Vandring på Falsterbonäset

Klev på bussen vid ett ganska stimmigt Malmö Central och 40 minuter senare klev jag av vid ett tyst Ljunghusen/Höllviken. Gick raskt ner till vattnet där jag hittade Skåneleden, etapp 20. Hela etappen är 26 km lång vilket var lite för mycket för mig denna dag. Därav att jag inte startade vid Foteviken där etappen startar.

Min första del gick längs en grusväg men snart vek jag av in i ett naturskyddsområde med djurhagar. Vid ett tillfälle gick leden upp på grusvägen igen men vek återigen av ut på hagar och strandängar. Jag valde att gå hela vägen ut på udden mot Danmark. Det var ganska otydliga och smala stigar under den delen och det verkar inte som att så många går där. Har sällan sett så många vackra fjärilar som där ute. Helt fantastiskt.

När jag kom in vid Skanör fanns rester av en borg och sedan gick leden vidare ut mot havet, via pittoreska badbodar och vidare mot Skanörs hamn. Åh så skönt med en paus och mat. Såg inget fikaställe men flera fiskrestauranger.

Sedan gick leden vidare på grusväg, oroväckande nära en golfbana. Därefter blev det mer av sandvandring vägen ner till Falsterbo fyr. Efter fyren fanns en kort grusväg ut till ett fint ställe för att studera fåglar och där vek stigen av. Sedan blev det tufft för mig. Jag började bli trött i benen och då vidtog strand. Visserligen otroligt vacker vit strand men det suger i benen. Kändes som flera km innan jag kom fram till Falsterbo Strandbad. Där vek jag av och letade mig upp till busshållplatsen för att kunna åka tillbaka till Malmö.

Det blev en fin vandring och det fanns många ställen där jag vetat stanna och sitta en stund. Jag önskar även att jag hade mer tid att se både Skanör och Falsterbo. Det får bli en annan gång. En nackdel är att det saknas en lägerplats. Hoppas innerligt att Skåneleden får möjlighet att skapa rastplats och lägerplats längs leden. Det vore verkligen toppen att gå hela rundan, 31 km, med en övernattning i vindskydd.

Tyvärr har jag ingen kamera men försökte ta några bilder med mobiltelefonen.

 

50 innan 50

Vaknade en morgon men en tanke. Jag ska sätta igång ett nytt projekt: läsa 50 utvalda böcker innan jag fyller 50 år. Projektet ska heta ”50 innan 50”. Jag tänker sådana böcker som jag skulle vilja ha läst, typ: klassiker, nobelpristagare mm, sådana som jag sällan orkar ta mig för. Det är ingen brådska, jag har flera år på mig.

Har ni tips så tar jag tacksamt emot dem, så ska jag sätta ihop min lista.

Funderar på om det finns flera saker att göra innan 50-årsdagen. Kanske kan bli fler projekt?

Sköna dagar på Siaröfortet

Det var lite gråmulet när jag klev på skärgårdsbåten vid Strömkajen igår morse. När jag klev av båten två timmar senare sken solen. Då var jag framme vid Siaröfortet-Kyrkogårdsön, som ligger i farleden någonstans mellan Vaxholm och Furusund.

Det är en pytteliten ö och där finns ett vandrarhem där jag bodde. Det fanns även en skön brygga där jag satt och nöjt av solen och läste. För mig är det för kallt i vattnet för bad men det är skönt att höra vattnet klucka och känna doften av salt. På kvällen åt jag en god middag med röding, vilken var supergod. På den lilla ön finns även en försvarsanläggning men jag bestämde mig för att bara slappna av i solen med mina böcker, ingen guidning för mig. Det blev verkligen fina dagar. Ibland är det perfekt att inte göra någonting. Att släppa tankar och stress helt och hållet.

Det är en mycket en enkel standard men det är inte så billigt. Boendet kostar en del trots att man städar själv och tar med egna lakan. Frukost tillkommer 95 kr, som känns tveksamt om det är prisvärt. Så här i efterhand inser jag att jag borde haft med mig frukost och fika och använda självhushållningsköket. De kan verkligen ta betalt för kaffe, läsk, godis mm trots att utbud är begränsat och att kvaliteten till viss del kan ifrågasättas. Eftersom det är en så liten ö, bidrar man inte till levande skärgård och genuinitet. Men servisen var verkligen toppen.

Kontrasten var enorm när jag klev av båten igen och vandrade genom Stockholm för att ta pendeltåget hem. Det känns som jag varit väldigt långt bort. Jag kan redan längta tillbaka till skärgården, men då får det bli en större ö.

Bokfynd

När jag är i andra städer än där jag bor, besöker jag gärna alla platser som säljer böcker. Allra bäst gillar jag oberoende boklådor men jag kolla även i Akademibokhandeln och varuhusens bokavdelningar.

