En helg som får mig att längta efter vardag

Redan i fredags började min pappa bearbeta mig för att jag skulle komma till honom i helgen. Mamma blev lagd på sjukhus och han har svårt att klara sig själv. Jag försökte så skjuta upp det, tror att de behöver mer hjälp när mamma är hemma igen, men pappa gav sig inte. Efter ett antal samtal under natt och lördagsmorgon fick jag ta bilen västerut.

Det fanns hur mycket som helst att göra: tvätta, städa, handla, lugna. Jag var så galet trött redan på lördagen. En moster finns nära och hon hjälper till, av omtanke men som kan stressa. Det blir mycket lugnare när jag tar över.

På söndagen tog jag på mig all skyddsutrustning jag kunde hitta när jag skulle till sjukhuset och lämna saker till mamma. Det var besöksförbud och jag var inte alls bekväm med att behöva gå in på en infektionsavdelning. Nu skulle det bra lämna över i en påse men känslan var inte så god. Det mest förvånande var när jag besökte apoteket på sjukhuset. Jag var den ende som hade munskydd. På ett sådant ställe hade jag förväntat mig annat beteende. Kändes i alla fall skönt att snabbt lämna sjukhusområdet.

Väl tillbaka i huset igen gick jag ner i källaren för att fixa med pannan. Där hittade jag en hyresgäst som hade samma ärende. Han är väldigt duktig och trevlig och hjälper mina föräldrar med mycket av det praktiska. Efter att ha pratat en stund berättade han att hans sambo har covid men han mådde bra. Jag hade inte träffat tjejen under helgen men det är ju gemensam hall mm.

Klockan hann passera 21 innan jag kom i väg. Jag var så trött efter att ha jobbat så mycket under helgen. Ändå är listan lång på saker jag borde hjälpa dem med. Jag var hemma strax före midnatt och nästan ramlade ner i sängen. Som jag längtade efter en avkopplande arbetsvecka!

Annons

Den tredje lediga dagen

Den tredje lediga dagen på rad och det skulle jag kunna vänja mig vid. Jag tycker om att känna mig fri och kunna göra precis vad jag vill med dagen.

Det blev åtminstone lite sovmorgon och sedan tog jag det lugnt genom att läsa ut en ganska trist bok. Jag ville ha den avklarad och så blev det. Tog mig ut på en promenad som jag avslutade vid en stormarknad för att handla hem mjölk att ha i kaffet. Lite annat hamnade även i mina tygpåsar, det blir lätt så. Tyvärr började det att regna så promenaden hem blev inte riktigt så fin som jag tänkt mig. Jag hade inga regnkläder på mig så jag var väldigt blöt vid hemkomst. Så även mina matvaror då det trots allt finns en del fördelar med platspåsar. Glömde förövrigt kolla priset på platspåsar som borde ha höjts vid månadsskiftet.

Min teori om helgens trängsel på stormarknaden kan sammanfattas som extrapris på blomjord. Det var många som handlade idag men jag såg även väldigt många tomma pallar vilket vittnar om god försäljning vilket kan tyckas logiskt under en ledig, solig långhelg. Och med tanke på vad varje säck väger så kan jag förstå att man tar med bärhjälp. Det är min lilla teori och jag vet förstås inte om den stämmer.

Hemma fick jag torka och byta om. Hängde ut en kofta på vädring på balkongen och vips började det regna igen. Hade även tänkt mig en extra promenad men varje gång jag knyter på mig skorna börjar regnet slå mot rutan och jag stannar inne. Valde istället att ta hand om smutstvätten samt att välja en ny bok att börja läsa.

Skulle gärna vilja vara ledig även i morgon men det är tyvärr inte möjligt. Det börjar bli dags att hänga fram kläder, packa väskan och börja förbereda mig för en ny vecka.

Slutet på veckan

Disk och tvätt blev väl omhändertagna av mina händer under förmiddagen. Skönt att jobba med händerna och samtidigt lyssna till radioföljetong. Tog med mig sopor, tidningar mm till återvinningstunnorna och kände samtidigt hur skönt det var med frisk luft. Istället för att gå in igen, tog jag en promenad. Fy så jobbigt i motvind. Vinden var frisk, nästan hård, och jag fick kämpa mig fram.

Kom hem med röda kinder senare än väntat, somnade på soffan och sedan har jag läst en bok. Nu väntar Babel på Svt och sedan är det inte mycket kvar av veckan. Det var en vecka som började med magont, dippade i möten med dålig stämning men som lyckades vända till något positivt. Visst har jag blivit trött av att hantera alla omöjliga händelser men jag får även massor av energi när jag lyckas.

Nu ser jag fram emot en ny vecka som enligt kalender ser lugn och behaglig ut. Det ska bli spännande att ser den planen förverkligas och vilka nyheter som kommer längs vägen.

Första koppen kaffe

Känslan som säger ”Det skulle smaka gott med en kopp kaffe” är alldeles underbar efter några dagar av utslagenhet pga. av maginfluensa. För mig är det beviset på att jag är bra igen. Därför var jag så glad i morse när kaffet smakade som det skulle. Vardag och hälsa är tillbaka och det gläder mig mycket.

Minns från en sjukhusvistelse att personalen så just kaffesug som ett gott tecken på tillfriskning. Om jag minns rätt hade faktiskt rökarna en viss fördel i tillfrisknandet eftersom de snabbt kom på benen efter en operation eftersom de ville till rökrummet. Vi andra låg kvar i sängen med smärtor men efter en tid blev vi fikasugna och då var tillfrisknandet på god väg. Några planer på att börja röka har jag dock inte.

