Sommarsjal

Är på sommarkurs denna veckan och har som vanligt med mig en hel väska med fritidsaktiviteter; promenadskor, böcker att läsa, projekt att virka. Hade inte riktigt räknat med långa dagar, kvällslektioner och läxor till nästa dag. Jag hinner ju inte koppla av.

I varje liten paus tar jag fram min virkning. Det ska bli en sommarsjal dvs tunnar bomullsgarner och glada färger. Men i den här takten så lär den inte bli klar förrän nästa sommar.

Det blir nog bäst att jag börjar jobba igen så att jag får lite fritid.

Poncho

Arbetar med ännu en poncho. Denna gång är det ett tjockt garn och den planeras för att jag ska ha det mysigt på balkongen även under kyligare kvällar. Den är en bra bit klar men nu börjar man se hur det kan bli.

Det är, åtminstone för mig, svårt att se hur det ska blir, särskilt tidigt i projektet. När jag virkade med de ljusa färgerna så kändes allt som milkshake: vanilj, jordgubb och choklad. Men när det gröna och nu den mörkare bruna kommer så blir helhetsintrycket något annat.

Ett tag ångrade jag nästan att jag inte virkade en filt av detta garn. Men så slog det mig, jag behöver ju inte välja. Jag kan köpa mer garn och skapa mig en filt. Om jag vill. Det är frihet!

En författares död

En författares död” av Hanne Hansen och Kenneth Karlsson är en spänningsroman med en dansk författare i centrum. Han reser till Västerhavet för att skriva och även redaktören följer med på resan. Under en svamptur skadas författaren och försvinner sedan spårlöst och det blir ett ärende för polisen.

Det här är som att läsa Håkan Nesser. Kan inte bestämma mig för om det är härmning av högsta grad eller pseudonym. Så jag läser mer god behållning och blir inte alls besviken.

Helg med vila

Det har blivit en väldigt lugn helg. Förkylning börjar ge sig men krafterna är inte riktigt tillbaka än. Har mest fixat här hemma, varit och handlat mat men mest vilat på soffan med böcker och virkning. Har hunnit skriva en del men inte riktigt så mycket som jag tänkt.

En av helgens höjdpunkter var att få fika på balkongen. Det har jag längtat efter och nu är säsongen här. Det är jättemysigt.

Har även sett både final av ”Masked Singer” och ”Let´s dance”. Tycker gissandet i ”Masked Singer” är roligt till dess man kommit på vilka alla är, sedan försvinner del av tjusningen. Saknar även röstningsförfarandet dvs att vi som publik kan tycka något. Det finns ju i ”Let´s dance” även om jag inte ringer inte röstar. Men jag gillar att det är tv-publiken som är delaktig i beslutet, då blir det ju det som publiken vill ha. Det är ju trots allt underhållning. Min favorit gick inte ens till final.

Idag blev det inget besök hos mamma men jag har förstås ringt och ska besöka henne nästa helg. Det ser hon fram emot. Själv ser jag fram emot en semestervecka. Jag ska vara ledig för att gå en kurs så jag har ganska så inbokade dagar. Det ska bli kul. Utveckling är alltid bra.

Tårtgaffel

Har noterat en trend att tårtgaffeln blir allt mer ovanliga. För mig är det ett obligatoriskt verktyg vid finfika där jag vill njuta av en bakelse eller en tårtbit tillsammans med kaffe i en kaffekopp öra och och fat. Faktum är att det är svårt att få kaffe i kopp som står på fat också. Tider förändras. Samtidigt vill jag ändå visa att det finns en målgrupp som tycker fikat smakar bättre när det ser fint ut. Dessutom är det ju en praktiskt fråga, tårtgaffeln fyller sin funktion. När den inte finns, ber jag både om gaffel och sked.

Jag vill hylla alla konditorier som håller fast vid sina tårtgafflar!

Bokälskare

Bokälskare” av Emily Henry är en amerikans feelgood roman men en hel del kärlek. Kärleken finns i flera former; mycket stark syskonkärlek, kärlek till böcker, flirt som leder till förälskelse. Huvudkaraktären är en New York-baserad litterär agent, vars syster tar med henne till en småstad för en semester. Där väntar lantliv med många överraskningar.

Den här berättelsen är skriven med mycket värme och mycket humor. Det är ingående beskrivningar av miljö, karaktärer och känslor och berättelsen växer. Även om det inte är i min smak så kan jag förstå att många gillar detta, det är välskrivet och engagerar. Det finns dock vissa detaljer så jag irriterar mig på och i mitt tycke är den alldeles för lång.

Kommer väl inte att springa efter fler böcker av samma författare, och troligen är målgruppen för yngre personer än mig, men som tidsfördriv i feberdimma så fungerar det väl.

