Vasaloppssöndag

Hoppsan hejsan, jag höll på att glömma att det är Vasaloppet idag. Det är tradition att sitta som klistrad framför tv:n. Under ett antal år satt jag och titta, beundrade och drömde om att vandra sträckan. Sedan jag uppfyllde den drömmen, sitter jag och nickar igenkännande åt alla platser som passeras. Och för varje år som går drömmer jag om att göra om vandringar. Nu tänker jag att jag skulle vilja göra det som en höstvandring, när naturen är färgsprakande.

Tog mig ut för att slutföra några ärenden som jag inte lyckades avsluta igår. Fy så kallt det är idag. Det är -1 grad och blåser isande kallt. Jag trodde jag skulle blåsa bort. Hoppas verkligen att det mojnar så att jag kommer ut till kvällen.

Nu väntar soffan eftersom jag behöver bota en huvudvärk. Behöver även tvätta idag, och det passar bra med inomhussysslor när det är så isande ute. Och ikväll är det säsongspremiär för ”Babel” på svt. Det har jag längtat efter.

Helg med blandad kompott

Fick en välbehövlig sovmorgon på lördagen som följde av en slö förmiddag. Ibland är det skönt att bara få skrota runt. Tog pendeltåget in till stan för att hämta ut en bok som fanns reserverad för mig på Stadsbiblioteket. Tyvärr var det tydligen spårfel och tåget tog ”den gamla rutten” utan att stanna vid Odenplan. När jag ändå var i City valde jag en promenad och strosade mot Vasastan. Jag ville besöka några speciella klädbutiker för att leta inspiration till min nya stil. Som jag redan skrivit om så blev det även ett fika stopp med lördagsgodis i form av kaffe och bulle.

Någon stilinspiration fann jag dock inte. Expediten i en liten fin butik stirrade misstänksamt på mig. Hon pratade med annan kund men följde mig nogsamt med blicken på ett sätt som blev obehagligt. Ägaren är jättetrevlig och har haft flera butiker där jag handlat mycket genom åren men hon inte alltid lyckats med att anställa rätt personal. Jag får gå tillbaka till butiken när ägaren är där.

När jag kom hem på eftermiddagen vidtog studier men det gick trögt. Ett avbrott med P1:s ”Spanarna” och ”På minuten” piggade upp. Jag är tacksam att man kan lyssna via webben när jag missat att lyssna i realtid. En tur till Ica för veckohandling hann jag också med och det är faktiskt ganska lugnt och skönt att handla en lördagskväll. Men sedan kunde inte pluggande skjutas upp längre och jag fick ta mig an en inlämningsuppgift. Märkligt liv att lämna in uppgifter klockan ett på natten mellan lördag och söndag.

Idag väntar rapportskrivande då jag ska ha ett utkast klart redan i kväll för att stämma av med mina handledare i veckan. Jag ligger före tidsplanen, vilket jag tänkte kunde ge lite ledighet längre fram men jag anar redan att min handledare på företaget vill annat dvs att jag ska ta mig an nästa fas tidigare. Men en kort weekendresa ska jag i alla fall hinna med under mars, annars orkar jag inte med den här våren. Men innan allt detta ska jag heja fram en segrare i Vasaloppet.

Vasaloppet

Så är det dags för Vasaloppet igen, något jag allt följer via tv. Jag har aldrig åkt loppet, däremot har jag vandrat Vasaloppsleden och därmed gått sträckan, ungefär samma sträckning som skridloppet. Sträckningen skiljer sig en del där det inte är möjligt att gå året runt tex vissa myrar.

Fram till 2014, satt jag denna första marssöndag och drömde om att vandra och från och med 2015 sitter jag istället och minns min vandring. Den betydde väldigt mycket för mig och min personliga utveckling på många sätt. Eftersom man går ganska sakta så ser man ju varje tall, varje sten och varje koja. Med kartan i handen tycker man att man kan varenda krök. Det kunde jag då men börjar minnet svika. Idag minns jag inte längre hela sträckan. Åren går.

Så här års funderar jag över om jag vill göra vandringen igen. Jag vacklar. Jag skulle vilja vandra igen, nu när jag vet hur jag ska lägga upp vandringen i bra etapper, var jag ska rasta etc. Å andra sidan, eftersom det var en speciell upplevelse kanske jag ska låta den vara. Dessutom finns det många andra vandringar som jag vill göra.

Idag nöjer jag mig med att heja på åkarna och lugnt sitta med kaffekoppen framför teven.

Vandringsdrömmar

Traditionen att sitta framför tv:n och titta på Vasaloppet håller i sig. Under några år drömde jag om att åka loppet. Sedan förändrades drömmen till att istället vilja vandra sträckan. Så blev drömmen sann, då jag vandrade hela Vasaloppsleden. De senaste åren har jag tittat lika mycket på loppet som omgivningen. Jag kan inte sluta att kommentera: där har jag gått, där tog jag rast, där har jag sovit … Nu börjar en ny dröm ta form. Jag vill nog gå leden igen. Men lite annan planering än första gången. Kanske en annan årstid. Framförallt i bättre väder.

