Kollage

De senaste åren har jag tänkt att jag vill testa kollage. Jag har ju mycket papper, idéer och har till och med köpt lim mm men jag kommer inte igång. Flera gånger har jag varit på väg mot en kurs som antingen inte passat i tid eller som blivit inställd. Häromdagen hade jag en ofattbar tur då jag råkade se en kurs till ett sista-minuten-pris. Det passar mig utmärk.  När sådana chanser dyker upp i rättan tid, känns det som att det är meningen att man ska fånga dem. Kursen är i helgen och jag längtar som ett litet barn.

I kallelsen står att jag ska ta med material såsom papper, sax, limstift, teckningspennor. Jag har ganska dålig koll på vad de menar, kvalitetsmässigt, men får leta fram något som kan fungera. Kanske att något kompletteringsköp blir nödvändigt men jag vill helst inte göra inköp i onödan, dvs innan jag vet vad jag behöver.

Jag ser verkligen fram emot denna kurs och jag hoppas kunna få inspiration till nya skapelser. Längtar även efter att få jobba med händerna och inte enbart använda skallen. Därtill brukar det vara intressant med nya bekantskaper som en kurs kan ge. Ofta får man chans att träffa människor man annars inte skulle mött och det är tycker jag är spännande.

Annonser

Claire Messud

Igår var det äntligen dags. Jag som längtat så länge. Den amerikanska författaren Claire Messud har kommit till Sverige och ”uppträdde” på kulturhusets internationella författarscen, som den här gången befann sig i Årsta. Jag föll pladask för hennes bok ”Kvinnan på övervåningen” när jag läste den för några år sedan. För bara några veckor sedan läste jag hennes senaste bok ”Den brinnande flickan”. Nu har även hennes mest erkända verk blivit översatt till svenska, en läsning som jag har att se fram emot.

Samtalet leddes av Linn Ullman. Det var som en fortsättning på ett samtal de höll i Stockholm för fem år sedan. Jag var inte med då men det gjorde inget. Tyvärr var Ullman inte så tydlig i sina frågor, även hennes analys av Messud texter var mycket intressant att ta del av. När Messud väl fick ordet var det intressant att lyssna till henne. Jag blir både imponerad och inspirerad.

Efter samtalet fanns möjlighet att köpa hennes böcker. Tyvärr var det inget lockpris. Det är lite förvånande eftersom de ofta erbjuds fina priser vid sådana här tillfället. Å andra sidan var kön till signeringen kort så jag köpte en bok, ”Kejsarens barn” som jag fick signerad. Ett kort men trevligt samtal hann jag också med.

Det här är en sådan kväll som betyder så mycket för mig och ger mig massor av energi. En kväll och ett samtal som kommer att vara ett varmt minne.

Känslorna åker hiss

Hej och hå så många små händelser under samma dag som gör att känslorna och upp och ner och upp igen i rasande fart. Det är livet!

Det var tungt i helgen, inget gick som planerat och det kändes hopplöst och rörigt. Jag kunde inte känna mig nöjd med mina prestationer. I morse när jag kolla de resultatet såg jag att det inte var så hemskt och att jag faktiskt har mycket att vara nöjd över. Med den insikten jobbade jag vidare, metodiskt och i maklig takt och framåt lunch kände jag mig glad igen. På eftermiddagen höjdes humöret ännu mer då jag fick ett mycket glädjande besked om att en gammal surdeg blivit godkänd och klar. En stor tyngd släppte och jag var så glad.

Gick vidare in till dagens viktigaste möte där jag presenterade mitt arbete för min styrgrupp. Min handledare på skolan var uppmuntrande och kom mycket beröm och kloka kommentarer. Handledaren på företaget sa inte så mycket, men krävde desto mer. Det oroar mig. Jag skulle gärna jobba för hen men är samtidigt rädd att hen kommer att suga ur alla min energi. Hen vill att jag ska göra mer, och fortsätta med det som är bortprioriterat när jag egentligt börjar känna mig klar. Jag kan nog glömma mina tänka semesterdagar. Jag skulle så gärna vilja fokusera på all positivt feedback, men kraven får känslohissen att fara ner några våningar.

Känner mig helt slut och försöker hitta ny energi. Samvetet säger att jag borde fortsätta skriva på min rapport men kroppen säger att den vill vila ett tag. Vi får väl se vem som vinner. Jag tänker att jag ska trycka på hissknappen – den så går uppåt.

