Hoppas ingen såg mig

Jag trivs bäst när jag är välklädd. Jag är inte särskilt modeintresserad men jag anser att kläder ska sitta snyggt och vara behagliga. Jag har ofta klänning eller kjol och det trivs jag bra i. Men det innebär även att jag ofta har strumpbyxor och det finns en avigsida med det.

Efter kvällsträning och dusch, vill jag verkligen inte dra på mig nylonstrumpor. Jag har löst detta genom att ha med mig bomullstight. När det är kväll och mörkt är det svårt att se att det ser lite lustigt ut. Dessutom tror jag inte att folk tittar på mina ben.

Ikväll efter yogan bestämde jag mig dock för att byta om hemma. Jag drog på min klänning ovanpå träningskläderna och svepte sedan in mig i jackan. På vägen hem noterade jag att vi är ganska många som smyger hem i våra träningskläder. Längs gator och på pendeltåget fanns en hel del träningstights.

Trots insikten om att jag knappast är ensam, så är jag ändå inte bekväm. Så illa klädd som jag var i kväll, det skäms jag lite över. Jag tror minsann att det är dags att skaffa ett vara svarta brallor, att smyga hem i efter träningen.

Annons

Varierade träning

Som så många andra måndagskvällar, var jag i går hos Friskis & Svettis för kämpa mig igenom ett pass med Indoor Walking. Jag gillar fortfarande den träningen och det är skön känsla att ta i riktigt ordentligt, känna att jag orkar mycket och känna att benen blir allt snabbare. Kroppen kändes hel och stabil. Jag kände mig glad.

Idag var den känslan avlägsen. Jag var åter hos Friskis & Svettis men denna kväll var det yoga som blev mitt val. Det är mindre svettigt men ack så utmanande för kroppen. Jag kände mig både vinglig och svajig och flera av mina svaga punkter gjorde sig påminda. Framförallt mina vrister. Jag har gått i kängor och rejäla skor hela sommaren och jag har glömt hur sköra mina fossingar är när jag är barfota. De känns svaga och ömtåliga och det känns inte alls bra. Jag behöver verkligen stärka dem.

För mig är det fortfarande svårt att inse att det är yogan som är mest utmanande för min kropp. Det är i yogan som skaderisken är störst. Kan jag dra några slutsatser av det? Kanske, men det gör jag inte. Jag följer min lust och tränar det jag tycker är kul. Det mår jag bra av.

 

Söndag med massage och bagelfika

Vilken härlig söndag! Jag har både blivit omhändertagen och tagit hand om mig själv. En aktiv vilodag i strålande sol. En sådan söndag som får mig att må riktigt bra.

Väckarklockan anropade mig redan strax före åtta vilket är ovanligt tidigt. Jag älskar sovmorgnar och brukar sova till lunch. Med ett tydligt mål så gick det att vakna så tidigt. Jag hade bokat tid för lymfmassage, som jag tycker att jag behöver. En sådan massage är knappast avkopplande. Det sätter fart på lymfflödet och hjälper kroppen att inte samla vätska där den inte hör hemma. Det finns en massa fördelar med att ha ett väl fungerande lymfsystem, men jag är inte så insatt att jag klarar av att förklara. Jag har fått denna behandling tidigare och jag tycker att den passar utmärkt för mig.

Efter genomknådningen gick jag en promenad i solskenet. Stockholm är så vackert. Jag gick på olika gator i Vasastan, Norrmalm och vidare mot City. Gick planlöst och följde lusten för att få en rejäl promenad innan jag nådde målet. Min idé var en fika på Brunkebergs Bageri på Regeringsgatan. Jag gillar deras bageri i Vasastan och ville gärna testa Regeringsgatans utbud. Efter visst irrande, nådde jag till slut fram till dess port och kunde därmed läsa att det är stängt på söndagar. Nåja, inte värre än att jag kunde traska vidare till annat fikapalats.

