Spöken

I natt trodde jag att det spökade hemma hos mig. Nästan i alla fall. Det började med att teven, igen, tappade tv-bilden. Det blev ett kortvarigt avbrott denna gång men det börjar kännas kusligt då jag inte fattar varför bilden försvinner för längre eller kortare tider.

När jag var i sovrummet, kom jag på att jag glömt en sak på nedervåningen. När jag skulle ta trappan ner, fungerade inte lampan. Jag hade ingen ficklampa just där och fick ta det försiktigt ned för trappan utan att snubbla. Väl nere på nedervåningen fanns ljus igen och jag laddade en ficklampa inför uppfärden. Allt gick bra och jag la mig för att sova igen. Efter en stund – så tänds lampan i hallen/trappen! Jag ryckte till ordenligt. För även om fördröjning kan förekomma så brukar den inte vara så lång. Kusligt.

När jag låg under täcket funderade jag på spöken. Jag undrar vad någon försöker säga mig, så var känslan. Förnuftet säger dock ”du har usla teknikkunskaper”. Trots att jag jobbat i elbranschen i 25 år, så är jag varken tevereparatör, it-tekniker eller elektriker vilken är en särskild kunskap som jag saknar. Men det vore ju så mycket enklare att skylla på spöken än mina egna brister.

Att tänka långsamt

Det fanns tydligen något gott med att tänka på behovet av en teve-apparat. Nu är bilden tillbaka igen på min gamla trotjänare. Vi får väl se hur länge de fungerar denna gång. Nuvarande situation är ju inte så pålitlig men kanske att den håller ett tag till. Tur att jag inte köpte ny teve. Det har sina fördelar med att tänka långsamt.

Hann dock bli väldigt sugen på att köpa ny dator. Kanske dags att starta en marknadsundersökning och kolla spargrisen. Jag är ju inte så förtjust i dessa teknikinköp och jag känner mig ganska förvirrad när jag kommer till butikerna. Med lite marknadsundersökning på egenhand samt att serviceminded försäljare kan det gå bra. Om jag möte försäljare som inte tar sig tid att hjälpa, då går jag ut igen. Tror dock att jag gör som med teven – jag skyndar långsamt och hoppas på tur.