Vasaloppssöndag

Hoppsan hejsan, jag höll på att glömma att det är Vasaloppet idag. Det är tradition att sitta som klistrad framför tv:n. Under ett antal år satt jag och titta, beundrade och drömde om att vandra sträckan. Sedan jag uppfyllde den drömmen, sitter jag och nickar igenkännande åt alla platser som passeras. Och för varje år som går drömmer jag om att göra om vandringar. Nu tänker jag att jag skulle vilja göra det som en höstvandring, när naturen är färgsprakande.

Tog mig ut för att slutföra några ärenden som jag inte lyckades avsluta igår. Fy så kallt det är idag. Det är -1 grad och blåser isande kallt. Jag trodde jag skulle blåsa bort. Hoppas verkligen att det mojnar så att jag kommer ut till kvällen.

Nu väntar soffan eftersom jag behöver bota en huvudvärk. Behöver även tvätta idag, och det passar bra med inomhussysslor när det är så isande ute. Och ikväll är det säsongspremiär för ”Babel” på svt. Det har jag längtat efter.

Vasaloppet

Så är det dags för Vasaloppet igen, något jag allt följer via tv. Jag har aldrig åkt loppet, däremot har jag vandrat Vasaloppsleden och därmed gått sträckan, ungefär samma sträckning som skridloppet. Sträckningen skiljer sig en del där det inte är möjligt att gå året runt tex vissa myrar.

Fram till 2014, satt jag denna första marssöndag och drömde om att vandra och från och med 2015 sitter jag istället och minns min vandring. Den betydde väldigt mycket för mig och min personliga utveckling på många sätt. Eftersom man går ganska sakta så ser man ju varje tall, varje sten och varje koja. Med kartan i handen tycker man att man kan varenda krök. Det kunde jag då men börjar minnet svika. Idag minns jag inte längre hela sträckan. Åren går.

Så här års funderar jag över om jag vill göra vandringen igen. Jag vacklar. Jag skulle vilja vandra igen, nu när jag vet hur jag ska lägga upp vandringen i bra etapper, var jag ska rasta etc. Å andra sidan, eftersom det var en speciell upplevelse kanske jag ska låta den vara. Dessutom finns det många andra vandringar som jag vill göra.

Idag nöjer jag mig med att heja på åkarna och lugnt sitta med kaffekoppen framför teven.

Vandringsdrömmar

Traditionen att sitta framför tv:n och titta på Vasaloppet håller i sig. Under några år drömde jag om att åka loppet. Sedan förändrades drömmen till att istället vilja vandra sträckan. Så blev drömmen sann, då jag vandrade hela Vasaloppsleden. De senaste åren har jag tittat lika mycket på loppet som omgivningen. Jag kan inte sluta att kommentera: där har jag gått, där tog jag rast, där har jag sovit … Nu börjar en ny dröm ta form. Jag vill nog gå leden igen. Men lite annan planering än första gången. Kanske en annan årstid. Framförallt i bättre väder.

 

Vasaloppsmorgon

Att gå upp tidigt en söndagsmorgon är inte min grej egentligen men första söndagen i mars är ett undantag. Jag sitter framför tv:n och ser på Vasaloppet. Jag måste se från start och se hela loppet. Jag beundrar åkarna och jag njuter av bilderna.

Under många år satt jag även och drömde om att vandra vasaloppsleden. Den drömment blev av för några år sedan, så nu sitter jag och spanar efter alla vyer, stugor och markeringar som jag känner igen. Så många minnen som kommer tillbaka.

En riktigt fin söndagsmorgon.

 

 

Vasaloppssöndag

IMG_0035För ett år sedan satt jag på precis samma plats där jag är nu, och skrev om mina Vasaloppsdrömmar. Det handlar inte om att åka loppet utan att vandra samma sträckning. Det var en gammal dröm som jag försökt att uppfylla men som aldrig hade lyckats. Och som jag funderade på igen.

Det är med viss stolthet som jag nu sitter och tittar på Vasaloppet och följer hela sträckningen. Minnena slåss om uppmärksamheten, jag känner igen backar, stigar, myrar, stugor och andra landmärken. Det är en helt annan tv-upplevelse är tidigare år.

IMG_0152 Största stoltheten är att det faktiskt är gjort. Att det har hänt något under året. Att det jag sitter här och skriver inte fastnar i en dröm och en bloggtext utan blir verklighet.