Espresso house finns ju nästan överallt i Stockholm, orimligt många faktiskt. Jag satte mig ner med kaffe och en bok. Snart kurrade magens så det fick även bli en laxbagel. Riktigt gott, tycker jag. Däremot har jag svårt för den bok jag läser. Den är ingen favorit, men har jag börjat läsa, vill jag avslut. Egentligen hade jag tänkt skriva lite, men utan penna blir det inte mycket gjort. Även det är orimligt, att jag har fyra skrivblock i väskan men ingen penna. Korkat. Ungefär lika korkat som att jag ägnade några timmar åt shopping utan att handla något.

Kvällen bjöd på matlagning och Qi gong. Qi gong fungerar utmärkt som hemmaträning och den tar inte särskilt mycket tid i anspråk. Jag vill verkligen ha mer av den typen av träning.

Masserad och mätt mår jag nu riktigt bra. Och jag har ännu en dag som bildar ett varmt minne att ta med in i vintern. Dessutom är söndagen inte slut än, det är ju flera timmar kvar av helgen.

Höstmörker

Klädde på mig rejält inför kvällens joggingrunda. Jag har frusit de senaste kvällarna, tyckt att höstkylan varit bitande. Så ikväll blev det heltäckande och flera lager. Jag tog till och med vantar med mig ut.

Det blev ganska svettigt. Det var inte så kallt och så fort jag fick upp pulsen så slutade jag att frysa. Vantarna åkte av. Däremot var det mörkt och vid några tillfällen fick jag ta fram min lilla ledlampa. Det känns inte helt tryggt, så jag behöver hitta rundor med belysning.

Avslutade rundan med att springa till den närliggande sushirestaurangen och köpa med mig sushi hem. Det är ju ändå lördag. Jag var inte alls bekväm med att kliva in där i tights och rödvarmt ansikte men ibland måste man ju ut ur sin bekvämlighetszon. Det var tomt i restaurangen, ingen kunde klaga på min klädsel, så denna gång gick det bra. Kocken var enbart glad att få en kund.

När jag lugnt och stilla gick den korta biten hem, undrade jag över om jag möjligen startat en ny tradition. Lördagslöpning med sushi – en ovanligt god vana.

Tur till Norrtälje

En solig lördag i september är något jag älskar. Jag älskar hösten, färgprakten och den klara luften. En sån här lördag passar utmärkt för en liten utflykt och jag valde att åka till Norrtälje.

Turligt nog, körde jag fel i en rondell och fick uppleva mer av allt det vackra. Jag körde längs småvägar och fick njuta av det färgglada landskapet samtidigt som jag lyssnade till en bra bok. Det är något jag gillar. Det en är en fantastisk avkoppling att köra på torra vägar och lyssna till en engagerande röst. Jag vill inte stanna.

I Norrtälje strosade jag runt. Hade ingen direkt plan, mer än att köpa bröd, kolla på konst och kanske en klänning. Det var jätteskönt. Solen värmde och alla vara glada, det var riktigt god stämning och det är säker fler än jag som älskar höstsolen. Tyvärr lyckades jag inte hitta det bageri som jag tänkt mig, så det fick bli en kopp kaffe på ett av Norrtäljes äldre caféér. Härlig stämning även om kaffe inte var det bästa.

På väg till parkeringen, hittade jag Roslagsbageriet, det som jag planerat besöka. Det låg en minut från där jag parkerat bilen! Eftersom jag precis druckit mitt eftermiddagskaffe, valde jag att köpa med mig några bullar hem. Jag köpte flera för att kunna ha lite lyxigt goda bullar i frysen. Nåja, så goda bullar är svåra att spara….

Avslutade eftermiddagen på balkongen där jag funderar över om det är dags att ta in pelargonerna. Men det beslutet skjuter jag upp till i morgon.

Den här bekymmersfria lördagen blir ett varmt minne som jag tar med mig in vintern. Känslan av avkoppling och frihet ger energi. Och om energin skulle sina, så vet jag vart jag ska åka för att skaffa syndigt goda bullar!

