Svullna körtlar

Något dygn efter min andra vaccindos fick jag väldigt ont i armhålan och ut mot ena bröstet. Det har värkt och varit väldigt ömt. Jag har ju funderat på om jag blivit knäpp men misstänkte att det har med lymfsystemet att göra. En kollega tyckte att jag skulle ringa 1177 men det har jag förstås inte gjort. Jag har gått omkring med värken. Eller snarare legat sömnlös med värken då nätterna varit värst.

Ikväll läser jag på Aftonbladet om en myt att man får stora bröst av Pfizer:s vaccin. Åtminstone ena, tänker jag när jag ser mig i spegeln. Och faktiskt – vaccinet kan ge tillfällig svullnad i lymfkörtlarna. Jag var inte helt fel ute alltså, trots min egen skepsis.

Nu hoppas jag komma ner i min vanliga storlek igen. Fort. Å andra sidan lär det var ett tecken på att vaccinen tar och verkar – det kan vara värt lite värk och sömnlösa nätter.

Utflykt

Kände under lördagen att jag behövde en kortare utflykt. Kan inte sitta hemma jämt. Jag for iväg till ett litet cafe/restaurang/handel norr om stan, ett jättemysigt ställe som jag upptäckte för några år sedan. De ligger lite udda till, så jag tänker att de behöver stöd för att överleva pandemin. De brukar även samarbeta med lokala konstnärer så det finns en väldigt liten men trevlig utställningslokal. En textilkonstnär hade fyllt den lilla lokalen med färgprakt. Underbart.

Igår valde jag caesarsallad och det var helt fel. Den var minimal, alldeles för liten för att bli mätt. För 135 kr vill jag ha något mer än några salladsblad. Det var gott men alldeles för snålt. Så trist. Jag hade gärna rekommenderat stället för fler men som det är nu går det inte. När jag tänker efter så har jag varit med om detta tidigare. Tidigare hade de vegetarisk lunchbuffe som mest bestod av toppingar, röror, dressing mm men där det inte fanns så mycket av sallad eller annat att ha som grund. De är jätteduktiga på smaker men får inte ihop helheten på ett bra sätt.

Lite besviken for vidare till min optiker för att korrigera glasögonen. De nya har inte suttit riktigt bra, utan känts sneda på något sätt. Inte mycket men någon som gör att man vill rätta till dem hela tiden. Igår var det ett nytt biträde i butiken som såg direkt och fixade snabbt. Jag är så nöjd.

Färden gick vidare till vaccinering. Det var dags för dos 2 och det gick bra. Det är otroligt välordnat och effektivt där det flyter på fint i en jättestor lokal. Det är verkligen fin service med gratis vaccin en lördagskväll i juli.

Sista stoppet på min utflykt blev en bensinmack med biltvätt. Jag var så kaffesugen så det fick bli en paus medan automaten tvättade bilen. Inte så glamoröst men väldigt praktiskt. Och betydligt med prisvärt än den sk. caesarsalladen.

Tuff start på veckan

Helgen var fin även om jag satt och jobbade lite länge på söndagskvällen. När jag skulle gå till sängs kände jag mig konstig. Hann inte somna innan värken tog över kroppen, feber steg och jag mådde dåligt. Har nästan inte sovit något i natt och det beror antagligen på att jag fick min första vaccindos i helgen.

Min första tanke var att det var något starkt ”rävgift ” jag gått. Det krävs väl starka saker för att rå på det här lömska viruset. En annan teori är att kroppen inte är van eftersom jag inte tagit vaccin mot säsongsinfluensa tidigare. Jag tog ju förstås alla sprutor man fick som barn men sedan dess har jag försökt att hålla mig borta från både vaccin och mediciner.

Nu på kvällen blev jag än mer orolig när jag insåg att jag inte ätit eller druckit kaffe under dagen. Att jag inte dricker kaffe brukar vara ett allvarligt tecken på att något är fel. Nu har jag läst på och tycks som att man bör bli bättre inom något dygn. Det ser jag fram emot.

Eftersom det är måndag så var det ”Vem bor här” på Svt och jag hade föga framgång i mitt gissande. Så fel det blir ibland, eller ganska ofta. Några rätt klarade jag av men i vissa hem var jag helt fel ute.

Försommarkväll

Eftermiddagens och kvällens promenad var alldeles ljuvlig. Naturen prunkar och det är härligt varmt i solen. Jag tog mig via biblioteket bort mot Kistamässan eftersom det äntligen var dags för vaccinering. Det var lite kö utanför men antagligen mest beroende på att alla höll avstånd och tog det lugnt genom porten. Väl inne i den jättestora hallen blev vi både välkomnande och dirigerade till olika köer. Det blev en ganska lång väntan för dem att få fram vaccinet, några sprutor i taget och vilket beror på att de gör allt för minska svinnet. Jag var en av de sista för dagen så det var nästan ödsligt att sitta och vänta i det enorma salen efteråt. Skönt att det är gjort och nu får jag vänta sex veckor till nästa dos. Med lite tur kan jag alltså hinna ta den andra dosen innan semestern, förutsatt att det finns tider att boka.

