Österlen

Varje vandring är en erfarenhet och jag lär mig mycket om vandring, mig själv och det landskap jag vandrar i. Under min senaste vandringsresa fick jag lära mig hur kort turistsäsongen är på Österlen.

Jag har alltid trott att Österlen är ett av våra större turistområden. Jag tänkte mig att det finns viss service och en levande landsbygd. Nu upptäckte jag att Österlen är ett delvis stängt och avgränsat hörn av Sverige. Jag var väl införstådd med att det inte var högsäsong längre. Jag blev ändå förvånad över att så mycket var stängt. Det kändes ödsligt.

Det är ett omtyckt område, det märktes på att husbilar med svenska pensionärer, hyrbilar och tyskregistrerade bilar. Många körde sakta, njöt av landskapet. Många, precis som jag, var förvånade över hur stängt och tillbommat det kändes. När det är 23 augusti och högsommarvärme så blir man ju sugen på en glass. Mig gick det ingen nöd på, men det kändes trist. Det finns ju så mycket vackert att se och uppleva. Jag skulle gärna se Österlen levande hela året och jag skulle gärna besöka året om. Nu vet jag inte om jag kommer att få husrum eller mat om jag rester dit under icke-högsommartid.

En förklaring är att även om det finns turister, så är det begränsat och inte alls lika många som på sommaren. En annan förklaring är att många kör med husbilar, har med sig allt och är inte intresserad av att betala för service. Ytterligare en anledning är att många av de sommaröppna ställena är beroende av skolungdom som personal. De stänger när personalen börjar skolan igen.

Det som också slog mig är hur bilberoende de fastboende är. Busstrafiken var begränsad (skolbuss finns) och många familjer behöver två bilar för att klara sig. Det visste jag inte. Det är en stor skillnad mot Öresundskusten.

Min förhoppning är att Österlen ska bli mer tillgängligt under större delen av året. Det är ju så fint och något för fler att uppleva.