Igår gjorde jag ett riktigt superfynd. Jag hittade en bok av Anne Enright, en författare som jag beundrar stort. Den här boken visste jag inte ens att jag letade efter, visste inte att den fanns översatt till svenska. Jag trodde knappt att det var sant men skyndade mig att sno åt mig boken, betala innan någon annan tog mitt fynd.

Det här är en stor lycka. Att hitta svårfångade saker är ljuvligt. Och nu har jag dessutom en bra bok att se fram emot. Det enda som oroar mig är att jag håller på att bli en nörd. Det här med att leta keramiker / måsar och böcker tycks ta den del av min dyrbara tid. När blev jag sån?

Skåneleden – dag 3

För dag 3 på min vandring på Österlenleden, planerade jag att gå från Kivik till Vantalängan, dvs etapp 6 på leden, 15 km enligt uppgift. Från Kivik går leden längs stranden upp till Haväng. En stor del är mjuk sand så det känns i benen. Jag hade en kraftig sidvind men solen sken och jag var nöjd. I Haväng finns ett vandrarhem och ett kafe och därmed möjlighet till toalettbesök och fylla på vatten.

Efter haväng vänder leden i åt landet. Jag fick gå genom olika hagar och alla djuren var snälla. Men oj vilken motvind. Att det kan blåsa så mycket. Ibland stod jag nästan still. Det var en vacker sträcka och väldigt skönt att få komma fram till trafikplats Torparebron, där jag kunde pusta ut en stund.

Sedan vidtog Brösarps backar som var en av höjdpunktern för min vandring. Mjuka, gröna kullar och när jag kom upp på en så upptäcker man en till och en backe till. Jag gillade verkligen den fria utsikten.

När jag kom ner från backarna hade jag bara en kortare stäcka kvar till det vindskydd där jag skulle bo. Men regnet tilltog och jag tog skydd under några träd. Trodde att det skulle lätta men ack så fel. Ett hällregn som inte vill ta slut. Vet inte hur länge jag stod där och tryckte men tillslut valde jag att gå den sista biten, trots det kraftiga regnet.

Väl fram i Vantalängen, fanns en ”lada” samt två vindskydd. Det ena vindskyddet var fullt av barnsaker då en barnfamilj valt att tälta där men det andra var ledigt. Efter ett tag kom tre ytterligare vandrare som delade vinskyddet med mig. Vi var alla lika blöta och försökte på allt sätt att få får saker att torka, vilket inte är lätt när det fortsatte att regna.

Det fungerade att sova i vindskyddet. Visst var det fuktigt men det är ju så det kan vara ibland.

Jag gillade hela etappen. Den var varierande och lätt att följa skyltningen. Personligen fick jag använda varenda muskel i kroppen pga av gången i sanden, motvinden och alla backar. Det värker i vaderna och det är en skön värk.

Ljusa sommarkvällar

Njuter av ljusa sommarkvällar. Och inser att det är en ny upplevelse för mig.

Under alla år har juni varit en stressig tid med mycket jobb och olika aktiviteter. Jag har förlagt sommarsemester till augusti, gärna in i september och då mörknar det tidigt. De senaste kvällarna har jag suttit ute på balkongen och läst till sent på kvällen, fascinerad över att ingen ficklampa behövs. Det är en ny upplevelse och jag gillar den skarpt.

En liten belöning

När jag gör något bra, gör något nytt, gör något jag inte vågat tidigare mm så ger jag mig gärna en belöning. Idag tyckte jag att jag var värd något men kunde inte hittat något att ge mig själv. Efter en promenad fick jag styra stegen tillbaka mot pendeltåget, tomhänt.

Så råkar jag välja en annan väg än den allra närmaste. Ingen direkt omväg, bara några få steg längre. Längs vägen kollar jag lite i skyltfönster och helt plötsligt ser jag in ett skyltfönster och blir som förälskad i muggar och krukor som är alldeles bedårande. Det är en keramikverkstad som jag inte noterat tidigare. Jag stod och beundrade länge innan jag klev in.

Salong Pottan har olika modeller och storklekar av muggar, skål, ljuslyktor och krukor. Vissa är målade, andra är som ”bokmärkesmotiv”. Några har jag sett tidigare då de säljs på Designtorget. Jag stod länge och bara njöt av allt det vackra och det var så himla svårt att välja vad jag skulle få.

Just idag blev jag allra mest förälskad i denna mugg. Så den fick jag!  Jag älskar den lilla svarta fågeln på utsidan och fjärilen på insidan. Muggen är mycket finare än vad mina bilder visar (jag är fortfarande en usel fotograf).

Jag är så tacksam för de extra stegen och att jag upptäckte denna keramikverkstad.