Opponering

Ännu en milstople är passerad. Nu är opponeringen på min kandidatuppsats klar. Det känns väldigt bra. Under natten hann jag blir väldigt nervös. Jag satt nästan och studsade under förmiddagen. Nu efteråt är jag lite besviken över att jag inte fick mer kommentarer.

Eftersom jag läser på distans, skedde även opponeringen via en IT-plattform. Det innebar att vi såg presentationsbilder men inte varandra, men så klart hördes vi. Vi var tre studenter som opponerade på varandra och därutöver deltog våra ämnesgranskare och examinator. För min del uteblev tyvärr min ämnesgranskare dvs handledaren på universitetet men däremot var min handledare på företaget var med. Det kändes lite ensamt utan min ämnesgranskare men jag får helt enkelt vara trygg i mig själv. Min ämnesgranskade satt på akuten med en bruten arm, dvs hans sambos arm. Jag får vara glad att han prioriterade sambon före mig.

För min del av den tuffaste utmaningen att opponera på en person vars arbete inte höll måttet. Jag hade förberett mig ytterst noga och hade tänkt igenom både formuleringar och tonläge för vara konstruktiv och ge uppmuntran. Det kändes som att jag krattade manegen inför ämnesgranskare och examinator. Tack och lov fick jag mycket beröm för min opponering. Det gjorde att jag kunde andas ut en aning innan min egen presentation.

Utmaningen med min presentation är att den är för lång eftersom mitt arbete är alldeles för omfattande. Jag fick vara rapp och bestämd och det gick bra. Jag fick bra återkoppling, allra mest beröm. Därutöver fick jag några mindre kommentarer om någon lång mening, några stavfel och annat. Det kan jag leva med. Det var kul att höra där opponenten gav kritik men examinator höll inte med. Det kommer att gå snabbt att åtgärda kommentarerna, vilket känns bra.

Nu ska jag njuta och känna mig nöjd. Hela kvällen!

 

Annons

Att opponera och ge återkoppling

En av den stundande opponeringen jag ska göra innebär att jag ska ge återkoppling på någon annans uppsats. Tyvärr kom ingen rapport varken i onsdags eller torsdags. Under fredagen mejlade jag personen. Vi känner inte varandra men hon är flitigt i olika forum så jag har uppfattat henne som en driven och mycket ambitiös person. Därför blev jag lite förvånad att höra att hon inte hunnit klart och inte kommer vara  med på opponeringen.

Nästa åtgärd för mig var att kontakta examinator för att få veta vem jag då ska opponera på. Jag fick ett namn och det är en person jag känner, vi har jobbat ihop i ett grupparbete. Jag fick hans arbete och det är nu det svåra börjar. Det är helt undermåligt.

Det finns ingen struktur, det är flera obligatoriska avsnitt som saknas helt medan andra inte är i närheten av att uppfylla kraven. Vissa delar är obegripliga och inget håller ihop. Att svenskan är dåligt kan jag visserligen förstå eftersom personen inte har svenska som modersmål. Men tyvärr, vi har ju vissa krav att förhålla oss till. Det som gör mig lite förvirrad är om personen inte fattar att det är inte duger eller om hen gör en chansning.

Jag vet inte hur jag ska lägga upp min återkoppling. Kanske att jag kan välja ut några saker att prata om men jag måste ju vara ärlig. Det känns viktigt att kunna göra det på ett bra sätt så att hen känner sig uppmuntrad att jobba vidare. Å andra sidan, om personen bara chansar har jag ingen lust att engagera mig. Min tid är mer dyrbar än så. Det här kommer jag att behöva fila på innan det är dags att gå till handling.

Väntan

Idag är dagen då jag ska lämna in min uppsats inför den stundande opponeringen. Jag känner mig klar, min rapport är okey även om den alltid kan bli bättre. Innan inlämning har bl.a. fått synpunkter från min handledare.

