Selektivt minne

Under hösten rullar en reklamfilm för Mariestadsöl. Det är en man som sitter i en fåtölj och snackar om Österlen, en plats att vara på. Varje gång jag ser den, så tänker jag tillbaka på den vandring jag gjorde på Österlenleden i somras. Mina minnen är varma och soliga. Det är inte mina foton. De visar regn och blåst. Känner en stor tacksamhet för det behagligt selektiva minnet som jag fått.

Mannes fåtölj fick mig att tänka på den här stolen, som stod på en vacker men väldigt öde strand. I +14 grader och ösregn, så behöver man inte trängas. Oavsett väder så besöker jag gärna Österlen igen. Men nästa gång tar jag bilen.

Annons

Saker jag undrar över

Har en lite lugnare period och hinner fundera över både det ena och andra. Exempelvis:

• Är Tareq Tayler verklig? Ser kockarnas kamp och jag är så grymt imponerad.
• Finns några barn-fredade zoner denna vecka? Jag är liksom rädd för barn och ser annons efter annons som välkomnar läsledig barn – vilket jag ser som en varning.
• Varför använder så många ordet ”vintertid” för normaltid?
• Vad kan vi göra för att barnen görs sina ”bus eller godis”-besök en dag, istället för utspritt över hela vecka?
• Var är mina vantar. Jag fryser.

Nåja. Det är egentligen bara en fråga som jag behöver svaret på.

De polyglotta älskarna

De polyglotta älskarna av Lina Wolff är en roman som jag sett fram emot att läsa sedan den blev vinnare av Augustpriset 2016. Min läsupplevelse blev dock inte alls som förväntat, vilket säger en del om mina förväntningar.

Det är en berättelse i tre delar med tre olika berättarröster. I centrum av berättelsen finns en manlig författaren med drömmar om en älskarinna som talar alla hans språk. När man läser finns ingen självklarhet i hur delarna hänger samman men allt knyts ihop på slutet.

Min upplevelse är att det är en snirklig berättelse med många nakna kroppar och sex. Jag kan se att det är ett intressant upplägg, många gånger välskrivet men jag ser inte storheten i historien. Jag gillar inte karaktärerna, eller så förstår jag inte deras drivkrafter. Jag är inte heller så förtjust i balansen i berättelsen, där det finns en hel del avsnitt som jag inte tycker tillför något. Dessutom är jag lite besviken på Stockholmsskildringarna.

Kanske att jag inte förstår, kanske att jag hade för höga förväntningar eller så är det så enkelt att det här inte är faller i min smak. Och det är ju sådant som är så intressant med böcker och läsning.

Bokläsningsenkät

Nu blir det premiär för att försöka fylla i en bokenkät. Denna har jag hittat hos bloggen ”Just nu -Just här”. Läs gärna instruktioner och ta chansen att vara med i utlottningen som finns i Just nu -Just här-bloggen.
Här är enkäten och jag har markerat mina svar i fetstil. Flera alternativ är tillåtna.

1. Vilken typ av bok läser du oftast?
a) Deckare
b) Facklitteratur
c) Romance
d) Skönlitterär roman
e) Biografi
f) Fantasy
g) Science fiction
h) Ungdomsbok
i) Annat

2. Bästa omfång på en bok
a) 247 sidor
b) 447 sidor
c) 647 sidor

3. Vilket bokformat föredrar du?
a) Inbunden
b) Storpocket
c) Pocket
d) E-bok
e) Ljudbok
f) Kartonnage
g) Skinnband
h) Danskt band (Mjuka pärmar med invikta flikar)

4. Litterärt no-no
a) Vika hundöron
b) Låna ut mina böcker
c) Läsa under middagen
d) Vara oförsiktig om omslaget
e) Talspråk i böcker för små barn
f) Talspråk i böcker för vuxna
g) Skriva i böcker

5. Ge exempel på böcker med snygga bokomslag!
Det här är bokomslag som jag gillar just nu:

 

 

 

 

 

 

6. Årstid då jag läser allra mest
a) vår
b) sommar
c) höst
d) vinter

7. Drömyrke i bokbranschen
a) Författare
b) Förläggare
c) Formgivare
d) Förlagschef
e) Försäljare (bokhandel)

8. Du letar efter en riktigt bra bok, vilket förlag kan du lita på har just den boken?
Några favoritförlag, bland många är: Sekwa, Brombergs och Massolit.

