Du luktar så gott

Iklädd en av mina finaste kreationer, sminkad och nyfriserad, trippade jag ner genom trapphuset i tjusiga skor. I porten mötte jag en granne och jag kände att jag behövde förklara mig. Berättade att jag var på väg till ett bröllop vilket jag sett fram emot mycket. – Jo, jag förstår det, du luktar så gott, svarar min uppriktiga granne.

Kanske att jag trott att det var något annat som hon skulle lägga märke till men samtidigt känner jag mig väldigt smickrad. En sådan komplimang är allt jag behöver för att få en ny favoritparfym. Och jag älskar att ännu en gång få upptäcka komplimangens kraft.

Vansinnig stress för avkoppling

Sprang från jobbet för att hinna till tunnelbanan. Tog mig till tvärbanan för att inse att den hade någon form av sommaruppehåll. Letade bussar och alternativ. Lyckades. Var osäker på vilken hållplats som passade bäst och det blev inte riktigt rätt. Sprang sista biten för att hinna fram i tid. Stod utanför en låst port och hade glömt koden. Testade, testade, testade. Tog upp mobiltelefonen för att kolla bekräftelsen. Den var raderad. Försökte ringa. Batteriet dog. Tog fram en annan telefon. Inget svar. Kom på koden. Rusade uppför trapporna. Äntligen tid för bastu!

Har sällan stressat så mycket för att få en avkopplande stund i bastun. Väl där var det skönt.

Orkade inte stressa under resan hem. Hamnade på en buss som gett mig en tur genom stora delar av Norrort. Nåväl. Nu är jag hemma. Kan slappna av igen.

Batras sommar i P1

Idag lyckades jag inte lyssna live men har suttit vid nu på kvällen. David Batra var dagens sommarpratare och pratade på temat mobbing.

Ett ganska tungt ämne en solig söndag. Mer av ett torsdagsprogram. Jag är nämligen sådan att jag tycket att vissa program passar bättre i börja av veckan, andra är mer som helgprogram. Det här var lite mer vardag än helg men inget att börja veckan med. Det påverkar. Det är inte alltid som jag är mottaglig för ett ämne.

Det var ett intressant tema och att det berättades från olika perspektiv. Det var många intressant tankar som dök upp. Men jag saknade den varma känslan det blev lite för mycket av rationellt resonerande i min smak. Lite stelt.

Jag är glad att ha lyssnat till programmet men det lär inte räcka till en topp-placering på min egen sommar-ranking-lista.

Sommar i P1

Så var det dags igen. Sommar i P1. Årets sommarpratare är presenterade sedan en tid och dag var det årspremiär med Lena Olin. Och det blev ju en alldeles utmärkt start. Ett viktigt och intressant program där Lena Olin berättar om både glädje och bekymmer på ett ärligt och okonstlat sätt.

Som vanligt har jag ambitionen att lyssna på många program, men det brukar jag aldrig lyckas göra. Den erfarenheter hindrar mig inte från att ha samma ambition även i år. Ser fram emot många bra program. Allra mest ser jag fram emot Tom Alandh och Fredrik Reinfeldt, men jag älskar att bli överraskad av andra bra pratare.

Att lyssna på P1

Det tillhör ledighet och avkoppling att lyssna på radio. Jag gillar att lyssna på P1 men gör det alldeles för sällan. Jag behöver ett viss mått av avkoppling för att kunna ta till mig av allt som P1 erbjuder. Igår vara en sådan dag.

Satte på P1 för att lyssna på ”Spanarna”. Det brukar ju vara så bra. Jo, även igår även om jag inte tycker att det var det bästa avsnittet. Sedan blev jag kvar i P1 och lyssnade till ett program om klassiska radioprogram, lite nyheter och sjörapport innan ett jag fastnade i ett helgprogrammet ”Vårt rena samvete”, ett specialprogram om bastubad. Så intressant!

Jo, det var verkligen tankeväckande och inspirerande. Längtar till en bastu och vill gärna testa olika bad. Och det finns en del 2 av programmet, som jag nu måste lyssna till. Vill verkligen inte missa det, vilket jag gjorde igår kväll. Så nu nyttar jag SR:s fina möjligheter att lyssna via webben. Tack!

Snart börjar sommar i P1. Oj, oj, det är mycket att hinna med nu. Så tacksam att det är kallt och ruggigt idag så att jag kan sitta inne och njuta. Önskar bara att jag även hade tillgång till en bastu.

Att se om en teaterpjäs

Efter min reflektion om varför jag inte läser om en bok, ställer jag mig frågan varför jag så gärna ser om en teaterpjäs. För det gör jag, både samma uppsättning och i andra tolkningar.

När jag ser en teaterföreställning som tar tag i mig, kan jag mycket väl överväga att se om den. Tänker att möjligheten att se den är begränsad, att den kommer att försvinna när uppsättningen läggs ner.

När jag sett en pjäs som jag verkligen gillar, tycker jag att det är intressant att de den i andra uppsättningar, på andra teatrar och i andra tolkningar. Oftast lyfter det pjäsens storhet, att en text kan växa och utvecklas och fortsätta vara riktigt bra. Jag upptäcker mer historien och det berikar. Men visst händer det att jag blir rejält besviken.

