Sandhamn

Midsommar är inte min helg. Helst vill jag ställa in helgen men har valt att skapa en egen tradition. Min midsommartradition är att åka till Sandhamn och äta glass.

Det är härligt att kliva på ångbåten och glida fram genom Stockholm skärgård. På midsommarafton pyntar de båten med massor av björk vilket ger väldigt mycket midsommarkänsla. Det är så vackert. I går sken solen och även om vinden var sval. Resan till Sandhamn tar 3 tim och 40 minuter så man hinner både njuta av landskapet, äta matsäck och läsa en bra bok. Dock, det var trångt och en stor del av utresan fick jag stå då det inte fanns sittplats för mig.

Uppehållet i Sandhamn är nästan två timmar så det finns tid att strosa, äta eller njuta av en glass. Det var otroligt mycket folk på ön, det vimlade överallt. Tyvärr var bageriet stängt, det är annars en fröjd att få besöka dem.

Hemresan började bra, där jag fick en bra sittplats. Vindarna var svala ute i havsbandet, så det kräves en tröja eller vindtät jacka. Det var så vackert i midsommarkvällen. Ju längre inåt Stockholm, desto fler människor som klev på. Många hade varit på Gällnö, Grinda och Vaxholm för att fira under dagen. Låt mig säga att det märktes att de firat en hel dag med alkohol. Min mysiga plats förvandlades till ett fylleslag och till slut fick jag överge min lilla vrå.

Totalt sett blev det en fin dag. Jag behövde den dagen för att komma ner i varva och landa i sommaren. Hoppas kunna unna mig många ångbåtsturer i sommar, de ger riktigt bra avkoppling för mig.

In i dimman

En produktiv förmiddag avslutades med ett Skypemöte. Ett av mina grupparbeten, hade möte med vår lärare. Mötet gav inte mycket. Helt okej för mig men lite stressigt för de som tagit ledig från jobbet för att delta. Men å andra sidan, tycker jag, visste de om detta när de valde att börja plugga.

Åkte till affären för att handla medan det är relativt lite folk där. Det är en stor fördel med att vara fri med sin tid. Efteråt kände jag inte alls för att åka hem, så jag tog en tur med bilen, via Täby ut mot Vaxholm. Det brukar ju vara vackra vyer. Idag såg man nästan ingenting. Allt låg gömt i en dimma. Jag vet att havet finns där ute men jag såg nästan inget vatten alls. Min tanke var att kolla några stigar för kommande vandring, och jag kan konstatera att det är jätteblött. Nu krävs det bra skor och kläder, om man ska ge sig ut.

Tyvärr har en huvudvärk tagit över min eftermiddag. Min väninna hade huvudvärk igår, så det är nog hennes som jag har ärvt. Den drar ner mitt tempo men böckerna väntar inte på mig så jag försöker göra vad jag kan. Ikväll väntar ytterligare ett Skypemöte. Kanske att jag kan skriva ”grupparbeten på distans” på mitt CV.

Pigg, glad och effektiv

Vaknade tidigt i morse, vilket är mycket ovanligt för mig. Om det händer, så brukar jag somna om, men i morse var jag pigg och studsade upp. Fick några rysligt effektiva timmar framför datorn mellan sju och tio, där en stor del av dagens lista hanns med. Ett telefonmöte gick också överraskande fort och innan klockan slog elva så var dagens måsten klara. Jag valde därför att ge mig själv en utflykt som belöning.

Jag tog bilen och körde till Vaxholm. Den lilla skärgårdsstaden har en särskild plats  i mitt hjärta. Jag bodde där under några år och längtar tillbaka lite då och då. Jag gillar att vara där vintertid, när allt är stilla, nästan öde. Några få butiker kämpar för att hålla staden levande. Nästan alla caféer var stängda men jag fick mitt kaffe så att jag blev nöjd. Passade även på att vara vandra runt, både bland hus och längs vattnet.

På eftermiddagen hann jag även byta en ”kaffebryggare” sk pour over som fått ett trasigt exemplar av. Nu har jag således ytterligare en bryggteknik för mitt goda kaffe. Jag har insett att det är avkopplande för mig, att få pyssla med bönor och kaffet. Det ger en paus som verkligen ger återhämtning. Det är mitt argument för att få köpa mer utrustning.

När jag väl kom hem igen, somnade jag på soffan. Kanske att det var den tidiga morgonen, eller den friska luften. Skönt var det, i alla fall. Nu på kvällen blev det dessutom en promenad till den mobila återvinningscentralen. Nu är batteri och nagellack där de hör hemma!


Blå Leden

IMG_5404(1)För några veckor sedan gick jag den första milen på Blå leden. Leden går mellan Domarudden, norr om Åkersberga och ner till Vaxholm. Men pga värmeslag fick jag avbryta redan vid Stava.

