Eftersom jag besöker sjukvården så sällan, är det aldrig samma rutiner som gäller. Jag för börja om från början varje gång för att förstå hur och när jag kan vända mig till vården för att få hjälp. I helgen befarande jag urinvägsinfektion och googlade efter goda råd. Men så blev jag så mycket sämre med feberfrossa, kräkningar och annat så på måndagsmorgonen bänkade jag mig vid telefon för att boka tid.
Telefontiden började 8.00, jag ringde 8.03 och fick veta att de skulle ringa 8.55. De ringde 9.20 och då fick jag veta att det inte fanns tider eftersom flera läkare är sjuka. Men att jag behövde träffa en läkare i dag, inte vänta. Det visade sig att det finns en närakut på vårt närmaste sjukhus och dit skulle jag. Där visade det sig att de hade drop in, det gick inte att boka tid.
Minus 10 grader är inte roligt, vare sig man är frisk eller sjuk. Tog mig till närakuten och där var det kö. Det fick bara vara 8 personer i väntrummet, resten fick vänta utanför i en korridor. När jag stod först i kön, började illamående och jag fick irra runt i sjukhuset för att hitta en toalett. Det var inte så lätt, korridor för korridor. Men jag kom fram och fick uträtta det kroppen krävde. Tillbaka till kön, bar jag med mig en stol, jag orkade inte stå längre.
Efter ett tag kom jag in. För mig var det inga problem att få hjälp. Väldigt många blev hemskickade eftersom de inte var tillräckligt sjuka. Så vi var några med hög feber eller brutna armar som fick hjälp. Men jag fick vänta, fick en tid några timmar senare. De flesta kan åka hem men eftersom jag inte hade bil med mig så fick jag sitta kvar.
När jag fick komma in fick jag ta en bakväg via parkeringen. En bra lösning för att slippa smittspridning men aj så kallt. Urinprov, blodprov och lite annat och sedan vänta på läkaren. Konstaterade snabbt att antibiotoka behövs och med det kan man må bra tre dagar. Det lyssnade jag på. Men fler prover ska analyseras och de ringer om något mer behövs, men där hade jag slutat lyssna, jag hade ingen ork.
Men jag behövde ork för att ta mig till ett apotek och sedan hem. Och sedan sov jag i nio timmar innan jag gick och la mig för natten. Usch vilken dag. Nu räknar jag ner – tre dagar – sedan ska jag må bra igen.