Idag hade jag även en avstämning med något som kallas ”Språkverkstaden” som universitetet erbjuder. Jag fick några goda råd men blev inte jätteimponerad. Mer än hälften av den återkoppling jag fick går inte att använda eftersom det går emot institutionens krav. Därtill fanns en hel del som var rent personligt tyckande vilket inte säger så mycket. Jag måste ju i detta fall gå på examinators tyckande. Några av de råd jag fick var helt felaktiga. Med andra ord lär jag inte bli en återkommande kund.

Den senaste vecka har jag även sökt kommentarer från min ämnesgranskare dvs handledaren på skolan. Jodå, nu när jag redan är klar har han kommit på att han inte gett feedback. Det ska han göra… Oklart när. Nu avvaktar jag lite innan inlämning. Det är ju flera timmar kvar.

Känner att jag helt enkelt får lita på mitt eget omdöme.

Present

Skoltiden närmar sig sitt slut, det är inte många veckor kvar nu, åtminstone för denna gång. Examensarbetet rullar på och jag är tacksam för det stöd jag får av mina handledare. Skulle gärna vilja tacka handledaren på universitetet och funderar över en present. Jag vet inte riktigt vad kutym är men jag vill hitta något trevligt som visar min uppskattning.

Det som jag åtminstone lyckats förstå är att ge presenten efter opponering och helst efter inlämning. Vill ju inte att gåvan ska betraktas som påstötning eller muta. I mitt fall måste det även vara något jag kan skicka eftersom jag pluggar på distans och läraren troligen bor på Gotland. Min handledare är en man, 60+ skulle jag gissa

Mina tankar går till en bok men jag vet inte vad. En annan tanke är… nja där tog det slut. Med andra ord tar jag tacksamt emot goda råd.

Ofrivillig testkanin

Det finns mycket som jag kommer att sakna när min studietid tar slut. Jag kommer dock inte att sakna allt IT-krångel. Under dessa tre år har vi fått hantera många olika IT-system och plattformar, som fungerat mindre bra. I höstas introducerades ett nytt system, som skulle vara lösningen men oj så mycket krångel det varit, framförallt för våra lärare men än för oss studenter. Vi som är distansstudenter är ju helt beroende av IT-systemen.

Igår skrev en lärare av eftersläntrare, som har uppgifter kvar att göra, behöver skynda på eftersom IT-systemet dvs det nya, ska fasas ut. Avtalet med leverantör är uppsagt. I övrigt ges ingen information till oss elever så vi vet inte vad som gäller i andra kurser som använder samma system. Det är trist. Nu gäller att rädda all information eftersom allt kan försvinna.

Jag känner mig som IT-avdelningens ofrivilliga testkanin. Det är ett uppdrag jag gärna slipper. För framtida studenter hoppas jag dock att skolan verkligen reder ut problemen och skaffar sig bra beställarkompetens och förmåga att driva IT-utveckling. Det behövs.

 

Opponering

Idag på morgon fick jag besked om tid för opponering dvs dag då jag ska opponera på någons examensarbete och någon annan ska opponera på mitt arbete. Det är det sista momentet innan inlämning och innan utbildningen tar slut. Hittills har vi bara vetat vilka veckor det kan ske. Om man får en tidig tid måste man vara klar fort men få å andra sidan sommarlov tidigt. Om man får en sen tid, får man mer tid att göra klart mindre tid för slutjustering. Jag fick en tidig tid. Nu vet jag. Det är helt enkelt bara att sätta fart.

Det är en bubblade känsla att ha ett datum som tydligt mål. Tänk så fort den här tiden gått. Lite drygt en månad kvar.

Nöjd

Jag känner mig faktiskt lite nöjd med mig själv. Det kan vara värt att sätta på pränt.