9. Är det någon typ av språk du har svårt för i böcker?
a) Ålderdomligt språk
b) Övertydligt språk
c) Erotiskt språk
d) Sentimentalt språk
e) Slangspråk/jargong

10. Vad får dig att följa en annan bloggare?
a) Informativa inlägg
b) Personliga inlägg
c) Fina inlägg
d) Fokus på litteratur
e) Blandad mix om kultur i alla former
f) En salig blandning (a-e)

11. Hur ofta ger du bort böcker i julklapp?
a) Nästan alltid, det är roligt att hitta den perfekta boken för en viss person
b) Nu tänker jag faktiskt ge upp, alla är konstigt nog inte lika stora bokälskare som jag själv
c) Bara till personer jag vet uppskattar böcker
d) Gärna till personer som jag tycker borde läsa mer

12. Vad är viktigt när du väljer en bok till dig själv?
a) Handlingen
b) Språket
c) Att hålla sig uppdaterad om snackisarna
d) Stämningen
e) Att det är en bok av en ny, intressant författare
f) Att det är en bok av en favoritförfattare
g) Att det är ett snyggt omslag

13. Jag ser fram emot nästa bok av…
Maria Ernestam, Marie Hermanson, Lars Mytting, Caroline Säfstrand

Att sätta sig själv före andra

Att sätta sig själv före andra har sin för- och nackdelar. Att se sig själv som viktig i ens eget liv, är viktigt. I gemenskap med andra kan det dock ha sidor, särskilt om alla vill sätta sig själva först.

Igår, när jag väntade på att bli insläppt till tvinspelning av Babel, väntade jag lydigt i kön, precis som vi blivit tillsagda och precis som de flesta andra. När insläppet började, rörde den lilla kön sakta sig framåt. Då kommer två damer och rammar hela kön och tränger sig fram. Jag och några med mig var snabba att kliva åt sidan medan en äldre dam var nära att blir översprungen. De två damerna var angelägna om bästa platserna. När de kommer in studion, ser de att platserna är reserverade. De står där lyfter på lapparna och ser om de kan flytta på dem. När de blir tillsagda, slänger de sig över två andra platser. Där hade egentligen ett sällskap på sex personer markerat att de var på väg att sätta sig, men två av dem fick helt enkelt byta plats. Damerna skulle ha sina platser. Sedan fick de studiomannen att lova att de skulle få de reserverade platserna om ingen kom. De paxade platserna och ingen annan fick ta dem.

I stod jag och väntade på en hiss till parkeringsgaraget. Det fanns tre hissar och vi var några som stod och väntade. När hissen kommer, får helt plötsligt ett sällskap från sidan och tränger sig före alla andra. En har en rullator och vi andra är rädda om fötterna. Snett bakifrån kommer ytterligare två rullatorer i sådan fart att barn får hoppas åt sidan. Jag och barnens pappa hinner inte riktigt reagera. Vi blev så paffa över att nästintill bli överkörda.

Det här är inga viktiga saker för mig. Jag väntar gärna på min tur. Men jag är väldigt nyfiken på vad som är drivkraften att agera som om det vore liv och död att få sitta på en viss plats på en tvinspelning eller komma med en hiss. Hur går tankarna när det är viktigast att man själv kommer fram först? Hur är värderingarna när man sätter sitt eget intresse för alla andras? Har de alltid varit så, att vassa armbågar varit ett sätt att överleva? Eller är det precis tvärtom – att det låtit andras behov får styra under så många år att de nu äntligen vill tänka på sig själva? Jag vet faktiskt inte men jag skulle gärna vilja veta. Det vore en jätteintressant diskussion.

Redigera texter

Sitter på biblioteket och redigerar noveller. Tyvärr har jag små noteringar i olika block, så jag hoppas kunna skapa lite ordning i kaoset, och samtigit kunna slutföra en novell idag och förbereda så att nästa halv-färdiga novell blir klar under veckan. Unnar mig en lördags-latte för att det ska kännas lite extra lyxigt.

Idag är det ganska lugnt på biblioteket, lugnare än vanligt. Det är inte så mycket folk här. Kanske att läslov innebär att många reser bort för att läsa? Det enda som hörs är hostanden. Förkylningstiden här tydligen här. Jag får försöka hålla mig undan, för jag vill inte bli smittad.

Jag trivs i alla fall väldigt bra med att sitta och skriva i ett bibliotek. Möjligen borde jag välja ett större skrivbord?

