Att dela vidare

Numera lämnar jag bra böcker i en boklåda hos Friskis&Svettis. Har skrivit om den tidigare och nu vill jag berätta att den fungerar.

Det är så kul att se hur stor omsättningen är. Det är sällan man ser samma bok vid två besök. Ibland kan jag tycka att de är få böcker i lådan men det tycks bero på att böckerna är eftertraktade.

Jag blir faktiskt lite stolt när jag ser hur fort någon tar de böcker som jag lämnar i lådan. Lämnar jag en bok innan passet börjar så är den borta när passet är klart. Känns riktigt kul att dela läsupplevelser på detta sätt. Brukar försöka skicka med en liten hälsning i boken, vilket jag tycker är trevligt.

Hoppas att fler vill tar chansens att dela med sig av bra böcker, på ett eller annat sätt.

Annons

Tuff måndag

Har haft en fruktansvärd träningsvärk efter gårdagens tortyr-yoga och det har påverkat mitt humör hela dagen. Har ju inte kunnat skratta utan att oja mig. Bestämde mig för att ge yogan en sista chans och ikväll gick jag till Friskis igen.

Yogapasset, med en ledare var övningar jag är bekant med, gick riktigt bra. Visserligen var koncentrationen dålig hos mig men jag gjorde övningarna och våga fördjupa dem mer, utmana mig själv ytterligare. Efter passet stannade jag kvar och testade något övningar – de övningar som jag satt upp som mål att klara av. Alla gick alldeles galant och med det så kan jag känna mig riktigt nöjd med yogan. Jag är i mål.

Var riktigt trött och hungrig efter passet. Gick ut i regnet och blev totalt nedstänkt av en buss. Sur i dubbel bemärkelse passade jag på att köpa middagsmat med mig hem. Men den påsen glömde jag på pendeltåget…

Hemma, lika grinig som dagen i övrigt men aningen mer hungrig. Jag fryser och frustar. Har dessutom fått mejl om att min nästa bastutid är avbokad. Nej, det här var ingen toppendag. Sådan dagar finns och de drabbar alla. Det kan jag leva med. Men i morgon ska jag göra mitt yttersta för att det ska bli en riktigt bra dag.

Yoga som tortyr

Eftermiddagens yoga-pass var efterlängtat. Den förväntansfulla känslan omvandlades dock snabbt till förskräckelse. Yogan var hos Friskis&Svettis, samma ställe där jag brukar gå men ledaren var ny för mig. Och det visade sig att passet var helt annorlunda än de pass som jag är van vid. Det var många övningar som var helt nya för mig. Och instruktionerna var också väldigt annorlunda än dem jag hört tidigare.

Det enda ord som fanns i min hjärna under passet var: Tortyr. Det var verkligen inga sköna övningar och vi var ofta stilla i samma övning väldigt länge. Kan säkert passa bra för en van yogi, som kan övningen, men för mig var det bara tortyr. Ledarens uppmuntran att hantera sin smärta, stå ut, var inget som hjälpte mig.

Så glad att passet tog slut och så glad att jag inte är skadad. Just den här ledaren får inget återbesök av mig. Frågan är om jag ens vill fortsätta med yoga efter detta.

Träningskort

Satt och funderar över träningskort. Jag gillar Friskis & Svettis och trivs bra med både utbud och anläggningar. Men det är inte den enda träningen jag gör. Jag vill även simma, promenera och jogga. I perioder är inneträningen hos Friskis min bas för träningen, andra perioder vill jag annat.

Det jag har märkt är att jag vill variera min träning allt mer. Jag går inte alls lika regelbundet hos Friskis. Den här terminen har det varit ganska sällan. Jag har årskort, vilket jag tycker är mycket prisvärt men det vore ännu mer prisvärt om jag nyttjade det mer. Fördelar jag årskostnaden på årets pass så är varje pass rejält kostsamt, men nuvarande träningsintervall.

En fördel med årskortet är att jag aldrig behöver fundera på om det är värt att gå och träna. Det finns inget hinder i ekonomin. På andra anläggningar bla, simning, har jag haft klippkort och det har i vissa fall känts motiverande, andra gånger mer stressande. Jag kan alltså inte avgöra om jag föredrar att klippkort eller årskort. Jag kan alltid säga i efterhand men aldrig i förhand.

Däremot kan jag bestämma mig för att nyttja mitt Friskismedlemskap mer. Jag bestämmer mig. Jag börjar redan idag.

 

Du skulle sagt som det var

”Du skulle sagt som det var” är Ulla-Maria Anderssons debutroman. Den handlar om sexuella övergrepp på barn och en liten flickas uppväxt i en miljö som knappast ser till barnens bästa. Det är förstås ingen rolig läsning och jag frågar mig om det är en viktig läsning.

Jag vet faktiskt inte. Just jag behöver nog närma mig ämnet på annat sätt. Att få ett barns perspektiv är nära men det ställer ju en hel del frågor. Ett barns upplevelser är ju deras upplevelse men för att förstå skulle åtminstone jag behöva se händelserna från fler perspektiv, gärna någon vuxens.

