Träning

Har sökt information om träning och vilka möjligheter som finns nu i coronatider. Jag måste verkligen komma igång med träning igen. Det är det viktigaste för hälsan för min del. Det räcker inte med promenader så jag måste hitta en annan lösning.

Hemmaträning är inte riktigt min grej, tyvärr, det blir sällan av. Idag gick jag förbi utegymmen och det var så mycket folk att där vill jag nog inte vara. Det finns ett gym på jobbet men det är stängt. Har därför börjat kolla på andra gym och deras utbud och försiktighetsåtgärder. Antar att bara friska människor går och tränar men det är svårt att veta hur det är med avstånd. Det känns som att det är mycket att tänka på nuförtiden.

Nåja, ,några dagar till fungerar promenader men sedan krävs ett beslut.

Glädjeämnen

Det är en ovanligt varm söndagskväll och jag försöker få ner temperaturen i lägenheten. Medan vinden vädrar, sitter på balkongen och tänker på saker att vara tacksam över.

Ikväll är jag oerhört tacksam för huvudvärken som gjorde att jag ställde in min planerade vandring i veckan. Jag vet att jag är ganska envis när jag väl är ute och jag hade antagligen gett upp för sent. I denna värme är det inte hälsosamt. Även om sommarens planer går åt fanders, så har jag hellre hälsan i behåll.

Ikväll är jag även glad för att det tycks som att Odenplans pendeltågsstation ska öppna i morgon. Det gör det möjligt för mig att ta mig in till stan och till skärgårdsbåtarna. Vips så känns det som en bra möjlighet med lite skärgårdsluft. Jag längtar till havet.

Jag är även tacksam för att jag kommit igång med träningen. Jag känner mig starkare i musklerna även om jag blir lite snurrig av att svettas så mycket. Det viktigaste är att jag är igång. Det vill jag gärna hålla fast vid.

Imorgon börjar en ny vecka och det ser jag fram emot. Jag har ingen aning om vad den kommer att erbjuda och det känns spännande.

Goda rutiner

Känner att jag börjar hitta sommar-varma rutiner. Värmen gör att jag behöver tänkta till, för att få något gjort. Mest effektivt är det att göra alla nödvändiga sysslor under förmiddagar samt även ge mig tid för att läsa på balkongen. Under förmiddagen har jag fortfarande viss svalka på balkongen.

När hettan tar över, åker jag till simhallen. Idag avstod jag löpbandet, det blev bara simningen och det var toppen. Jag blev väldigt överraskad över att det var så mycket folk i bassängen, både badare och simmare. Jag blev även överraskad av min egen kropp. Jag var mentalt förberedd på träningsvärk men kroppen kändes pigg och stark.

Som lördagsgodis valde jag att åka till Ulriksdals trädgårdskaffe. Det är mysigt, men oj så varmt, att gå i växthusen. Kaffet var gott och mackan var utsökt. Det var så fridfullt att få sitta där i skuggan och ha det bra.

Efter lite handling, var jag tillbaka på min balkong. Det efterlängtade regnet var kortvarigt men man får vara tacksam för det lilla. Har faktiskt suttit på balkonen större delen av kvällen med en bok. Med en ficklampa kan jag läsa även när mörkret faller. Nu ska jag bara drömma lite innan det är dags för skönhetssömn.

 

 

Överdrivet nöjd

Jag är På Gång. Igen!

Året började bra med goda rutiner både när det gäller kost och motion. Jag låg länge före min plan. Men så tog pluggandet över allt mer och upptog hela den vakna delen av mina dagar. Jag började slarva med träning och den senaste tiden har den varit i det närmaste obefintlig. Ikväll bestämde jag mig för att ta min vanliga Power Walk och gav mig ut. Ute var det så härligt att jag började med intervallträning dvs att gå och jogga om vartannat.

Min form är inte alls som jag önskar att den vore. Å andra sidan var det inte så illa som jag trott. Rundan gick bättre än väntat och det är jag mycket nöjd med. Jag var inte rätt klädd för jogging så med lite bättre förutsättningar, kommer det att gå ännu bättre nästa gång. Det ser jag fram emot.

Dagens bravad är inte stor för andra men för mig är den oerhört viktigt. Att vara igång med träningen betyder mycket för min hälsa och nu är jag motiverad att fortsätta.
Heja mig!