Jag är tacksam och glad att se att vaccineringen är så välordnad och smidig. Och gratis, det hade jag inte räknat med. Jag är också tacksam att vi här har alternativ långt bortom vården. Har ju hört om det som måste ta sig till vårdcentraler vilket känns galet. Hos mig fanns många val och det tycker jag är toppen.

Eftersom jag varit så duktig och förståndig som genomfört vaccineringen, så belönade jag mig med att få köpa hem sushi. Det är ju lördagskväll och då kan man få något gott, tänker. jag.

I dagarna ska fastighetsägaren rensa i cykelförråd och cykelställ och av det skälet har jag märkt upp min cykel med en tydlig lapp. Med tanke på hur det regnat under vecka, så plastade jag in lappen och knöt fast i illgrönt presentsnöre. Snöret råkade bli lite långt men det gör väl inget, tänkte jag. Idag noterade jag att snöret var märkbart kortare. Samtidigt hade alla andra cykel i stället lappar fastknutna i illgröna band. Det såg så kul ut. Det är helt uppenbart att vi vill ha våra cyklar kvar!

Har noterat att alla bra tv-program har slutat. Det finns inget som lockar i tv-tablån och jag saknar lite av sällskapet. Det blir så mycket tystare här hemma när tv:n inte står på och jag saknar mina rutiner. Å andra sidan hinner jag läsa fler böcker!

Det närmar sig

Tid för vaccinering kommer allt närmare. Möjligheten är nära. Det dags att börja köa men jag har inte ens lyckats ladda ner appen. Vet att det är många som försöker samtidigt men det kan även vara min telefon. Nåja, det kanske kan blir torsdagens sysselsättning, att fixa app och vaccinationstid. Något ska man ju göra när det är helg.

Glädjas med andra

Av allt som avhandlas under dagens alla möten är jag allra mest glad över de två medarbetare som igår fick sin första vaccindos. Båda är i riskgrupp och det känns väldigt fint att vaccinet når dem först. De flesta av oss andra får vänta ett tag till och det känns helt okej, ändå så hoppfullt att vaccineringen är på gång. Det är så himla mysigt att glädjas med andra tycker jag och idag gladdes hela gruppen tillsammans.

Biverkning

Har känt mig trött och håglös under dagen. Pang, boom och vips så slog dunderhuvudvärken till. Eftersom jag var så motvillig till TBE-vaccinet, som jag tog i går, så skyller jag genast på sprutan. Kanske att värmen spelar in men när jag äntligen har en så ”bra” förklaring, så håller jag fast vid den. 😉

Så noga är det ju inte.

Jag gjorde det!

Idag är en ovanlig dag. Jag har frivilligt tagit en första vaccinspruta med TBE-vaccin. Jag är inte spruträdd, däremot försiktig med vad jag stoppar in i kroppen. Jag undviker dessutom i möjligaste mån allt som har med sjukhus, mediciner och vacciner att göra. Jag tror på kroppens egna funktioner och tar bara hjälp när det är absolut nödvändigt.

Jag har följt fästnings- och vaccin-debatten under flera år. Jag tror inte att jag är en högrisksperson eftersom jag aldrig sett en fästing, de tycks inte gilla mig. Men jag är har även läst om områden där fästingar med TBE finns och det är områden som jag går i, barbent. Jag tänker att jag inte skulle kunna förlåta mig själv om jag skulle insjunkna och det är motiv till att ta vaccinet. Därav blev det ett löfte till mig själv, som jag skrev om häromdagen.

Något sjukhus behövde jag inte besöka. Det finns en liten drop-in-klinik vid Ica, så det var mycket smidigt. Ingen kö, besöket tog inte många minuter, sticket kändes knappt och jag fick inte ens ett plåster. Nu återstår att komma ihåg kommande besök med sprutor. Dessutom måste jag ringa föräldrarna som kommer att bli mycket glada, då de tjatat länge.

Fästingar och TBE

Fästingar är inget som jag bekymrar mig för. Jag promenerar och vandrar ofta i shorts och har aldrig sett någon fästning på min kropp. Jag har avfärdat alla tankar på vaccin. Ända till nu.

För några veckor sedan ringde min mamma, mycket upprörd. Hon krävde att jag skulle ta vaccin (lite oklart vad) eftersom hon varit på sjukhuset och träffat en kvinna som drabbats av TBE. Kvinnans berättelse var inte rolig och rådet var att ta vaccin om man på något sätt riskerade att träffa på en fästning. Hörde även min pappa ropa i bakgrunden att vaccinationen inte var ett förslag utan ett krav.

Frågade en väninna om hur hon resonerade. Jo, hon hade precis jagat iväg familjen för ny omgång sprutor. Även om hon inte tror att risken är stor, så vill hon ändå inte att den ska påverka ens liv, tex att man tar omvägar runt gräset eller avstår från strapatser. Det ligger något i det.

Eftersom jag aldrig ens sett en fästing, så tror jag inte att de gillar mig. Men eftersom jag har börjat prata om det, och andra pratat med mig, så blir det lite mer påtagligt. Nu skulle jag aldrig kunna förlåta mig själv och jag fick ett bett som ledde till smitta och sjukdom. Alltså… jag måste kolla upp det här med vaccin och börja ta mina sprutor. Redan inför nästa vandring. Och nu finns det ju dessutom i skrift…