Mentor

Min lunch idag blev utan mat men istället var jag på en digital kick-off som jag länge sett fram emot. Jag ska bli mentor! Jag har anmält mig via ett ideellt arbete som handlar om att främja mångfald och i mitt fall handlar det om att vara mentor till personer från annat land som behöver kontakter med näringslivet. Det är vuxna personer med universitetsutbildning och arbetstillstånd i Sverige och nästa veckan får jag veta vilka adepter jag matchas ihop med. Jag har anmält att jag vill ha två. Som jag förstår det handlar det i första hand om perioden februari – maj, sedan är det förstås upp till var och en hur man vill fortsätta kontakten. Det känns väldigt bra att få bidra till samhället och ökad mångfald på detta sätt samtidigt som man stöttar andra människor.

I mina ledarroller är coaching och mentorskap en del men jag vill mer . Det är inte så länge sedan jag utbildade mig till coach. Jag har funderat mycket på om jag vill ta en roll som handledare, coach eller mentor, om jag vill jobba med yngre eller äldre personer och i vilken omfattning. Jag vill ha relation som inte är arbetsrelaterad, frivillig från båda parter och på så sätt tror jag att detta passar mig utmärkt. Jag är väldigt förväntansfull.

Utöver mentorskapet så får jag ju ett bra nätverk med andra mentorer och redan idag har jag fått kontakt med flera personer över hela landet. Det är jätteroligt. Inga problem att missa en lunch när man får en sådan chans!

Glädjen i att hjälpa andra utvecklas

Under 2017 genomförde jag två olika coachingutbildningar: dels en utbildning till diplomenad coach, dels en universitetskurs i coaching. Både utbildningarna innebar praktik där jag övat i att coacha olika personer. En av dessa personer har hört av sig och berättat om vad som hänt efter våra samtal. Jag kan naturligtvis inte skriva något om våra samtal eftersom de är konfidentiella utan bara beskriva på en mycket övergripande och generell nivå.

Personen hade ett dilemma, ett val och behövde fatta ett beslut som rörde en verksamhet. Det fanns för-och nackdelar, möjligheter och svårigheter som vi försökte bena ut och se utifrån olika perspektiv. Det var förstås även viktigt att känna trygghet i att fatta rätt beslut. Vårt samtal blev en start på en längre process. Idag avslutas denna process och personen känner sig mycket nöjd. Jag är så glad för hens skull.

Jag är tacksam för att få vara en del av processen och jag är glad att allt blev så lyckat. Problemet är borta och framtiden består av nya möjligheter. Det är personen själv som gjort allt arbete och jag har bara varit ett stöd. Som stöd får man även vara med och känna glädje och jag kan bara instämma i uttrycket att delad glädje är dubbel. Det är en glädje som är värd så mycket och som inte mäts i pengar.

Plus och minus tar ut varandra

Tog ett avbrott i pluggandet och åkte iväg för att byta lampan till halvljuset i min bil. Jag har sedan länge köpt en ny lampa men låtit bilen stå i avvaktan på bättre tider (=varmare). I avsaknad av plusgrader, åkte jag till ett köpcentrum med garage. Att byta lampa med frusna fingrar är inte kul. Nu tycker jag överhuvudtaget inte att lampbytet är kul, tvärtom trångt och bökigt. Denna gång det gick oväntat bra vilket gör mig helt orimligt belåten, löjligt nöjd!

Körde vidare till Ica för att kompletteringshandla det jag missade igår. När jag står i kön får jag förvirrade meddelande från mina kurskamrater om att vi har ett möte inom en kvart. Obligatorisk närvaro. Det visade sig att vår lärare bytt dag för vår grupp, från tisdagar till måndagar, vilket ingen av oss hade uppmärksammat. Bråttom, bråttom och med en halv minuts marginal satt jag vid datorn och låtsades vara förberedd.

Den insättning på energikontot som det lyckade lampbytet gav, kompenserades med ett uttag av stressigt möte med läraren. Är det detta som är balans i livet?

Intresse för coachingsamtal?

Under hösten ska jag gå en utbildningen i coaching. Det är inte den samma som vårens utbildning vilket ger ett vidgat perspektiv i hur coaching kan användas. I utbildningen är praktik obligatoriskt. Jag undrar därför om någon är intresserad.

Det handlar om sex coachingssamtal under v 36-42. Varje samtal är ca en timma. Jag är mycket flexibel i att hitta tider som passar. Vi kan träffas, samtala via telefon eller skype. Förutsättning för att träffas är att det ske i Storstockholmsområdet. Jag föreslår exempelvis ett café eller bibliotek där vi kan sitta lite avskild. Självklart bjuder jag på fika.

En framgångsfaktor för ett bra samtal är att ha ett tydligt tema eller ämne. Det kan något du vill förändra, något som är knepigt att hantera eller som du på något sätt behöver få perspektiv på. Coaching är helt på klientens villkor och allt sker under sekretess.

Om intresse finns så berättar jag gärna med. Skicka PM eller annan personlig signal så att vi kan ta kontakt.

Framtidsdrömmar

Satt en kväll och tänkte på olika framtidsscenarion, olika möjligheter hur framtiden kan bli, olika alternativ att sträva mot. Ett av dem blev en vacker bild.

