Att få vandra i solsken, i behaglig temperatur och med svalkande vind är en ynnest. Idag hade jag förmånen att få ge mig ut på stigarna igen. Jag valde Bogesundslandet som ligger på vägen ut mot Vaxholm. Det är stora skogsområden, ängar och omgivet av vatten och jag är mycket förtjust i området.
Idag valde jag att gå Stortallsrundan som jag inte gått tidigare. Hade aldrig hört om något stortall men nu har jag i alla fall sett den! Det jag uppskattar mest med vandring på Bogesundslandet är att det är en fin kombination av skog, ängar och hav. Jag får allt jag kan njuta av. Man kan knappt tro att det är maj. Då många vår och sommarblommor i prakt. Jag stod bland annat i ett hav av liljekonvalj och doften var enastående.
På en klippa vid havet tog jag en kaffepaus. Kaffet var termosljumet och bullen ryggsäcksvarm och ändå var det ljuvligt gott. Jag hade kunna sitta där hela dagen.
Vandringen var precis vad jag behövde, en vandring när den är som bäst. Det enda negativa var den otydliga markeringen. Jag har gått för lång och fel, vid ett flertal tillfällen och fått leta mig tillbaka. Karta var nödvändigt idag Å andra sidan, sådana här dagar gör det inte så mycket att få vara ute lite längre.
Under sista delen av rundan var jag ganska vilse. Jag irrade länge innan jag hitta tillbaka till senaste markering och kom lite fel ändå. Tack vare kartan lyckades jag dock hitta en traktorstig och kunde ta en annan väg tillbaka till bilen. Känns skönt att kunna hantera sådan situationer och ta mig hem på bästa sätt. Så här i efterhand tror jag att ledmarkeraren gått rundan i motsatt riktning mot det jag valde, dvs markeringen hade varit tydlig om jag gått i motsatt riktning. Sådant är dock svårt att veta i förväg.
Känner redan nu att jag kommer sova gott i natt. Men först måste jag googla lite på tallar.