Mannen som älskade Sibirien av Roy Jacobsen och Anneliese Pitz är en roman om en vetenskaps man som på 1800-talet reser över världen och samlar på växter och djur. Det går som radioföljetong och finns inläst på SR:s webb.
Det är ett intressant tema, så spännande miljöer och många äventyr. Men ändå fastnar jag inte. Jag tycker att det är så tråkigt skrivet. Roy Jacobsen är en av mina favoritförfattare så jag blev så himla förvånad över denna bok. Inte alls som jag tänkt mig.
Som vanligt på lördagsförmiddagar så unnar jag mig en lugn morgon men gott kaffe och tid att reflektera. Skönt med en tid att få tänka till, se tillbaka på veckan, lära och justera till det bättre.
Jobbmässig har veckan varit varierande och bra. Fått undan en hel del, några väldigt intressanta möten men förstås även några bottennapp. Funderar ganska mycket på framtiden och den finns flera intressanta vägar att välja mellan framåt. Det är bra men svårt att välja.
Den här veckan är det nog hälsan som indikerar att jag måste hitta nya rutiner i livet. Förra veckans besök hon zonterapeuten gav vissa insikter, min tandläkare kom med förmaningar. Nu ska jag inte förstora problemen, det är inte allvarligt, men det kan bli om jag inte tänker på det. Små justeringar nu kan göra stor skillnad.
Böcker och skrivande börjar få mer tid i livet igen. Men det är hög konkurrens med yogan och virkningen. Känner att jag nästan har lite för många tidskrävande hobbys. Det är i grunden bra men jag skulle vilja fylla på med mer; simning, vandring, lyssna mer på musik. Då kommer det att krävas mer av planering för att få ihop allt.
Jag har inte alls lyckas sluta klockan tre på fredagar för att lyssna på ”Spanarna i P1” som är en av mina drömmar. Det vore härligt med tidig helg. Men kanske att det är möjligt om jag börjar jobba hemma på fredagar. Måste fundera på det. Igår lyssnade jag på kvällen och det var en härlig inledning på helgen.
Och nu fortsätter helgen!
Det är alltid lika roligt att få träffa bokcirkelgänget och diskutera en bok vi läst. Det här gången diskuterade vi ”De förlorade minnenas ö”. Jag skyndade till bibblan satt och läste innan träffen men jag hann inte läsa klart. Jag har fortfarande några sidor kvar att läsa.
Det är en svår bok, det fanns många tolkningar men få som riktigt fått energi från boken. Tvärtom var det många som fått kämpa sig igenom den. Det intressanta med samtalet var att alla hjälpt till med förståelse. Flera blev sugna på att läsa om, eftersom man möjligen förstår den på ett annat sätt efter vårt samtal.
Det är det här som jag ser som storheten med bokcirkelsamtal. Det är något jag uppskattar mycket.
Blev lite purken på mig själv som bokat ett yogapass på förmiddagen så att jag missade att se Vasaloppet. Det är ju en fin tradition men i år blev det inte så. Det blev inte att återuppleva minnen från en vandrings längs Vasaloppsleden eller att drömma om att gå den igen.
Var framme på gymmet i mycket god tid och kunde välja mig en bra plats och sedan meditera en stund innan passet startade. Men oj så kallt det är att ligga på det golvet. Jag har trott att de har svala lokaler eftersom man jympar där. Nu tror jag att de även dragit ner på värmen av kostnadsskäl. Jag måste skaffa varmare yogakläder. Jag har en pullover/väst i ull och jag tror faktiskt att jag ska börja använda den på yogan. Och även några extra sjalar. Det brukar ju hålla sig varm om fötter och handleder men nu är det ryggen som blir alldeles för kall.
Passet gick jättedåligt. Jag vet inte riktigt varför det så svårt idag men jag fattade inte vad jag skulle göra. ”Ta det ena benet si och den andra armen så…” och det kändes konstigt. Det blev inte rätt. Kunde inte hålla rätt på vänster och höger och mindes inte om jag startat medsols eller motsols. Det enda som fungerade var balansen.
Tyvärr var det ännu kallare att komma ut i solen efter passet. Jag blev så himla frusen. Tur att jag kan virka mig varma sjalar, mössor och vantar. Men framförallt behöver jag träna mer yoga.
För att lära mig mer om virkning finns massor av inspiration på webben. För mig var det väldigt bra att gå en kurs, för att komma igång, det gör det lättare nu. Utöver webben har jag även lånat böcker på bibblan. En del böcker behöver jag för längre tid så de har jag köpt.
Böckerna är väldigt olika. Utbudet börjar växa men inte alls samma som tex stickning. En del böcker är ren inspiration, andra innehåller mer av fakta. En del är enbart test medan andra har mer av diagram och bilder som vägledning. Nästan alla böcker innehåller grundmaskorna men man behöver ju lite mer än så, tänker jag.