När jag såg Vildanden på Stockholm Stadsteater för några år sedan var jag så tagen att tårarna rann ned för kinderna mot slutet. Det bästa jag sett. När jag i våras såg samma pjäs i Dramatens tolkning gick jag i pausen, det var verkligen inget jag ville se. Och så lätt är det, det är bra att gå om jag inte är nöjd.

Kanske är det inte teaterpjäsen eller boken, som är de centrala i frågeställningen. Det är upplevelsen som är det viktiga.

Att läsa om en bok

En bra lördag startar på samma sätt; en kopp kaffe och debutantbloggens lördagsenkät! Idag tar de upp frågan: Vilka böcker har du läst flest gånger? Flera av dem svarar att de inte läser om böcker. Inte nu längre i alla fall, däremot var det vanligt under barn- och ungdomstiden.

Det är ett vanligt svar. Jag kan svara på precis samma sätt. Det finns för mycket annat jag vill läsa, att jag inte tar mig tid att läsa om.

Men när jag tänker efter inser jag att det händer alltför ofta jag ser om en film flera gånger. Oavsett om den är bra eller inte. Särskilt om de går på tv. Hur har jag tid med det? Nog finns det väl även bra filmer som jag inte har sett?

Och visst är det självklart att jag lyssnar på musik jag gillar, om och om igen. Och ser på konst jag gillar, om och om igen. Det finns inget motsägande i att jag vill ha de gamla och är nyfiken på det nya – bara en härlig blandning.

Så varför läser jag inte om en bok, egentligen?  Är det tiden som är bristen? Eller är jag bara feg som inte vill utmana mina fina läsupplevelser?

Midsommar

Hänger inte riktigt med i tiden, oj så snart midsommaren kom i år. Midsommar är inget som jag längtar till. Har varit med om några riktigt usla midsommarfiranden en gång i tiden som satt spår i mig. Därför är jag numera en sådan som antingen går ”all in” eller så bojkottar jag midsommar helt.

I år var tanken att utmana mina midsommarfördomar och hänga med på ett riktigt midsommarfirande. Blandade känslor men jag bestämde mig för att våga. Känslorna fortsatte att svalla när jag i morse vaknade med halsont och huvudvärk. Kändes inte som rätt dag att stå ute i regnet. Fick styra om planeringen, åkte till apoteket och somnade sedan gott på soffan.

Vaknade framåt kvällskvisten och efter välgörande sömn kändes det som att frisk luft skulle göra gott. Passade på att plocka en bukett blommor. Tyvärr fick jag bara med mig sex sorter hem. Så tokigt det kan bli.

Tankeställare

Veckorna går i hisnande fart. Det går upp, det går ner, det är snabba kast mellan ytterligheter och det känns som att jag far hit och dit i en allt högre fart. Mycket är väldigt positivt, annat mindre angenämt men allt är utvecklande på sitt sätt. Men det hinner jag nästan inte reflektera över.

Därför blev samtal i närbutiken en riktig tankeställare. Jag mötte grannens bästa kompis och stod och snackade med honom en stund. Han frågade om midsommar och ville försäkra sig om att jag var ledig. ”För du jobbar ju så väldigt mycket, du måste få vara ledig”.

Är det andras bild av mig? Att jag jobbar mycket? Jag kommer visserligen hem sent varje kväll men det betyder inte att jag jobbar jämt. Eller? Har det möjligen blivit lite mycket den senaste tiden?

Dags att rannsaka mig själv. Så det ska jag ägna resten av kvällen åt. Jag ska ta reda på om jag har rätt balans i livet. Och vad jag eventuellt behöver ändra på. Otäckt, men nödvändigt.

En doft av bröllop

Prinsbröllopet är över men i Stockholm slott finns delar av festligheterna kvar. Började därför dagen med att provgå den ”röda mattan” där kungligheter och andra promenerade under gårdagen. Mattan är i en korall nyans, nja, ingen favorit hos mig men visst ser det festligt ut.

Inne i slottskyrkan, fanns blommorna från gårdagen kvar. Kul att se allt på nära håll. Jag stod med näsan i blomdekorationen för att få känna doften, som inte alls var så stark som jag trott. Kunde även konstatera att bänkarna som celebriteterna satt på verkade ytterst obekväma. Mitt personliga intryck är att allt känns mindre, mer intimt än det ser ut som på tv:n. Och nu kan jag förstå att gästerna måste varit riktigt varma, för varmt var det.

När jag skred genom altargången och ut genom porten, kände jag en varm känsla. Vi lever i ett fritt land. Jag har tillgång till samma möjligheter som alla andra. Jag kan strosa runt i området kring slottet, var inne i vissa delar, även när gästerna från prinsbröllopet fortfarande finns kvar i slottet, kanske att de just åt lunch när jag stod med nästan i blomsterdekorationen. På trappan, med spår av festligheter, känner jag att historien är nära och att jag får vara en del av att bygga vår gemensamma historia.