 

Vasaloppsmorgon

Att gå upp tidigt en söndagsmorgon är inte min grej egentligen men första söndagen i mars är ett undantag. Jag sitter framför tv:n och ser på Vasaloppet. Jag måste se från start och se hela loppet. Jag beundrar åkarna och jag njuter av bilderna.

Under många år satt jag även och drömde om att vandra vasaloppsleden. Den drömment blev av för några år sedan, så nu sitter jag och spanar efter alla vyer, stugor och markeringar som jag känner igen. Så många minnen som kommer tillbaka.

En riktigt fin söndagsmorgon.

 

 

Vasaloppet

IMG_0171Vasaloppet måste jag ju se, varje år. Under många år satt jag framför tv:n och drömde om att en gång få vandra samma sträckning som skidåkarna åker. Sommaren 2014 gjorde jag vandringen och sedan dess är vasaloppstittande lite annorlunda.

Precis som förra året, väcker alla bilderna minnen. Jag ser ju var skidåkarna är och hur det ser ut där. Jag ser sådan jag känner igen: skyltar, stugor, markeringar, backar och mycket annat. Jag har mer fokus på vad som finns runt omkring, än på själva skidåkarna. Men visst, jag är väldigt imponerad av åkarna.

Åh, så jag längtar till nästa vandring.

Vasaloppssöndag

IMG_0035För ett år sedan satt jag på precis samma plats där jag är nu, och skrev om mina Vasaloppsdrömmar. Det handlar inte om att åka loppet utan att vandra samma sträckning. Det var en gammal dröm som jag försökt att uppfylla men som aldrig hade lyckats. Och som jag funderade på igen.

Det är med viss stolthet som jag nu sitter och tittar på Vasaloppet och följer hela sträckningen. Minnena slåss om uppmärksamheten, jag känner igen backar, stigar, myrar, stugor och andra landmärken. Det är en helt annan tv-upplevelse är tidigare år.

IMG_0152 Största stoltheten är att det faktiskt är gjort. Att det har hänt något under året. Att det jag sitter här och skriver inte fastnar i en dröm och en bloggtext utan blir verklighet.

Min vandring gav inget pris men jag känner mig som en segrare. En stolt segrare!

Lurad

Känner mig lurad idag.

Igår kväll ställde jag alla mina väckarklockor, för att vara säker på att inte sova bort söndagen. Första klockan ringde, jag stängde av somnade om, och vaknade av mig själv några timmar senare. Kände mig orolig över tiden och undrade varför mina andra klockor inte väckt mig. När jag var tillräckligt vaken för att tänka klart inser jag att jag gått upp för tidigt. Den första klockan ringde för tidigt och lurade mig totalt. Eller att jag lurade mig själv.

Jag ville verkligen vara vaken för att se Vasaloppet. Jag vet ju att det är första söndagen i mars. Men det finns inget Vasalopp på min tv, inte i verkligheten heller. Känner mig lurad. Hur kan man ändra på en sådan viktig sak, flytta till en annan dag. Och varför har ingen sagt något till mig.

Nej, inget är sig likt idag.

Vasaloppsdrömmar

Delar säkert upplevelsen att sitta och titta på Vasaloppet nu på morgonen. TV-skärmen är fylld av tuffa, glada människor som verkligen kämpar för nå sitt mål. Framför tv:n sitter vi som är fyllda av beundran och kanske även drömmar.

Att skida vasaloppet har aldrig varit en stark dröm för mig. Jag har inget emot det, men alldeles för lite snö för att kunna träna på ett rimligt sätt. Tiden ska räcka till annan träning. Däremot har jag en mycket stark dröm att få vandra Vasaloppsleden. Den har levt i många år, varje år kommer jag närmre men ännu är den inte uppfylld.

P1000368(2)Vasaloppsleden följer spåret väl, den är uppmärkt och det finns både stugor, vatten och vindskydd längs leden. Man kan gå hela leden eller etapper. Den är ganska lätt att gå men de kan vara blött. Och blötan har hindrat mig några år. Vissa somrar, när jag haft planer på att vandra, har de varit så blött i marken att det knappast blir en trevlig vandring.

I somras var jag nästan på väg. Köpte ny karta, all utrustning, planerade etapper, packade ryggsäcken och blev sjuk. Den packade ryggsäcken stod länge kvar i hallen som ett monument över drömmen.

Traditionsenligt sitter jag här framför tv:n och följer alla tappra åkare. Och jag blir mer och mer övertygad om att jag verkligen ska vandra leden i år. Dags att ta fram kalendern och boka in några lediga dagar för vandringen. Packningen är ju nästan klar.