Lördagsreflektion

Solig försommarlördag och jag har tagit fram favoritmuggen till mitt morgonkaffe. Det känns som att det var länge sedan förra lördagsreflektionen. Den här veckan har präglats av sjukdom så det har funnit tid för tankar som nu behöver sammanfattas.

Förra helgen, som blev extra lång då det var Kristihimmelsfärdshelg, var jag i Skåne. Jag gav mig själv fina dagar i vårvädret. Jag la alla stress bakom mig, fikade, vandrade, läste böcker och tog hand om mig själv. Pedikyr för fötterna piggade upp. Mådde bra. Kanske var det därför som jag blev så förvånad att vakna upp på måndagsmorgonen med hög feber. Febern gick ner men snuva och rossliga luftrör stör fortfarande. Idag är jag piggare och det är skönt.

Kunde inte jobba i veckan så jag har legat hemma i soffan, lyssnat på ljudböcker och virkat. Jag har bara bibliotekets app för ljudböcker så det är ett begränsat utbud. Men det har varit skönt att lyssna till enkla böcker, egentligen inte min smak men fungerar som omväxling. Man lär sig av det med.

Under veckan har jag fått positivt besked om en novell som en tidning vill köpa. Det är en novell jag började skriva för länge sedan och skrivit om lite då och då. Nu fanns intresse och det är jag glad för. Det visar även hur svårt det är att förutse när en novell är intressant eller inte, ibland tar det bara tid. Det säger även att jag inte ska ge upp. Det är bara att fortsätta att tro på mina texter, skriva om, förbättra och försöka igen.

Har även dialog med ett förlag om en roman. Jag har nog egentligen redan landat i att tacka nej. Har visserligen fått igenom flera förändringar i avtalet men tror innerst inne att detta förlag inte är rätt för mig. Har inte svarat än men känner att det börjar bli dags för det.

Det här innebär att jag nu även är redo att planera klart min semester. Jag har förstås idéer, en del är bokat men inte allt. Det är hög tid att göra klart det nu. Och det är ju roligt. För mig är planeringen en stor del av semestern så den vill jag inte missa.

Allt är mitt

Allt är mitt” av Ruth Lillegraven är en roman, psykologisk thriller som jag sträckläser samtidigt som jag biter på naglarna. Så ohyggligt spännande med många vändningar. Det utspelar sig i Norge, det börjar på ett barnsjukhus, ett par kommer in med ett medvetslöst barn och snart visar sig skadorna vara omfattande och knappast något olycka. Lite senare hittas barnets pappa död. Och mer kommer att hända.

Det här är så spännande från första sidan och jag kan inte sluta läsa. Här finns ett framgångsrikt par som båda drivs av barns rättigheter men på olika sätt. Här finns hemligheter och här finns fördomar. Tankarna snurrar men snart inser man att det kommer olika vändningar så man inte är säker på vad man ska tro.

Det här är en av de mest spännande jag läst i år och rekommenderar till andra som gillar spänning.

Dålig planering

Har drabbats av någon form av förkylningsinfluensa. Har haft feber några dagar, hostar, har snuva men ingen nästan ingen röst. Jag låter förförfärligt och så försvinner rösten när jag försöker prata. Så jag är mest tyst. Ligger på soffan, lyssnar på ljudböcker och virkar. Och repar upp allt jag virkar fel och virkar om.

Är nästan klar med min poncho. Fem varv kvar. Så tog garnet slut. Har funderat över olika lösningar. Använda ett annat garn eller repa upp och göra ponchon kortare. Men jag fattar ju, att jag behöver skaffa mer garn. Jag kommer inte alls blir nöjd med något annat.

Garnet är inte det billigaste så jag funderar på att försöka vänta in något erbjudande. De brukar komma med viss oregelbundenhet. Men å andra sidan vill jag ju inte att det ska ta slut. Japp, så ser mina enkla dilemman ut. Jag försöker åtminstone lära av misstagen och vara nöjd med att det inte är värre.

Här slutar allmän väg

”Här slutar allmän väg” av Sofia Löfgren är en någon form av romantisk feelgood. Här finns det mesta som brukar finnas; framgångsrik kvinna som hamnar ute på landet där det finns en snygg man, jobbig mamma, lite trassel från dåtid och en massa missförstånd. Inget nytt under solen. Denna gång är det ett somrigt Dalarna som utgör miljön.

Jag slölyssnar mig igenom boken. Inte dåligt men inget speciellt som fångar mig. Jo, det finns en del små fånigheter som jag inte riktigt förstår hur det passerade redaktören men det är nog mest mitt eget skrivintresse gör att jag lägger märke till det. Nja, jag lär inte lägga tid detta mer.