Min underbara fru på psyket

Min underbara fru på psyket” av Mark Lukach är i mitt tycke en trist titel på en väldigt bra roman, helt baserad på Lukach egna erfarenheter. Han är ung när han förälskar sig i den flicka som blir hans fru, det lever lyckligt men när frun drabbas av psykos blir livet ett annat. Allt det får vi följa i denna bok.

Som jag förstår det började det som texter i tidning och blev sedan en bok. Det är brutalt ärligt och allt känns äkta. Jag läste och läste och hade svårt att lägga ifrån mig berättelsen. Det är ett anhörigperspektiv och jag tänker även att det är en relativt ung människa som behöver ta ett mycket stort ansvar.

Det här händer i USA och jag har fått en helt ny bild av deras vårt. Jag hade väl ingen klart bild av vården i USA och jag vet inte riktigt hur de har haft råd med denna vård. Det kan ju vara bra för mig att få ompröva min bild och inte fastna i villfarelser.

Annons

De förlorade minnenas ö

De förlorade minnenas ö av Yogo Ogawa är en roman om glömska. Vad händer med öborna när glömskan drar fram, när objekt efter objekt utplånas – det utforskas i boken genom en författares perspektiv. Det är oerhört intressant men inte alls lättillgängligt och det kräver massor av läsaren för att förstå.

Kvinnan som skriver lever på ön, utan familj. Hon har en förläggare/redaktör för hennes böcker och känner även en farbror och de hjälps åt i livet. I boken får vi följa hur de förlorar saker och får även ta del av en del av de kvinnan skriver.

Det är ett bra språk, intressant komposition men väldigt svårläst. Det är nästan som att man behöver hjälp för vad man ska fokusera på och vad man inte ska lägga vikt vid. Jag tror kanske inte att jag fattat allt, men att samtala om boken i bokcirkeln gav mycket. Jag tror att det finns ytterligare en bok översatt av samma författare. Möjligt blir det mer läsning, men då måste jag ha gott om tid. Det här är inget man snabbläser.

Skred

Skred” av Sara Strömberg är en väldigt spännande roman, en fristående fortsättning på ”Sly” dvs det är samma huvudkaraktärer som reder ut händelser i Jämtland. Den är boken utspelar sig i Åre, den är lokalreportern som rotar i följderna av ett jordskred. Men oj så mycket spännande som gömts undan och som reportern nosar upp.

Jag tycker ofta att kriminalromaner har ett ganska lika upplägg. Vissa fastnar jag för, medan jag kan irritera mig på andra. Den här tillhör den första kategorin och jag tror att det är huvudkaraktären, lokalreportern som jag gillar. Jag uppskattar även miljöbeskrivningen, att människor får vara människor med fel och brister även om jag möjligen tycker att det går lite förlångt mot slutet.

Hoppas på en fortsättning!

Meter i sekunden

Meter i sekunden” av Stine Pilgaard är en helt underbar roman om livet i en liten ort i Västjylland. Det är berättat från en ung kvinnas perspektiv där hon försöker sig förstå samhället samtidigt som hon försöker sig förstå livet som nybliven mamma och dessutom ta körkort. Hennes man jobbar på en folkhögskola, det är där de bor och kvinnan skriver svar i lokaltidningens frågespalt. Det är svar man önskar man fick se i verkligheten!

Vet inte om alla har samma humor men jag älskade den här boken. Så roliga betraktelser och krassa sanningar som kommer fram. Det är en varm och glad ton och även om jag inte längtar till Danmark, kan jag ändå tänka mig ett besök där. Boken är bra komponerad, rapp utan långa utläggningar och med ett bra driv.

Läs och se om ni gillar den!

Natten

”Natten” av Sara Gordan är en stark roman om en sårig relation. En tonårsmamma ägnar nätter att lera efter dottern som hon oroas över. Och det finns anledning till oron. Det är en roman men mycket är baserat på verklighet. Känslan är definitivt äkta.