Som jag skrivit om tidigare så kan det var en utmaning att få skol-grupparbeten att fungera. In den senaste, eller rättare sagt nuvarande, har jag fått dra ett tungt lass. Några gör minimalt, andra svarar inte när vid kontaktförfrågan. Eftersom vi har en komplettering att göra, så ägnade jag massor av tid förra veckan. Jag skrev om, gjorde om, föreslog ändringar mm. Mina ”vänner” har inte ens orkat kommentera. Igår satt jag med uppgiften igen. Så kom jag till insikt.

Jag skrev helt enkelt till de andra att uppgiften inte var klar och att vi behöver hjälpas åt för att slutföra. Jag skrev så rakt och neutralt jag kunde och skickade utan att göra stor sak av det. Det blev tyst. Men idag så börjar saker så sakteliga hända. Visst måste jag fortsätta att bidra men nu är jag åtminstone inte ensam. Jag är nöjd.

Bakslag

Idag kom ett bakslag. Det visade sig att tiden med grupparbeten inte är slut. Idag kom ett mejl från en lärare som vill att vi kompletterar en uppgift. Det irriterar mig med ett så sent besked eftersom kursen är slut. Jag kan acceptera återkopplingen men hade velat ha den inom ramen för kursen. Försökte kontakta mina gruppmedlemmar och det har fått min irritation att växa. En person svarar i princip att det är så svårt att hon inte vet hur hon kan hjälpa till och vill att jag ska göra jobbet. En annan har inte svarat alls. Det blir antagligen jag en ytterligare en person som får slutföra. Jag blir så arg och besviken på de två som förväntar sig att jag ska rädda deras betyg. Urk.

 

Ta tillfället i akt

Igår kämpade jag med en inlämningsuppgift. Deadline är idag och eftersom uppgiften är ganska stor har jag hållit på med den en tid. Min tanke var att försöka slutföra redan i går. När jag satt med morgonkaffet kom jag på att det här är en av de sista inlämningarna jag gör i denna utbildning. Tankarna rusade och jag kom att tänka på alla dagar då jag pluggat på bibblan. Jag bestämde mig för att ta tillfället i akt. Kanske, kanske var det sista gången som jag satt med intensivt, klurigt pluggande på bibblan.

Det blev en bra stund på bibblan men tog längre tid än jag trott. Jag hade tänkt raska igenom uppgiften men så började jag förstå mer, fördjupa mig och genast blev det intressant. Jag har skrivit det mesta men behöver gå igenom idag, finjustera och komplettera. Det ska blir så otroligt skönt att få trycka på klarknappen senare idag.

Även om det kanske var sista gången att plugga på biblioteket, så hoppas jag förstås även framöver tillbringa en del av helgerna där. Kanske, kanske att jag från om med nu kan sitta på bibblan och lustfyllt skriva noveller och andra texter, helt av fri vilja.

I väntan på en annorlunda fredagskväll

Det kan finnas många anledningar att se fram emot en fredagskväll. För min del kommer denna veckas helg inledas på ett litet annorlunda sätt. Jag har ett Skypeseminarium av typen muntlig tenta kl 18.00. Upplägget är tydligen så att vi är två studenter, vår lärare och ytterligare en professor som ska träffas via Skype och där professorn ställer frågor som vi ska svara på. Jag har inte varit med om något liknande upplägg under dessa år som student så det blir en ny erfarenhet. Jag vet inte vad jag ska förvänta mig, inte heller hur jag ska förbereda mig.

Å andra sidan tänker jag att jag har ju gjort allt i kursen och dessutom skrivit nästan hela rapporten som vår grupp har lämnat in. Jag borde kunna svara. Utmaningen är möjligen att samtalet ska ske på engelska och kanske kan det bli svårt att hitta rätt ord. Någon har dock hört att det i stort sett räcker att närvara för att bli godkänd och det ska jag nog klara av. Får väl gå igenom boken en ytterligare gång innan det är dags.

Håller tummarna för att de gör pinan kort. Tänker att både lärare och professorer har roligare saker att göra en fredagskväll, vilket borde ge incitament att avsluta i tid.