Vitkålssallad

Eftersom jag inte vill se ut som en morot i huden, så har jag börjat dra ner på min morotskonsumtion. Det är inte helt lätt och jag saknar mina morätter. Istället har jag blivit stormförtjust i vitkålssallad. Jag gör en stor sats med strimlad vitkål, olivolja, vinäger och italiensk salladskrydda. Supergott, tycker jag och har med det i matlådan varje dag och vill ändå ha lite sallad på kvällen.

Tydligen är summan av våra laster konstant och nu har jag ersätt morot med vitkål. Det verkar som att jag har svårt att vara lagom.

Usel torsdag

Min torsdag blev inte så bra. Visserligen inte mer motgångar än jag kan klara av men samtidigt är det ju roligare när man har flyt.

Det började med ett märkligt mejl som visade sig vara nätfiske. Men det var inte självklart och även om jag misstänkte det från början så behövde jag kolla upp det och lägga massor av tid och energi på det hela. Sådant irriterar mig mycket. Tycker att folk borde sluta upp med att försöka lura andra.

Fick kämpa mig genom dagens alla uppgifter och kände mig ganska stolt att jag lyckas lösa alla problem. Det kändes bra ända till handledaren på företaget gav lite kommentarer. Hon har inte svenska som modersmål och ibland är det som att hon inte tycks veta hur hård och otrevligt hon är i ton. Jag var inte riktigt mottaglig för det just då men jag tror egentligen inte att det är något allvarligt, bra dålig svenska och hela italienska känslor.

Pratade även med en rekryterare där jag varit på intervjuer. Det positiva är att intervjun gick mycket bra. Det negativa är att rekryteringen är stoppad, åtminstone tillfälligt. Om det återupptas återkommer rekryterare. Tänker att det är bra att veta, även om det inte var positiva besked denna gång.

För att få balans i livet, tänker jag att min fredag borde blir mycket bättre.

Gravar och kalas

Vaknade till första dagen i maj i gråväder. Efter en skön sovmorgon tog jag bilen och körde mot Eskilstuna men gjorde ett första stopp i Södertälje. Jag hade fått för mig att leta efter min farmors föräldrars grav. Jag vet att jag varit där med farmor, då var jag i 7 års åldern, så mina minnen är vaga. Men efter granska mycket googlande och olika eftersökningar i filer och foton så hade jag lite koll. Åtminstone tillräckligt för ett liten upptäcksfärd. Och jo, jag hittade familjegraven, fann att flera av min farmors syskon också ligger där. Farmors syskon har jag träffat men inte hennes föräldrar då de dog redan tjugo år innan jag föddes. Jag blev faktiskt lite berörd när jag stod vid graven, det blev så konkret att de funnits och levat före mig.

I Eskilstuna väntade födelsedagsfika för en 28-åring. Det är min brorsdotter som blev firad. Hon har fått uppleva alldeles för många jobbiga år så jag blir så glad att hon börjar må bättre och börjar skapa ett vanligt liv igen där hon orkar ta emot oss för firande. Det betyder väldigt mycket för mig. Tycker nog att även min bror ser ut att må bättre vilket gläder mig mycket. Jag gick även hälsa på tre olika hundar. Min brorsdotter har en labrador, hennes morbror har en liten jycke och hennes moster en stor lufs. Jag är inte så bra på hundar men jag kan i alla fall njuta av deras sällskap, det räcker långt.

På vägen hem stannade jag vid en annan kyrkogård och besökte graven där min brorson och hans mamma vilar. Det gör fortfarande ont i mig när jag är där men känns viktigt och fint. De är båda väldigt saknade, inte bara vid dagens kalas utan hela tiden.

Det blev en fin dag med många olika känslor. Känner att jag behöver vila för att samla kraft till resten av veckan.

Skälig hyra

Igår läste jag en intressant diskussion på facebook. En man la ut en annons att han hyrde ut en lägenhet i sitt hus, 20 kvm. Hyran är 9000 kr/mån och fick många att reagera. Först trodde flera att han skrivit fel, några skämtade och frågade om mat ingår medan flera började skriva om vad som är skäligt respektive oskäligt. Även på en fri marknad finns vissa regler att förhålla sig till. Ingen tycker att 9000 kr/mån är rimligt.

Själv tänkte jag även på mannens syn på vad som är rimligt och skäligt. Han är nämligen egenföretagare och min spontanta tanke är att jag absolut inte tänker besöka hans företag. Jag vill inte göra affärer med en sådan person och jag känner ingen tillit. Däremot kan jag känna oro för den som känner sig tvungen att välja ett sådant boende.