Sommar i P1

Det är avslutningsdag. Det är sista dagen med ”Sommar i P1”. På något sätt en brytpunkt mellan sommarrutin och höstsäsong. Nästa vecka börjar invanda och efterlängtade vardagsrutiner med tex ”Spanarna i P1” på fredagarna. De ordinarie programledarna för ”Karlavagnen” har nog redan dragit igång men det är först när Sommar i P1 är slut som min hösttermin börjar.

När jag lyssnat klart på dagens program, trodde jag att jag var klar. Men… så upptäckte jag ett missat avsnitt så det har jag fått lyssna ikapp idag. Så tacksam för dagens teknik med möjlighet att lyssna på olika sätt.

I år har jag ingen topplista. För mig finns det en solklar favorit bland programmet. Och det är Lyssnarnas sommarvärd Mathilda Hofling. Så tacksam för att jag fick höra hennes program och det är det som jag rekommenderar till andra.

Svårt

Idag är det Tomas J. Philipson som är sommarpratare dvs sommarvärd för Sommar i P1. Han jobbat som ekonomisk rådgivare till Donald Trump. Jag har lyssnat. Jag vill vara en öppen person som lyssnar på alla sidor men jag får erkänna att detta är svårt. Här får jag en beskrivning av en smart och sansad president som fattar väl genomtänkta beslut, en president som vi här i europa har missförstått och fått en felaktig bild av.

Bra gjort att få göra det i ett så populärt program i Sveriges radion. Mig lyckades han inte övertyga. Men jag har åtminstone lyssnat.

Efter

Att jag har mycket att göra och ligger efter – är inget nytt. Men ändå blev jag så besviken igår när jag upptäckte att knappt ens har börjat lyssna på årets sommarpratare i P1. Det är en så trevlig tradition som jag sett fram emot. Så trist när jag inser att jag inte ens reflekterat över att jag missat.

Samma sak gäller ”Spanarna i P1”. Det är slut för säsongen men jag har inte hört senaste programmet som för förra fredagen. Visst händer det att jag råkar dröja någon dag innan jag hinner lyssna men inte en vecka.

Det är visserligen bara radioprogram. Men för mig är det tydliga indikationer på att jag missar min återhämtning. Jag behöver mina stunder för att koppla av och nu finns de inte. Så går mina tankar denna lördagsmorgon med första koppen kaffe. Och till påtåren hoppas jag komma på lösningar för hur jag ska ändra livet, så att jag kommer ikapp.

Sommar i P1

I dag sänds sommaren sista sommarprat i Sommar i P1. Jag har lyssnat till näsan alla, men undantag av tre program som jag börjat lyssna på men gett upp. Jag försöker lyssna på allt då jag tycker att bredden är viktig. Jag tycker även att det är viktigt att lyssna på dem man vanligen inte lyssnar på, där finns mycket att lära och ta in andras perspektiv.

Min upplevelse är att det varit många bra program men få, eller snarare inget, som sticker ut. Inget program är så där extra bra som man vill berätta för alla om eller som man vill lyssna på igen. Det gör att jag i år inte kan göra någon topplista, då nästan alla är mittemellanbra. Min upplevelse är även att valet av producent är väldigt viktigt. Ibland kan man nästan ana vem som producerat och ibland önskar man att det varit någon annan.

I år vill jag i alla fall ge mitt hedersomnämnande till Lena Endre. Det är hennes program som jag uppskattade allra mest och som gett mig skönast känsla i magen..

 

Kontorsdag

Det var nästan ödsligt ensamt att vara på kontoret idag. Ytterst få fanns där bortsett från städarna. De kämpar på som vanligt, visserligen mindre sopor mm men desto viktigare att hålla rent. Det gör ett fint jobb. Mitt eget jobb vill jag inte recensera.

Eftersom jag var helt ensam så drar jag på mig ovanor. Fikade vid skrivbordet, åt lunch vid skrivbordet utan att ta rast som jag borde. Satt dessutom kvar alldeles för länge. Det regnade ut så jag kände inte alls för att gå ut.

Kan ju inte bo på jobbet så till slut gick jag iväg och tog en omväg via några sportaffärer. Tänk, det är likadant varje gång en långvandring närmar sig, jag kolla utrustning och funderar över vad jag behöver. Kan jag hitta något som underlättar vandringen, eller sänker vikten på packningen – ja då blir jag glad. Alltså googlar jag på kvällarna på vattenrening och regnskydd och om jag passerar en sportbutik så kollar jag utbudet.

Ikväll har jag lyssnat på några sommarpratare. Tyvärr är de få som är riktigt bra. Det är för mycket av innantilläsning eller som att de förställer sig på något sätt. Det känns inte riktigt naturligt, tycker jag. Men det är lång tid kvar och än finns det hopp och höjdare.

 

Brytpunkt

En tydlig brytpunkt mellan vårtermin och sommarperiod, försommar och sommar, är när tablåer ändrar skepnad. För mig är det allra mest påtagligt på radion. På midsommarafton sänds vårens sista avsnitt av Spanarna i P1. Spanarna får ett välförtjänt sommaruppehåll och jag kommer att sakna dem. Men det är alltid härligt att ha något att se fram emot och i höst är de tillbaka igen, förutsätter jag.