I söndags morse tog jag vid där jag slutade. Jag tog mig dit med buss och så snart jag klev ur bussen började regnet. Men det var ganska okej, det fungerar ju med bra regnkläder. Leden går ganska nära bilvägar, så det är inte så tyst som man ibland önskar. Men samtidigt är jag ju tacksam för att kunna ta mig till leder med kollektivtrafik, och då är ju vägar en förutsättning. Efter några timmar avtog regnet och solen tittade fram.

IMG_5424(1)Delar av leden går på stig, andra delar på skogsvägar. Det är väl markerat. Jag var på väg att gå fel på två ställen men jag anade att oråd och kunde hitta rätt. Men en karta är bra att ha med sig. Det som saknas längs leden är fina rastplatser. Det finns inga iordninggjorda platser vilket är lite synd.

Min vandring blev ca 2,5 mil vilket är en heldagsvandring om man vill ha paus för mat och fika. Det hade varit fint med ett utedass någonstans längs leden. De här trakterna är välbefolkade så man fick verkligen se upp vilken plats man valde för att utföra sina behov.

IMG_5493Att vandra på Bogesundslandet är ljuvligt för mig. Jag älskar att få gå i skogen, längs vattnet och bara njuta. Men visst är det tungt också. Det är viktigt att fylla på med energi för att orka. När jag gick i mål hade jag tagit ca 56 000 steg (två oberoende mätningar) och det känns. Det känns stramt i benen men gott i hjärtat.

Lata dagar

Efter dagar i Jönköping och Göteborg kom jag tillbaka till Stockholm i onsdagskväll. Älskar mina tågresor, som är perfekta som lästid. Jag tycker att det är en skön avkoppling med vetskapen att jag har hela tågresan helt för mig själv. Den lilla försening är helt hanterbar.

Torsdagen innebar ett avbrott i semestern då jag jobbade. Kändes okej men inser att det inte är så klokt. En del av avkopplingen försvann och jag satt och jobbade lite för länge även på fredagen eftersom jag var igång. Fick helt enkelt bestämma mig för att slå av datorn och gjorde en utflykt till Vaxholm.

Vaxholm betyder en hel del för mig. Jag bodde där några lyckliga år och skulle gärna bo där igen. Jag gillar ön, särskilt under vintertid. Jag gör något besök varje år, då jag bara går runt och ser hur allt har utvecklats. I år kan jag konstatera att de gjort om på Konsum men att det som vanligt stod turister i vägen överallt.

IMG_3287(1)Valde att vara hemma i helgen. Har massor att göra hemma, så det var en fixardag igår. Tvätt och städ. Om jag ska vara helt ärligt mot mig själv, så satt jag mest på balkongen under lördagen. Mina pausar var betydligt längre än själv städningen. Det är så ljuvligt att sitta där och läsa eller dricka kaffe. Först i morgonssvalka, sedan i sol och hetta under dagen och på kvällen kommer svalkan igen. Det spelar ingen roll att det inte är sp piffat, det är min egna lilla plats ändå.

Vaxholm

Vaxholm är en central punkt i Stockholms skärgård, i alla fall om man inte har egen båt utan åker med skärgårdsfärjorna. Vaxholm vill gärna utnämna sig själv till skärgårdens huvudstad men det avstår jag från att ha en åsikt om. Jag bodde i Vaxholm några lyckliga år på 90-talet och numera göra jag gärna ett återbesök någon gång per år. Det betyder att jag tänker på det, men det är knappast en årligen återkommande ritual som blir verklighet.

I år har jag lyckats då jag tog en liten bilutflykt häromdagen. Jag hittade parkering, betalade för lång tid och började mitt strosande. Jag gick där jag brukar gå och fick den där varma känslan. Mycket är sig likt men en hel del är förändrat. Bland det som är förändrat finns flera pärlor, bland annat några bra och rustika butiker men där finns även nya inslag som jag känner mig främmande inför. Jag tror starkt på fri företagsamhet men ändå blir jag besviken när tex caféer och boklådor förändras och den mysiga känslan inte längre bibehålls. Självklart är jag kluven till detta. Allt kan inte vara pittoreskt men jag uppskattar verkligen när småstadskänslan, skärgårdskänslan, finns där.

Besöket gick snabbare än vad jag hade betalt parkering för. Det är inte mitt gamla Vaxholm som jag besökte och jag inser att jag inte kommer att flytta tillbaka, trots att jag trivdes väldigt bra där. Sådan kan utvecklingen vara. Och för att vara helt ärlig, så jag själv både utvecklats och förändrats betydligt mer än Vaxholm under denna tid.