler att förhålla sig till. Ingen tycker att 9000 kr/mån är rimligt.

Själv tänkte jag även på mannens syn på vad som är rimligt och skäligt. Han är nämligen egenföretagare och min spontanta tanke är att jag absolut inte tänker besöka hans företag. Jag vill inte göra affärer med en sådan person och jag känner ingen tillit. Däremot kan jag känna oro för den som känner sig tvungen att välja ett sådant boende.

SAS-piloternas strejk

Jag är inte så imponerad av SAS-piloternas förmåga att löneförhandla. För mig är strejk något som tas till när andra lösningar inte fungerar dvs något som sällan ska behövas om båda parter kan förhandla. Jag mycket stor förståelse för att strejka om mänskliga rättigheter, klimat, arbetsrättsliga reformer mm men jag är mindre tolerant när det handlar om att högavlönade vill ha högre lön. Därför blir jag irriterad när pilotstrejker är något som återkommer med viss regelbundenhet. Det måste finnas andra sätt att lösa deras konflikter. Deras konflikt ska inte behöva gå ut över kunder och medmänniskor.

I årets strejk är det något jag inte fattar. Det jag hörde är att piloterna dels anser sig har för låga löner dels oroas av att SAS tar in andra piloter genom samarbetspartners mm. Min gissning är att SAS inte tar in andra piloter till högre kostnad, därav får jag inte ekvationen att gå ihop. Men det är väl mycket som inte sägs.

Jag är inte själv berörd men oroas över ett klimat där förhandlingar och konflikter leder till strejk.

Min lista

Dagens att-göra-lista är lång och bara hälften är struket dvs avklarat. Allt kommer inte att hinnas med. Jag fastnade i deklarationen. Det brukar vara lätt men denna gång blev jag lite osäker och var tvungen att läsa på. Det var inte helt lätt och jag har ingen att fråga. Nu har jag i alla fall fixat det på det sättet som jag tror är rätt.

Har varit ute och köpt material inför en workshop som jag ska hålla i morgon. Det är avgörande att det blir en bra dag så jag vill att allt ska fungera smidigt. De vore förfärligt om det skulle krångla pga trasiga pennor eller brist på post-it-lappar. Men nu har jag allt och lite till. Ska ägna kvällen åt att finslipa presentationen. Snart är jag redo. Det ska blir riktigt kul.

Men först ska jag ta itu men några ytterligare punkter på min lista. Kanske en tur till tidningsåtervinningen eller att rensa golvbrunnen i badrummet. Det finns att välja på.

 

Ofrivillig testkanin

Det finns mycket som jag kommer att sakna när min studietid tar slut. Jag kommer dock inte att sakna allt IT-krångel. Under dessa tre år har vi fått hantera många olika IT-system och plattformar, som fungerat mindre bra. I höstas introducerades ett nytt system, som skulle vara lösningen men oj så mycket krångel det varit, framförallt för våra lärare men än för oss studenter. Vi som är distansstudenter är ju helt beroende av IT-systemen.

Igår skrev en lärare av eftersläntrare, som har uppgifter kvar att göra, behöver skynda på eftersom IT-systemet dvs det nya, ska fasas ut. Avtalet med leverantör är uppsagt. I övrigt ges ingen information till oss elever så vi vet inte vad som gäller i andra kurser som använder samma system. Det är trist. Nu gäller att rädda all information eftersom allt kan försvinna.

Jag känner mig som IT-avdelningens ofrivilliga testkanin. Det är ett uppdrag jag gärna slipper. För framtida studenter hoppas jag dock att skolan verkligen reder ut problemen och skaffar sig bra beställarkompetens och förmåga att driva IT-utveckling. Det behövs.

 

Stökigt

Kanske att det beror på det fina vädret, löningshelg eller liknande, men det har i alla fall känns stökigt i dag.

Redan på förmiddagen begav jag mig till en favoritbutik för att fynda några sommarklänningar. Det var mycket folk som var ute i samma ärende, inga lediga provrum, massor av kläder utanför provrummet och långa köer. Lyckades i alla fall hitta vad jag skulle och kunde lämna oredan bakom mig. På vägen genom stan blev jag lite osäker på var jag skulle byta fil för att komma rätt men ville inte byta i onödan då den andra filen kändes ryckig och oroligt. Känslan var helt rätt för jag hann knapp tänka tanken innan jag såg tre bilar i en krock. Hade två bilar framför mig så jag klarade mig fint.

Var inne i ett köpcentrum och i en HM-butik. När jag letade mig fram till provrummet, låg det två kamphundar vid ingången. Jag har viss respekt för hundar och kollade noga om de såg pålitliga ut innan jag vågade passera. En annan kund blev betydligt argare och sa sin mening utan att tänka igenom ordval. Hon var, till en början, inte arg utan mest irriterad på mannen med hundarna och undrade om han verkligen tyckte att det var lämpligt med två kamphundar som blockerade ingången. Mannen blev sur, menade att hon bara kunnat honom flytta på sig utan att vara otrevlig. Mannen gick och kvinnan fortsatte, allt mer upprörd, att framföra sina synpunkter till biträdet vid disken. Kvinnan tyckte att butikspersonalen måste värna sina kunder och säga ifrån när opålitliga kamphundar ligger i vägen i butiken. Expediten förklarade att köpcentrum som helhet tillåter hundar och att de inte kan förbjuda det, speciellt inte enbart vissa hundar.

I en annan del av butiken fanns två skrikande barn. Här pratar vi inte vanligt skrik utan gallskrik på en nivå jag aldrig varit med om tidigare. Det lät riktigt läskigt. Det var två barn som skrek i takt. Jag vet inte vad som hänt men jag vet att inget hände. Var fanns föräldrar/vårdnadshavare/vuxen? Jag tänkte på kvinnan och kamphundarna. Kan man vara så modig och gå fram och be den vuxna lämna butiken med barnet eftersom det skrämmer andra kunder. Eller kanske be den vuxne ta hand om sitt barn? Jag gjorde ingetdera utan lämnade butiken utan att köpa det jag skulle.

Fick lugna mig själv med en fika. Jag hade ju sparat veckas osunda och sett fram emot något riktigt smaskigt. När jag kom fram till caféet var jag så hungrig att det fick bli en leverpastejsmacka. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Faktum är att det kändes som en ovanligt stökig dag, både i trafik och butik.