Yogabesvikelse

Yoga är något som funnit i mitt liv under många år men inte regelbundet. Jag har gått en del kurser, tränat för kompetenta ledare och gjort en del övningar på egen hand. Däremot, för att göra en helt program behöver jag vara med andra, som en del av gruppträning. Under flera år tränade jag Friskis & Svettis yoga som jag gillade. En fördel med Friskis i Stockholm är att det har flera nivåer och många olika ledare, vilket möjliggör att hitta sin egen favorit. Det finns något för alla.

Sedan årsskiftet tränar jag på Medley och idag ville jag testa yoga hos dem. En nackdel hos Medley är ett det inte finns olika nivåer dvs inget som vänder sig till en nybörjare som jag. Erfarenheten från besöket hos Masesgården i december, visade att jag kanske inte är riktigt redo för yoga än. Å andra sidan finns det så fantastiskt många bra övningar, så även om jag inte kan göra alla, så kan jag ju göra några som gör gott. Bättre något än inget alls, tänkte jag.

Den här yogan var inte för mig. Det finns en övning, Hunden, som jag avskyr och som inte är möjlig med min onda axel. Denne ledare älskade hunden och hade den återkommande hela passet igenom. Nästan hela tiden. Alldeles för få andra övningar, som jag kunde vara med i. Det blev väldigt trist. I en av de få övningarna jag kunde göra, med lite modifiering, upptäckte jag försent att läraren kom fram till mig och ville rätta till min ställning. Hon vred om min onda axel. Först flämtade jag bara av smärta innan jag fick luft och kunde säga ifrån. Jädrans så ont det gjorde.

Istället för en uppmjukad axel, sitter jag nu med svår värk. Det var ju inte vad jag tänkt mig. Nu känns träningen ännu längre bort än tidigare och jag vet inte vad jag ska göra. För mig är smärtan hanterbar däremot är besvikelsen svårare att hantera. Känner mig uppriktigt ledsen att komma hem mer skadad än när jag gick iväg. Jag är ju försiktigt och jag försöker ta hand om mig själv. Nu känns det hopplöst.

Det är väl bara att bita ihop.

 

Välkommen vardag!

För mig som universitetsstuderande slutade höstterminen igår och vårterminen börjar idag. I praktiken är det en överlappning eftersom hösten inte är över förrän alla uppgifter är rättade och betygen satta. Än kan det komma behov av kompletteringar. Terminstart är ofta lite av en mjukstart där det tar tid att sätta sig in i ett nytt system och beställa böcker. Ny termin, nya kurser och nya lärare känns lite som en nystart.

Att jag är hemma igen efter min Malmö-vistelse, känns som att vardagen är tillbaka. Allt är som vanligt. I morse fanns ingen hotellfrukost, inte ens mjölk till kaffet.

En annan del av vardagen är träning. Eftersom jag bytt träningsställe, känns även det som en nystart. Idag testade jag ett gruppträningspass som de kallar Core dvs träning muskler i mage och rygg. Det var ett kort pass som jag tror bör kompletteras med annan träning. Passet var uppbyggt som Tabata med korta intervaller med olika övningar. Kan tänka att det är effektivt men jädrans så trist det var. Lite för avancerat för mig som nybörjare men jag tänker inte vara nybörjade för evigt, så jag lär mig nog.

Jag gillar att vara tillbaka strukturen igen. Vardagen får inte blir för detaljplanerar, men viss struktur gillar jag. Jag mår bra att fasta sov- och mat-tider. Därför hälsar jag vardagen välkommen!

 

 

Vattenträning

Märkte inte hur tiden rann iväg i morse och helt plötsligt var jag försenad till dagens träning. Fick slänga ner det viktigaste i väskan och tog bilen för att hinna. Väl framme fanns ingen ledig parkeringsplats och stressen steg innan jag hittade en annan parkering, med oklara regler. Stressen steg ytterligare då jag insåg att passet började tidigare än jag trott. Men jag hann!

Dagens träning var vattenjympa, eller vattenträning som några kallar det. Jag gled ner i vattnet och kände mig som en nybörjare vilket jag också är. Mitt besök vid Masesgården gav insikter och ny motivation till träning och nu är det dags att förverkliga mina planer. Som nybörjare i vattenträningen var det lite svårt att hänga med i alla övningar men jag gjorde så gott jag kunde. Det var inte så kul som jag trott men jag ska ge det fler chanser. Ledaren utlovade ett nytt pass med ny musik redan nästa vecka och det ser jag fram emot.

Efter passet smakade lunchen extra gott (även min hemlagade) och jag har haft gott om energi att plugga och fixa med lite annat. En lärdom från morgonen är att jag ska se till att packa träningsväskan, så att den är redo inför nästa träningsinfall. Jag är På Gång!

