Kontrollbehov

Jag fnissade så gott härom dagen då jag upptäckte att någon ägnat sig åt att ”rätta” språket i en bok som jag lånat på biblioteket. Det kan man kanske kalla kontrollbehov. Ibland kan man ju se uppenbara tryckfel, ibland ana översättningsfel men ibland är det ju trots allt ett val författaren gjort. Att gå så långt som att ta fram pennan och stryka ord, är åtminstone för mig att gå för långt. Särskilt när det är bibliotekets bok. Men tydligen är vi olika.

10 tankar på “Kontrollbehov

  1. Jag kan också störa mig på om språket inte är grammatiskt rätt, men jag tror inte fram penna och rättar då. Speciellt inte i en bok som inte min. Dock stör jag mig mer på dem som faktiskt kladdar i böckerna 🙄

    • Det borde ju räknas som klotter eller förstörelse. Däremot tycker jag att det är trevligt med dem som lämnar ”bokmärken” med hälsning i böckerna. Det ger lite samhörighet tycker jag även om jag inte vet om det är tillåtet.

  2. Jag är tyvärr lite av en språkpolis, störde mig ordentligt när en bokuppläsare inte kunde uttala ”piedestal”, två gånger fel på raken! Missade vad hen sa för det störde.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.