Jag tänker att boken kan upplevas olika beroende på erfarenheter, sinnesstämning och hur man orkar tas sig an ämnet. Kanske läste jag boken vid fel tid. Kanske är det här en typ av bok som inte passar mig.

 

 

Lättjan trasslar till det

Mina sköna kvällar må göra mig gott men det gäller inte hela mig. Mitt hår är inte så nöjd med alla bad och den efterföljande lättjan.

Det finns ingen kam eller borste i min väska. Så när jag lämnade bastun i torsdagskväll så gick jag rakt ut i regnet med blött och okammat hår. Och det upprepade jag i går när jag lämnade badhuset. Det kändes befriande och nu syns det på toppen av skallen där det egentligen borde finnas en frisyr. Där finns bara ett fluffigt trassel.

Lättjan trasslar till mitt hår. Lättjan låter det vara. Snygg får jag vara en annan dag.

Simning i vacker miljö

När julklapparna skulle inhandlas i december, blev det nästa lika många presenter till mig själv som till andra. En av dessa presenter var en ny baddräkt och idag var invigning.

Ska passa på att erkänna att det är samma modell som jag har sedan tidigare, en modell som jag trivs så fantastiskt bra i. Så nu har jag en marinblå och en mörkblå!

Simningen skedd i Centralbadet, ett av de charmiga baden i Stockholm. Ikväll var det riktigt skönt, inte så mycket folk, gott om plats i bassängen och i bubbelpoolen. Bassängen är dock liten och inte speciellt kul att simma i. Det är svårt att få till bra träning men det är en skönt atmosfär. När jag simmat mina 45 minuter gick jag upp och kopplade av, låg och läste en stund i en ”solsäng” innan jag gled ner i bubbelpoolen.

Atmosfären och den avkopplade stämningen, gav även inspiration till en novell. Det får bli helgen uppgift att skriva klart.

Att simma bort vardagsstressen är en effektivt och när jag klev ut från anläggningen kändes det som att helgen har börjat på bästa sätt.

Ta-hand-om-mig-själv-kväll

Jag har inför vad jag kallar ”Ta-hand-om-mig-själv”-kväll. Det är en kväll då jag gör något som får mig att må bra. Eftersom jag bestämmer mig för att inte göra något den ”annat” den kvällen så har jag ju tid. En kväll som jag får använda helt som jag vill.

Torsdagar är en bra dag för att ta hand om mig själv och jag försöker därför boka mig själv på torsdagskvällarna. De senaste torsdagskvällarna har jag valt att bada bastu. Jag gillar IR-bastu men har ingen egen. Det tar lite tid att ta mig till den salong som har bastun, och ännu längre tid att ta mig hem igen, men det gör ju inget. Jag har ju hela kvällen på mig och ska inte göra något annat.

Bastun är avkopplande i sig, men vetskapen om att kvällen är fri fördjupar avspänningen. Jag kan sitta i bastun och läsa, ta god tid på mig både före och efter bastun. Det är så härligt. Det får mig att på gott.

Jag önskar att alla fick ha en egen ”ta-hand-om-mig-själv”-kväll.

Att kunna vila

Jag behöver vila för att orka. Jag har inte alltid balans i livet, men jag har åtminstone förmågan att koppla av. Det är inget jag brukar tänka på, men ibland blir jag påmind om att det finns personer som verkligen inte kan koppla av.

Ett sådant tillfälle var i söndag. Jag låg på massagebänken och tyckte om att bli ompysslad. Jag slappnade av, lät terapeut och kroppen gör jobbet och jag kunde släppa kontrollen. Visst pratade jag lite med terapeuten men det var skönt att bara vara och vara tyst.

Damen på bänken bredvid mig var knappas tyst. Hon pratade hela tiden, oavbrutet. Hon fråga om allt. Och lite till. Hon var stressad, utbränd, hade fått gått ner i tid för att inte stressa sig mer sjuk.

Jag tror att kvinnan hade större behov av avkoppling än mig. Jag tror att hon skulle må gott av att testa att släppa kontrollen, ställa lite färre frågor och bara ta emot massage och den omvårdnad kroppen behöver. Jag skulle vilja att hon själv ställde sig frågan om det var värt att missa delar av den välgörande avslappningen till förmån för att få svar på sina frågor.

Kanske har vi bara olika personligheter. Men jag tror att vi även har val. Jag kan välja att jobba för mycket, ta paus, när det är dags att koppla av. Jag kan tänka, känna efter och göra aktiva val. För mig är det viktigt. Jag väljer inte alltid rätt men jag tar ansvar för mitt eget agerande. Och jag nöjer mig inte med att skylla på min personlighet. Det är viktigt för mig.

Reva där bak

Sitter på jobbet. Så här sent på kvällen är jag nästan ensam. Då vågar jag t.o.m ta av mig kavajen. Hängde upp den över stolsyggen och noterade en stor reva över ryggen på kavajen. Ser inte bra ut. Och fåfängan i mig undrar om jag gått omkring med det hela dagen.

Katastrof för mig som inte kan sy.

Mina vardagsbekymmer är måttliga!