Idag ska jag ut på en liten promenad. Även det känns fint efter dagar i sängen. Men först ska jag vädra, skura och tvätta bort all sjukdomslukt. Jag trivs med att bo ensam men när man är sjuk hinner man inte med allt som man skulle önska. Man får prioritera. Orken räcker ofta bara till att byta lakan men tvätten får vänta till efteråt. Tycker ofta att det behövs en extra dag för att återhämta både kropp och hem efter en influensa. Idag är en sådan dag.

Kortvarig lycka

Härom kvällen hittade jag en favorittröja som jag trodde var borttappad. Lyckan var stor och jag valde att fräscha upp den med en tvätt. Dagen därpå la jag tröjan i maskinen och kanske att även mitt kloka medvetande åkte in i tvättrumman. Jag misstog mig nämligen om material. Några timmar senare kom tröjan ut, aningen mindre och mer kompakt än jag tänkt mig. Det var tydligen en ullblandning som jag missat. Tyvärr är tröjan bortom räddning och lyckan försvann med sköljvattnet.

Så klantigt kan jag vara.

Glass och tvättmaskin

Vaknade feberfri och det är en stor lycka. Tänkte att det betyder att jag är frisk men krafterna var definitivt inte tillbaka. Känner mig fortfarande svag och med värk i kroppen men förstås inte lika illa som fredags och lördags.

Beslutade mig ändå för att åka köpa en glass för att kyla ner mig även på insidan. Behöver även handla hem lite mat. Jag trodde att jag skulle bli piggare men det blev snarare tvärt om. Bara att åka hem igen och sova.

Jag har fått lite regn men det flesta regnskurar har lyckats undvika mitt område. Det har varit så nära att jag kunnat ana regnet men ändå har regnet missat mitt hus. Dock, det känns stor skillnad. Under dagen var det tryckande varmt men senare betydligt friskare luft. Nu hoppas jag verkligen på mer regn i veckan som kommer.

Tills vidare får jag fortsätta med det som är viktigast: få i mig vätska och försöka behålla den. Nästa prioritering är att tvätta. Tänker på när jag var liten och mamma bytte lakan i säng när jag var sjuk. Nu inser jag ju hur mycket tvätt jag kan alstra i sjuksängen. Tur att tvättmaskinen är uppfunnen.

Efter vandring – hemresa

När jag kände mig klar med min vandring på Österlenleden, tog jag en buss till Kristianstad. Därifrån väntade tåg till Hässleholm och sedan vidare till Stockholm. Att resa i vandringskläder går men är ju inte helt fräscht. Därav hade jag förberett visst ombyte samt fick gå på upptäcksfärd för att hitta en toalett där man kan tvätta av sig och byta om. Det är inte helt enkelt. Det är inte så gott om offentliga toaletter, många är trånga och har många speciallösningar för vatten och tork. Allt löste sig och den sista uppfräschningen fick ske på tåget.

Fick lite tid i Kristianstad och hann få i mig lite mat i magen och köpa med matsäck till tågresan. Solen sken och det kändes verkligen som sommar och semester. Dock är det lite otympligt att strosa med ryggsäck på ryggen, så det blev mest fönstershopping.

Tågresan hem gick över förväntan bra. Det är gott om spårarbeten och problem men just den här resan var i stort sett förskonad vilket jag är tacksam för. Ett fem dagar med vandring så är det gott att komma hem igen. Även om jag redan längtar till nästa vandring.

Ny fördel med simning

Ikväll gick jag iväg till det anrika badhuset igen. Simningen är både avkoppling och motion. Bassängen är ganska liten men stämningen desto större. Just nu är jag så otränad att den lilla bassängen passar utmärkt. Det är skönt att simma runt, sträcka ut sig och stretcha ordentligt i vattnet. Efter simningen stannar jag i en stund i bubbelpoolen. Avkopplande på alla sätt.

När jag kom hem upptäckte jag en ny fördel. Det blir inte så himla mycket tvätt av simning. Baddräkten är hanterbar. Jämfört med när jag tränar på Friskis&Svettis så tycket jag att tvättkorgen svämmar över. En liten baddräkt är mer lagom.

Älskar min nya träningsvana!

Och listan är kvar…

Efter en bra dag på jobbet, blev det en promenad på vägen hem för att fixa med lite ärenden. Sedan vidtog tvätt, matlagning och disk och därtill lite egen vård. Och där tog det stopp. Alla ambitioner för kvällen stannade precis där. Det var så otroligt skönt att få ta hand om kroppen, stanna i badrocken och bara koppla av. Jag tror att jag behöver det. Just i kväll.

Att-göra-listan, den får ligga kvar här tills i morgon. Den är ju knappast stöldbegärlig.

Tid för tvätt

Ikväll tvättar jag. Dvs – jag sitter på balkongen och läser medan tvättmaskinen skramlar i badrummet. Hårt jobb – knappast. Tänker på generationer av kvinnor före mig, som inte alls fått njuta av kvällssol och fötterna högt på pallen. Som slitit vid bäckar och kar. Och jag tänker på dem som gjort min levnadsstandard möjlig, som trott på sina uppfinningar och idéer. Livet är verkligen inte rättvist. Jag har en vinstlott.