Tur att allt inte blir som jag tänkt

Idag är en dag med annorlunda lösningar och överraskningar som jag blir glad av. Inget stort men det är ju i det lilla som det glädjen finns.

Starta dagen med administration bland annat en del trista mejl, kolla kommande skolarbete mm. Noterar att flera av höstens kurser innehåller den typen av individuella arbeten som jag gillar. Jag hade hört om fortsatta grupparbeten vilket jag inte gillar, så det är mycket glädjande att få jobba på egen hand.

Simningen stod på agendan. Jag brukar kunna tänka många klara tankar när jag simmar runt men idag blev det annan träningen. Jag försöker ta ut rörelser, ta färre simtag som tar mer kraft. Hoppsan, så trött jag var efteråt. Inte en klok tanke hann jag med, bara att kämpa, kämpa, kämpa.

Lunchen på restaurang fanns också på agendan. Hade kollat matsedeln för veckan idag var bästa dagen med boeuf bourguignon. Restaurangen har buffé som man kan ta själv och det finns flera rätter att välja på. En glad överraskning var att de även hade risbollar med lax och räkor. Jag vet inte vad det är men det var jättegott och hamnar på listan över glada överraskningar. Den andra glädjen var att allt kött i grytan kom från en gård i närheten. Jag käkade såldes något av de djur som jag hälsat på under mina promenader i området.

Nästa glada överraskning, räknas nästan som en chock. Väl hemma pinglade det jättemycket på dörren. Inte ett vanligt litet pling, utan ryckigt och mycket som om det vore brand eller liknande. Utanför stod en brevbärare och jag mig två stora paket!!! Jag är helt i chock. Jag brukar knappt få min post. Tack, tack, tack!

Nu på kvällen överraskade jag mig själv genom att gå in i köket och göra en paradrätt. Omelett med fetaost och ruccola. Det blev totalt misslyckat med jättegott.

Annorlunda kan vara jättebra!

Att få sträcka ut sig helt

En av dagens sköna stunder var i simhallen. Det blev ett tidvis tufft pass men samtidigt är simningen skonsam och skön. Det jag behöver extra mycket ju nu är att få sträcka ut mig, att få ta ut rörelserna och det fungerade ju utmärkt i vattnet. Mina spända muskler fick träning och stretch och det var mycket välgörande.

Under sommaren har jag tänkt mycket på yoga. Jag tror att det skulle göra mig gott. Just att få tänja och stretcha, arbeta med rörlighet, är något mina problematiska axlar längtar efter. Högst sannolikt är det något hela kroppen skulle uppskatta. Simningen är bra men yoga bör kunna ge ett bra komplement.

Tyvärr har jag ingen disciplin för hemmaträning, jag behöver gå på pass. Utbudet är stort men det handlar även om prioritering. Promenader och simning ska samsas med drömmar och Indoor Walking och Yoga. Kanske att jag även behöver lite tid för styrketräning på gym. För att hinna med flera pass i veckan och därtill vila, skulle jag behöva åtminstone 10 dagar i veckan och det har jag ju inte. Jag behöver en realistisk plan. Samtidigt tror jag att det är bra att tänka efter innan jag skuttar iväg och köper träningskort. Känna, tänka, blogga är en bra kombination för kloka beslut.

Dags för IW

För några år sedan var jag flitig besöker på Friskis & Svettis Indoor Walking-pass. IW (Indoor Walking) är ett träningspass på maskin liknande crosstrainer. Man kan ställa in motstånd och anpassa efter egen förmåga. Ibland använder man armarna. Ibland håller man bara i sig och ibland ska man kunna springa utan att hålla i sig. Det går således att variera mycket.

En stort fördel som IW ger, förutom kondition, är styrka och balans. Att springa utan att hålla i handtagen kräver bålstyrka och den tränas upp på ett bra sätt med IW. Minns så väl hur mycket stabilare och smidigare jag var när jag tränade IW regelbundet. Om jag tex halkade på en isfläck, kunde jag parera utan att fall, vilket är mycket bra vintertid.

Att jag saknar detta är något jag tänkt mycket på under sommarens vandringar. Att vandra på ojämnt underlag, gå i branta stup och klättra över staket kräver en del av den styrka, smidighet och stabilitet som IW-träningen ger. Nu har även vandringen stärkt mig och det är jag glad för. Med vetskapen att jag inte kan vandra varje dag, så är det kanske dags att återuppta IW-träningen. Det är något jag ska fundera på denna vecka, nu när det är dags att planera för höstens träning.