På midsommardagen börjar ”Sommar i P1” med sina sommarprat. En annan trevlig tradition. Helt olik spanarna, förstås, men ett program som jag uppskattar. Och jag uppskattar variationen, att var sak får ha sin tid och att jag får tränas i att ta vara på stunden. När sommarpratarna drar igång, då är det sommarkänsla för mig. Jag älskar att lyssna på kvällsrepisen även om jag numera kan lyssna när jag vill via webben.

Under mörkare tider på året är Spanarna i P1 min brytpunkt för helg. Kanske behöver jag det inte lika mycket när jag passerat brytpunkten för sommar. Att jag under sommartid drar ner en aning på tempot och tar vara på varje ledig stund.

Ibland, och för vissa, kan sådan brytpunkter vara till nytta och glädje. Det kan vara något att förhålla sig till, något som påminner oss om något viktigt eller ger en naturlig tid till reflektion. Nu ska jag ta vara på sommaren och ta med mig radiolyssnandet ut på balkongen.

 

Sommar i P1

Idag presenterades årets sommarpratare och det missade jag förstås. Under kvällen har jag kollat listan och det ser ut att bli en riktigt bra sommar. Ganska mycket som både är väntat och känt, en hyfsat bra blandning. Här är en länk till alla sommarpratare.

Trots att det finns många bra namn har jag ingen favorit dvs det är ingen som sticker ut lite extra. Å andra sidan så brukar det vara någon som överraskar positivt så jag håller tummarna för det.

 

Sommar i P1

Sommar i P1 är en sommartradition som jag uppskattar väldigt mycket. Jag lyssnar gärna men sällan på alla program. Jag ser det lite som en gottepåse med många olika karameller. Jag har förväntningar, längtar efter vissa program och jag gillar även att överraskas. Självklart blir jag även besviken ibland. Något som jag tycker är riktigt häftigt är att vissa program som jag inte gillar, kan någon annan lovorda och tvärt om. Det finns något för alla men alla tycker inte lika.

I år har jag lyssnat på 38 program av 58. Några fler har jag börjat att lyssna på men inte klarat av att fortsätta av olika anledningar. Här är mina favoriter denna sommar:
– Stina Wolter
– Ingrid le Roux
– Jonas Gardell
– Carina Bergfeldt

Jag älskade även:
– Fares Fares
– Anders Hansen
– Björn Runge
– Alexander Mahmoud
– Agneta Pleijel
– Michael Tjernström

Under sommaren har jag haft ”schemat” utskrivet och markerat vilka jag lyssnat till. Favoriterna har jag märkt med ett rött hjärta, de jag älskat har markeringen orange stjärna och de jag blivit besviken på har en pil ner. Men egentligen är alla, även de utan markeringar, program som jag uppskattat att lyssna på.

 

 

 

 

Danius sommarprat i P1

Som jag skrivit om tidigare, har jag haft lite svårt att hitta sommarpratare i P1 som fångat mig. Det finns guldkorn det finns även sådant som inte intresserar mig alls. Ett program var dock givet: Sara Danius vill jag gärna höra. Idag var det dags.

Efter att ha följt dramatiken i Svenska Akademin de senaste året, så var det med viss förväntan som jag började mitt lyssnande via webben. Men oj, det som sade var ju så mycket mer. Danius gav sin bild, lugnt och sakligt. Hon är vass. Min uppfattning är normalt sett att jag är lite försiktig med ensidiga bilder dvs att enbart höra en part men i detta fall menar jag att alla som följt händelseutvecklingen kan göra en egen bedömning av rimligheten Danius utsagor och att andra berörda parter redan har gett sin syn bla i media. Jag tror på Danius och uppskattar hennes saklighet och ärlighet.

Men det skrämmer mig. När jag tänkt på allt som kommit fram, känns det som att jag tänker på en grym film eller dramatiserad tv-serie. Det är så svårt att ta in att det är på riktigt. Att personer med hög ställning beter sig som de gör inom akademin, hur de resonerar kring juridiken mm. Det skrämmer mig att det får fortgå.

Dramat lär dock fortsätta, bara att vänta in nästa avsnitt.

Lockas inte av sommarprat

Den här sommaren har jag inte lyssnat på så många ”Sommar i P1” som jag brukar göra. Det är få talare som har lockat och ännu färre som har fångat mig. Jag har upplevt några bra program men lyssnat på en del som inte berör mig alls. Min tanke är att det är skillnad på att vilja prata och att ha något att berätta. Jag tror att det är berättandet som jag personligen saknar.

Jag har dock många program kvar att lyssna till. Även om jag inte kommer att lyssna till alla, så hoppas jag kunna upptäcka några godbitar. Samtidigt hoppas jag att andra lockas av de program som jag inte attraheras av. Det är ju så med radio – alla gillar inte allt med det finns något för alla.