Två böcker som jag har köpt är ren inspiration, men som inte ger så mycket. De är fina men inte praktiska. Det saknar tydliga bilder och fakta om garn och garnåtgång. Men som inspiration kan de fundera. En bok om strukturer är visserligen bra men jag är inte där än. Men i sinom tid kommer även jag dit och då kommer den att vara ett bra stöd.
I förra veckan fick jag hem en bok om mormorsrutor. Jag älskar den. Den innehåller massor av fakta, inte enbart om grundmaskor, utan även om hur man ska tänka kring färger och kombinera dem, hur man tänker kring garnåtgång, det finns ofta flera alternativ till mönster och det finns även bårder. Den här passar mig. Då behöver jag inte följa ett strikt mönster utan kan skapa något eget. Det är min grej.
Igår efter bokcirkelträffen, när jag var på väg hem stod jag på ett torg och funderade över om jag skulle ta buss eller pendeltåg hem. Det var en kvart till bussen skulle gå och eftersom tåget går oftare valde jag det. Det visade sig vara ett bra val.
När jag kom hem läste jag om en olycka. En person har blivit överkörd av en buss, precis där och då jag skulle har varit om jag tagit bussen. Det var allvarligt och chockartat för alla runt om. Tyvärr har vi inte fått besked om hur det gick för personen under bussen.
Jag blir aningen illa berörd av dessa händelser. Jag åkte bl.a. med Estonia strax innan den sjönk och jag stod utanför Åhléns minuter innan terrorattentatet. Jag inser att det är så avlägset att råka illa ut. Marginalen är bara några minuter.
Ikväll har jag varit på träff med min ena bokcirkel. Lika trevligt som vanligt. Nu är vi tyvärr inte så många längre men vi som träffas har väldigt bra samtal. Ikväll diskuterade vi ”Hjärtat” av Daniel Bergman. Det är ganska länge sedan jag lyssnad på boken och hann inte läsa om men det gick bra. Jag mindes mycket och det som var viktigt.
Det är svårt att läsa prata om en bok om en känd människas liv utan att prata om andra kända människor som nämns i boken. Ibland susade vårt samtal iväg på ett sätt som vi inte brukar göra. Men så får det väl vara ibland.
Är glad att denna bokcirkel fortfarande lever.
Förra veckan virkade jag en vinröd sjal i ett medeltjockt garn. Det blev en härlig tyngd i skalen och färgen är fin.
I studiesyfte använder jag nu samma mönster, samma teknik, men med ett betydligt tunnare garn som varierar i färg. Färgerna harmoniserar men kommer oregelbundet så det går inte att förutse hur det blir. För mig är det väldigt intressant att se hur olika det blir med olika typer av garn och olika virknålar.
Det brokiga garnet är kanske inte så snyggt som jag tänk, men är faktiskt bättre att se på lite håll än nära. Och det kommer bli fint när man virar runt halsen. Varm och go blir den också och mycket lättare än det tunga vinröda sjalen. Tråkigt nog tillhör jag några av världen sämsta fotografer, färgerna kommer inte till sin rätt, men jag har i alla fall försökt.
För en tid sedan besökte jag Klippan, mitt allra första besök i livet. Det som lockade mig nu var yllefabriken, jag ville gärna se mer av deras fabriksförsäljning. Jag har varit på väg några gånger utan framgång.
Faktum är att det höll på att sluta illa även denna gång. Jag satt på tåget, troligen i andra tankar, för helt plötsligt hade jag missat stoppet och att gå av. Jag var några stationer längre bort. Det visade sig förstås att det var lång väntan till nästa tåg tillbaka och självklart var det ösregn. Men jag kom fram tillslut och då var jag mycket noga med att gå av i tid.
När jag satt där på tåget, kom jag att tänka på en bok som heter ”Simmarflickan”. Jag läste den som flicka och jag minns så väl hur huvudkaraktären sökte till simgymnasium i Klippan. Det var liksom dit man ville. Så här drygt 40 år senare, har jag inte längre någon längtan dit.
Yllefabriken hade förstås ett utbud men inget för mig. Däremot hittade jag ett trevligt konditori och fick både kaffe och bakelse. Med tanke på tågförbindelserna så var jag även noga med att ta mig därifrån i tid.
Så även om det var ett udda och ganska torftigt utflyktsmål i ösregnet, så blev den ändå till ett kul minne. Verkligen omväxling mot min vanliga vardag.
Börjar redan bli dagvill och tappa bort veckodagar. Annars händer inte mycket eftersom alla är sjuka. De kommer upp lite då och då och lägger sig sedan igen. Jag har antagligen slagit något rekord i att se dåliga filmer.
Har precis börjat nysa och håller nu tummarna för att slippa bli sjuk. Borde jobba imorgon, sedan resa bort på semester.
På Gång 