Det är väldigt bra skrivet och något av det bästa jag läst på länge. Jag förstår att boken blivit prisad. Men… jag tycker att det är svårt. Dottern och syskon finns ju, är inte särskilt gamla och blir omskrivna på detta sätt. Jag har lite svårt för det.

Jag väljer ändå att rekommendera boken, den har ett viktigt innebehåll.

Svekets gåva

”Svekets gåva” av Per M Herrey är en spänningsroman som spänner sig över lång tid. Den utspelar sig främst i Sollefteå men faktiskt även i andra delar av Europa. Det är en ganska invecklad historia, väldigt långsökt, tycker jag med koppling till före andra världskriget. Det är i alla fall tydligt vilka som är onda och vilka som är goda i den här berättelsen.

Jag väljer att avstå från att beskriva mer. Nej, det här var inget för mig. Jag läste enbart eftersom jag hade missa att Herrey skrivit böcker. Nu vet jag och behöver inte läsa mer.

Skugga och svalka

Skugga och svalka av Quynh Trans är en debutroman om hur det kan vara i en familj. Livet livets i finska Österbotten. Familjen är vietnamesisk, en mamma, en storebror och en lillebror och det är lillebror som är berättarröst. Det är tidvis väldigt hårt och konkret, tidvis ett nästan poetiskt språk som beskriver livet och kärleken i den lilla familjen.

Jag hade läst en del recensioner av boken men inte riktigt förstått. Det förstår jag bättre nu när jag inte kan beskriva boken. Jag läste, var tagen men det är ingen bok som jag kommer att bära med mig. Det är på sätt och vis en smal bok, säkerligen uppskattad av vissa men för mig var det inte rätt tid att läsa den.

Sanningen om Alice

Sanningen om Alice av Katherine Webb är en roman som utspelar sig i början av 1800-talet i England. Det är en hyfsat rik miljö där det finns tjänsteflickor och en av dem få följa. Vi får även följa en kvinna, ny i byn som blivit gift med en man där. Denna kvinna visar sig vara lik en annan försvunnen kvinna och det sätter igång ett grävande efter sanning.

Det är en ganska rörig historia med många karaktärer och förvecklingar. Miljön är medvetet beskriven, det märks vilken bild författaren vill måla upp. Det är bra skrivet men det finns ett jätteproblem: den är alldeles för lång. Det är som att den aldrig vill ta slut. Den blir inte bättre av att vara invecklad, tycker jag.

Jag har sett ganska mycket reklam för Webbs böcker, som år många, och jag ville gärna läsa något av henne. Jag ska göra några ytterligare försök innan jag bestämmer mig för vad jag tycker.

Sakerna vi aldrig sa

Sakerna vi aldrig sa av Marc Levy är en fartfylld feelgoodroman. Lite skruvad i mitt tycke men saken är ju olika. Det börjar i New York, en kvinna ska snart gifta sig men istället får hon beskedet att hennes pappa dött och det blir begravning i stället. Pappa vill mer, och genom en aning märkliga händelser blir det en resa både i Nordamerika och Europa.

Nej, det här är inte min smak alls. Det är alldeles för mycket. Att inget är trovärdigt förstår man tidigt men det blir bara mer och mer osannolikt. Ändå läser jag vidare, vill ju veta hur allt ska lösas.

Tänker att det säkert attraherar en annan målgrupp. Så är det ju ibland.

Londonflickan

Londonflickan av Susanna Alakoski är den andra delen i en romansvit om kvinnors liv och slit. Det är uppföljaren till ”Bomullsängeln” och det ska tydligen komma fler delar. Den första delen utspelar sig främst i Finland men nu har nästa generation flyttat till Sverige och det blir även en del tid i Storbritannien. Men det är fortsatt kvinnors kamps som sår i centrum.

Det är intressant att ta del av denna resa genom 1900-talet och dess utveckling. Men precis som i ”Bomullsängeln” så känner jag inte alls för det här. Inget som fastnar i hjärtat. Tvärtom tycker jag att det blir för mycket av fakta, nästan mästrande och det blir tungt att läsa. Jag tappar koncentrationen.

I veckan ska jag på bokcirkel och diskutera med andra. Det ser jag fram emot.