Jag tänkte mig att jag satt på en glasveranda till ett litet hus, vid havet eller med helt fri utsikt. Det lilla huset var praktiskt och hade en avskild del för min samtalsmottagning. Jag hade stor frihet, kunde skriva i lugn och ro på mina böcker och ta emot klienter för coaching närhelst de ville komma. Dvs flexibilitet för oss alla. Mellan coaching och skrivande kan jag var och leva, ta promenader och läsa. På något sätt kommer tillräckligt med pengar in, från samtal och författarskap. Kanske inget överflöd men full tillräckligt för att leva.

Det är en vacker framtidsbild där jag känner harmoni. Men jag känner även en viss rastlöshet. Den bilden behöver nog 10-15 år innan det är dags för mig att slå mig till ro på detta sätt. Samtidigt kan jag känna en trygghet i att möjligheten finns. Coachingutbildningen som jag gått kan vara ett steg i rätt riktning och jag vet hur jag kan gå vidare, fortsätta utvecklas och utbilda mig vidare. För mig är den någon form av trygghetskänsla att veta att det finns alternativ om nuvarande vägval inte blir rätt.

Kanske har tryggheten alltid funnits där men nu blev den tydligt, bilden gjorde scenariot konkret. Det känns också väldigt bra att kunna fatta ett beslut, att det inte är rätt nu, utan att behöva säga nej för all framtid. Det kan bli verklighet en dag, men inte nu. Nu är tid för annat.

Snart coach

Mina två sista utbildningsdagar till coach är nu avklarade. Det har varit en nyttig och lärorik kurs och vi jobbade hårt in i det sista innan dagen avslutades med diplomutdelning. Tyvärr behöver jag dock vänta på mitt diplom. I kursen ingår praktik där vi har individuella coachingsamtal. Vi behöver hitta både klienter och tid för dessa samtal på egen hand. Så jag har några samtal kvar att genomföra, så får jag vänta p mitt diplom. Det känns helt okej. Jag känner mig trygg i att snart vara klar och då kommer ju diplomet med posten.

Även om jag inte vill ta ut några segrar i förskott, så är jag stolt över mig själv som gått denna utbildningen. Den innebär mycket personlig utveckling och jag har fått jobba en hel del med mig själv och utvecklat många sidor av det som är jag. Det här är något jag kommer att ha stor nytta av.

Dessutom är jag glad för nya bekantskaper. Vi har varit ett glatt gäng som jag kommer att sakna mycket. Hoppas att jag kan behålla kontakten med några av dem. Det vore fint.

Slutet är nära

I torsdags hade jag en slutpresentation i skola dvs vi redovisade ett projekt och trodde vi var klara. Men självklart ska vi nu lyssna till den återkoppling vi fått samt uppdatera vår rapport efter behov. Jag gjorde min del i dag, en annan i min grupp ska sammanställa och förhoppningsvis är vi klara denna vecka så att vi blir godkända.

Allt annat skolarbete är klart men jag väntar fortfarande på svar på en uppgift. Även om jag är övertygad om att jag lär klar, så kan jag inte ta riktigt ledigt förrän jag vet. På sätt och vis sommarlov men ändå inte. I torsdag firade jag med en räkmackan och när alla betyg är säkrade ska jag unna mig en riktigt god glass. Det ser jag fram emot. Det är nära.

Men så går jag ju ytterligare en utbildning, coaching, och den håller några veckor till samt att jag har en del egen coaching att genomföra. Lite som att plugga på sommarlovet men det är ganska ok tycker jag.

Sedan är det bara två år kvar på utbildningen…

Wow, vilken tisdag

Enligt horoskopet skulle tisdagen bli ”veckans sämsta”. Antingen har horoskopet fel, eller så kommer jag att få en alldeles extraordinär vecka baserat på denna tisdag som referens.

Det blev en tidig morgon för att hinna till coachingutbildningen i god tid. Jag kände mig peppad och jag känner att det börjar lossna, jag blir allt mer trygg i min coachingroll. Dagens övningar gick bra och jag kände mig riktigt nöjd när kursdagen var slut. Hurra!

Under dagen blev jag dock avbruten av två telefonsamtal som båda kan leda till väldigt spännande möjligheter av två helt olika slag. Jag kan tyvärr inte skriva mer, åtminstone inte än. Men jag kan lova att jag är förväntansfull. Hurra!

Fick stressa hem för att hinna till ett mötet och sedan ett ”riktigt” coachingssamtal. Och det gick bra. Jag är så stolt över min egen insats och känner att det är värt allt slit. Hurra!

Nu avslutar jag kvällen och natten med ytterligare en inlämningsuppgift till universitetet. Sedan återstår bara en presentation på torsdag innan det är sommarlov. Förutsatt att jag får godkänt på allt, förstås. Som jag längtar.

Mer coaching

Måndag och tisdag ägnas åt coaching dvs min utbildning till diplomerad coach. Ganska kul är om det känns intensivt och maj månad är ju intensiv redan som den är. Märklig planering från min sida.

Kursen varvar teori med att vi coachar varandra. Nu drar även vår egen coaching igång dvs vi får coacha egna klienter dvs personer som vi själva tar kontakt med. Eftersom vi är i utbildningsfasen så letar vi inom bekantskapskretsen. Det känns tryggt för båda även om det är en fördel om vi inte känner varandra alltför väl.

Att bli coachad av mina kurskamratet är något jag ser fram emot. Däremot börjar ämnena tryta. Nu har vi pratat om så mycket att jag inte riktigt vet vad jag vill och orkar prata om. Men det är bara några gånger kvar nu, så det gäller att passa på.