Min vandring gav inget pris men jag känner mig som en segrare. En stolt segrare!

Lördagsmorgon med blick mot Dalarna

Det är lördagsmorgon och jag är vaken. Det är bra. Inser tyvärr att jag inte heller idag hinner till förmiddagspasset i yoga. Det är nog bara att inse att det inte passar mig.

Tv:n gör mig uppmärksam på att det är Tjejvasan idag. Jag är inte alls intresserad av sport men det händer att jag ändå attraheras av spänningen. Men just när det gäller Vasaloppet är det något annat. Jag har under väldigt många år suttit framför tv:n och tittat och drömt om att vandra samma sträckning. I somras slog drömmen in och det var en händelse som betyder mycket för mig och som jag ofta tänker tillbaka på. Så nu sitter jag här framför tv:n igen, och försöker se om jag känner igen mig i någon av alla de platser jag passerat. Och kanske är det dags att formulera en ny dröm.

 

 

 

Gamla och nya drömmar

Augusti är semestertid för mig och drygt hälften har redan passerat utan att jag fått ner ett enda ord om det. Jag har semestrat, levt och uppfyllt en dröm. Och nu jobbar jag på att skaffa nya drömmar.

Drömmen som gått i uppfyllelse är att jag vandrat Vasaloppsleden, från Sälen till Mora med packning på egen hand. Detta är något jag velat göra under många år men väder, sjukdom, tidsbrist och annat har hindrat mig. I år ville jag övervinna alla hinder och bestämde mig för att det skulle bli av. Det har varit ett av mina helt egna projekt som känns mycket bra att ha genomfört.

Vandringen blev inte alls som jag drömt om. Men det viktigaste är att jag genomförde den. Jag har lärt mig mycket, både om vandring, naturen och mig själv. Tids nog ska jag skriva mer om vandringen, men än så länge behöver minnet vila.

Växjö och Göteborg har varit andra besöksmål där båda ständernas kalas har varit överraskande bra. Växjö bjöd på Karl-Oskar-dagarna och det var en överraskande trevlig folkfest. Göteborgs kulturkalas levererade, precis som jag förväntat mig. Mycket kultur och många konserter har gjort mig lycklig. Musik är viktigt för mig, mycket viktigare än jag anat.

Tyvärr tillhör jag dem som hamnat i regnskurar i stort sett varje dag under min semester. Fötterna lider av att gå i blöta strumpor och en förkylning har gjort mig lat den senaste veckan. En vecka för återhämtning, och kanske att jag behöver det lika mycket som vandring och kultur. Det har gett mig tid att fundera på nya drömmar, nya mål att uppnå. Inget är bestämt än, men jag har ju fortfarande tid att tänka. Det finns mycket kvar av såväl augusti som semester!

Vasaloppsdrömmar

Delar säkert upplevelsen att sitta och titta på Vasaloppet nu på morgonen. TV-skärmen är fylld av tuffa, glada människor som verkligen kämpar för nå sitt mål. Framför tv:n sitter vi som är fyllda av beundran och kanske även drömmar.

Att skida vasaloppet har aldrig varit en stark dröm för mig. Jag har inget emot det, men alldeles för lite snö för att kunna träna på ett rimligt sätt. Tiden ska räcka till annan träning. Däremot har jag en mycket stark dröm att få vandra Vasaloppsleden. Den har levt i många år, varje år kommer jag närmre men ännu är den inte uppfylld.

P1000368(2)Vasaloppsleden följer spåret väl, den är uppmärkt och det finns både stugor, vatten och vindskydd längs leden. Man kan gå hela leden eller etapper. Den är ganska lätt att gå men de kan vara blött. Och blötan har hindrat mig några år. Vissa somrar, när jag haft planer på att vandra, har de varit så blött i marken att det knappast blir en trevlig vandring.

I somras var jag nästan på väg. Köpte ny karta, all utrustning, planerade etapper, packade ryggsäcken och blev sjuk. Den packade ryggsäcken stod länge kvar i hallen som ett monument över drömmen.

Traditionsenligt sitter jag här framför tv:n och följer alla tappra åkare. Och jag blir mer och mer övertygad om att jag verkligen ska vandra leden i år. Dags att ta fram kalendern och boka in några lediga dagar för vandringen. Packningen är ju nästan klar.