 

 

Vila och inspiration

Efter gårdagens utmattande upplevelser med en tuff tenta, har jag verkligen behövt återhämtning idag. Framförallt behöver mina ögon få vila. De trivdes inte alls med allt stirrande på datorskärmen igår. Så jag unnade mig en slapp förmiddag där jag enbart gjorde de allra viktigaste av ärenden och uppgifter. Vissa saker är skönt att få avklarade.

Eftermiddagen har jag tillbringat i tv-huset för en inspelning av Babel. Det är ett av mina favoritprogram och nu började det bli som en tradition att besöka en inspelning. Jag var väldigt nyfiken på Julian Barnes, som var gäst. Det jag har läst av honom är riktigt bra, typ nobelprisbra i min uppfattning. Som alltid är det även intressant att se hur proffsig Jessica Gedin är. Jag är imponerad av hennes arbete.

Babel, eller åtminstone författarna som var där, gav inspiration så nu vill jag helst bara skriva och läsa. Därför kommer resten av kvällen tillbringas på soffan, under en filt och med en bok fram för ögonen. Det får blir en inbunden bok, med varmvitt papper och mjuka bokstäver, så att både ögon och tankar får en aktiv vila.

Julian Barnes har skrivit Livslägen och Känslan av ett slut, och dessa rekommenderar jag gärna.

 

Hårt arbete i drömmarna

Det här med drömmar är ju spännande och fascinerande. Jag tror att de säger mycket men jag har mycket svårt att tolka dem. Jag anar att mycket bearbetas under nätterna och att drömmarna kan ge information.

När jag vaknade i morse, så blev jag mest full i skratt. I natt drömde jag om att jag fick hoppa in för Annie Lööf och när jag var klar med det, kom Jan Björklund och ville ha min hjälp. Jobbigt, jobbigt, kanske inte är så konstigt att jag är trött. Hur som helst, den drömmen väljer jag att inte tolka. Mer som en roligt minne att le åt.

Utmattat på gränsen till förtvivlad

Fy tusan. Idag känner jag mig långsamt och gammal.

Idag har jag haft en hemtentamen dvs en tenta som vi fick tillgång till idag och som ska lämnas in före midnatt. Det vi visste om tentan är att den brukar anses väldigt svår. Så klocka 08.00 satte jag mig vid datorn, hämtade hem tentan och satte igång. Jag ville ha gott om tid på mig. Klockan 19.30 lämnade jag in. Jag har inte ens kunna ta paus (jo ett toalettbesök a 1 minut, 2 koppar kaffe a 1 minut samt värmt en paj i mikron a 2 minuter). Jag har inte löst allt men det mesta. Men jag orkar inte mer. Vågar inte heller vänta för sent, om man får något problem med datorn eller uppkoppling (inlämning sker via webben). Min bedömning är att min insats räcker med råge för att bli godkänt men det blir knappast full pott denna gång.

Jag är inte gjort för denna press. Jag har visserligen jobbat många, långa dagar genom åren, men då alltid hunnit med någon form av kortare paus tex att gå till kopiatorn eller en kaffemaskin som är längre bort än 2 m. Det här var verkligen tufft. Kan inte minnas att det var så när jag gick i skolan som ung.

Nu är jag ändå en av de första som lämnat in min tenta. De andra kämpar fortfarande. Anar redan nu att det kommer att komma viss kritik mot omfattningen av tentan samt att den innehöll frågor som inte funnits med i lektioner eller kurslitteratur.

Nu ska jag vila.

En kastrull med minnen

Värmde några fiskbullar till min kvällsmåltid. Som vanligt tog jag fram min minsta kastrull. Det är en liten sak men teflon och den är av märket Tefal. Jag fick den av min bästis när jag fyllde 18 år, så den har hängt med i många år. Varje gång som jag tar fram den, så tänker jag på min väninna. Kastrullen är som en symbol för den längtan att bli vuxen som hon hade. Hon längtade efter att flytta hemifrån och lyckades på något sätt få tag i en studentlya redan under gymnasiet. Jag fick ofta hänga med henne i heminredningsbutiker.

Hon var verkligen hungrig på livet. Tyvärr blev hon bara 25 år. Tänk om hon vetat att jag än idag, efter så många år, tänker på henne och hennes aptit på livet varje gång jag tar fram min lilla kastrull. Kunde hon ana att kastrullen skulle bli en så fantastisk och betydelsefull gåva?

Saknaden tar aldrig slut men det är glada minnen som tänker tillbaka på när jag står vid min kastrull. Tänker att det trots allt, kanske är det bra att hon inte vet att jag fortfarande äter fiskbullar.