Längtan

Med min kärlek till att skriva och att läsa böcker, så känns det lite tokigt att inte vara i Göteborg nu. Har aldrig besökt bokmässan, har tänkt på det någon gång tidigare men det har stannat vid en tanke. Nu sitter jag och följer Facebookinlägg och bloggar och det känns som att jag verkligen missar något. Den där oförlösta tanken har växt till en längtan. Nästa år vill jag besöka Bokmässan i Göteborg – en ny dröm att förverkliga.

Behovet av salt

Salt mat är ingen favorit hos mig. Jag gillar inte det salta. Jag saltar minimalt och undviker en del mat eftersom jag tycker att det blir alldeles för salt tex stekt potatis eller laxpudding. I somras upptäckte jag en förändring. Jag kunde till och med bli sugen på salt. Sedan dessa har denna längtan funnits hos mig. Ibland blir jag så sugen, jag vet inte riktigt vad jag vill ha, hittar inget och efter viss analys har jag förstått att det är det salta jag vill ha. Förundrad har jag inte förstått mig på denna förändring.

I går överhörde jag två kollegor som diskuterade salt i maten. När den ena sa ”vi som motionerar mycket måste ju ha mer salt” bröt jag in i diskussionen och ville veta mer. Deras teori, eller om det är kunskap, är att när vi svettas, svettas vi ut salt som vi sedan måste fyllas på. Och det förklarar ju en hel del. Jag har tränat många svettiga pass och har aldrig funderat över vad jag svettats ut. Däremot har jag fyllt på med massor av vatten och därmed sköljt ur kroppen ännu mer.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska lära mig. Hur ska jag få i mig en lagom mängd salt? Vad är bra saltmat och vad ska jag undvika? Jag har ingen aning. Det är dags att leta fakta. Nyttig kunskap att ha med sig.

 

Åskväder

Så snart jag kom innan för dörren efter marknadspromenaden, så började regnet. Sedan dess har jag väntat på att åskan ska dra förbi. Regn fixar jag men åska och blixt har jag svårt för.

I somras fick jag lite för många upplevelser av regn och åska. Lite för nära. Jag har aldrig skadats men det var ändå upplevelser som gett mig en helt ny respekt för blixt och dunder. Så nu sitter jag inomhus och bara väntar på att ovädret ska dra över. Känner inte rädsla men är inte heller oberörd. Tänker definitivt inte bege mig ut och jogga som var den ursprungliga planen. Försöker känna tryggheten.

Naturen är både mäktig och kraftfull. Den visar sin styrka allt oftare. Och det har jag stor respekt för.

Edsbacka marknad

Idag var det dags för Edsbacka marknad i Sollentuna. Jag höll på att glömma bort det, men hann lyckligtvis dit innan de packade de ner olika stånden.

I min barndom gick jag på marknaden mitt kalla vintern och i mitt i hetaste sommaren. Därför tycker jag att det är så oerhört skönt med en marknad på hösten, när det är lagom varmt. Jag får en skön promenad, jag kan gå där och strosa och provsmaka på korvar och marmelader. Någon marknadsmänniska är jag dock inte. Det är för mycket skräp och krams och svårt att hitta några fina fynd.

Inte heller idag blev de några inköp. Däremot kom jag hem med fickorna fulla av äpplen som jag hittat längs vägen. En skön söndag som välkomnar hösten.

Morgonrörelser

Väl medveten om att de flesta redan har passerat lunch, så är det ändå så att min kropp bara börjar bli livfull igen efter att ha sovit bort hela förmiddagen. Jag hjälper kroppen med god frukost, kaffe och något som liknar qi gong. Jag har en dvd till min hjälp och följer instruktionerna.

Det är lugna rörelser, larvigt enkla, men kroppen reagerar direkt. Jag fattar inte hur det går till. Redan när jag börjar, tar det djupa andetagen, börjar värmen spira. Sedan sprids både värme, kraft och en lugn genom kroppen. Efteråt känner jag mig lätt och glad.

Det är en bra start på dagen. Kanske borde jag starta så lite oftare. 20 minuter är allt det tar. Det är borde ju vara överkomlig. Hur många veckor tar det att skaffa en sådan vana?