Samtal, feelgood och tänder

Gårdagen innebar samtal av olika slag. En stor del av dagen satt jag med telefonen. Det kan krävas ganska många samtal innan man når rätt person. Det är tydligt hur mycket möten folk sitter upptagna i, oroväckande många möten. Igår lyckades jag i alla fall med hela listan av planerade samtal. Envishet och ihärdighet lönar sig.

Ännu roligare var det med lunchsamtal då jag åt lunch med en tidigare kollega. Det var så skönt att få vara sig själv, utan att behöva sälja in sig. Personliga samtal är något som jag uppskattar betydligt mer än intervjuer.

I gårkväll var jag på feelgoodfest på biblioteket. Så mycket fest var det nog inte men väldigt trevligt. Vi fick fika och massor av bra boktips inom feelgoodgenren. Bibliotekarien berättade och alla deltagare delade generöst med sig av egna tips. Vi fick även tips av en fotograf om hur man kan skapa fina bilder med böcker. Därtill fick vi skapa läsdagböcker. Det innebar att klippa och klistra med papper för att dekorera en skrivbok, vilket var mycket uppskattat bland deltagarna. Damerna älskade att pyssla medan jag själv var lite överrumplad då jag inte förväntat mig det av kvällen. Jo, det var enbart kvinnliga deltagare och många var med i någon av bibblans bokcirklar, dock ingen mer än jag från min bokcirkel.

Idag väntar tid hos tandhygienisten. Det lär inte bli något myssamtal utan snarare förhör om hur jag sköter tänderna. Jag brukar känna mig som ett litet barn när bannorna om tandtråd och mellanrumsborstar kommer. Så nu laddar jag för att kunna komma med bra svar.

Hoppla vilken start på dagen

Redan klockan sju klev jag över tröskeln till Folktandvården. Orkade inte ens äta frukost innan jag tog mig dit. Vet inte varför de ger mig en så tidig tid, det passar inte en morgontrötter som mig. Jag började hos tandhygienisten. En timme med uppfordringar och uppmaningar om hur jag ska bete mig. Kvinnan som jag går till är duktig men låter lite hård, man gör som hon säger. Jag tänker ofta att hon borde jobba i skolan och uppfostra slynglar istället för att uppfostra sina patienter. Nästa stopp var hos tandläkaren. Nya uppfordringar men även lite stöd. Det kändes som att jag spelade teater hela förmiddag. Jag försökte vara glad och positiv men kände mig liten och rädd inombords. Jag spelade till och med så kaxig att jag avstod bedövning. ”Fake it till you make it” – attityd. Försökte t.o.m. att le vid kassan när jag skulle betala kalaset som motsvarade en kortare semesterresa. Pust.

Efter denna, för mig, tuffa start på dagen behövde jag kaffe. Jag gick till ett café och njöt av kaffe och macka tillsammans med en bok. Genast kändes allt mycket bättre och livet kändes ljusare. Min tanke var att tillbringa resten av dagen på bibblan, men där var det inte öppet. De har tydligen semestertider och idag öppnar de sent. Istället gick jag till frissan och sedan fick det bli en promenad hem. Inga fler utlägg i dag, tack.

 

En brutalt ärlig kvinna

Min tandhygienist är noggrann och brutalt ärlig. Tyvärr har hon varit sjukskriven en tid så det var länge sedan jag besökte henne. Idag har jag dock fått redogöra för hur jag sköter mina tänder, blivit undersökt och bedömd, blivit gnuggad och polerad samt rikligt förmanad. Jag fick en gnutta beröm och det var nära att jag slutade lyssna där. Men jag gick även en hel massa goda råd: teknik med tandtråd och mellanrumsborstar, goda rutiner samt var jag kan köpa tandtråd mm billigt. Väldigt bra service även om den svider. Jag trodde att det var ett kort besök men det tog över en timme.

Utan inkomst så känns förstås kostnaden. Men å andra sidan, en helt timme med hennes kompetens och all imponerande utrustning, måste ju få kosta. För mig handlar det egentligt bara om att avstå ett besök hos frissan (färgning och klippning) samt en massage. Mer är det inte. Och jag går ju bara en gång om året till tandhygienisten. Visserligen hade jag behövt en avslappnade massage efter behandlingen men det fick bli en promenad istället.

Eftersom jag är en mästare på att belöna mig själv, så gick promenaden via blomsterhandeln. Jag unnade mig nya blommor till balkongen. Det blev jättefint. Nu måste jag göra klart något annat trist uppgift, så att jag få köpa fler blommor. Det fanns så otroligt många vackra växter hos blomsterhandlaren och än finns det plats på balkongen.

Tankar om tandvård

Perioden maj-16 till maj-17 präglandes mycket av tandläkarbesök för min del. Jag var vid samma mottagning men hos flera olika tandläkare och fick flera olika behandlingar. I maj-17 kändes det skönt att fått ordning på mina tänder. Min tandläkare, som är mycket proffsig och noggrann, bokade redan då in mig hos tandhygienisten för en tid i oktober. För några veckor sedan hörde mottagningen av sig, förlängde min tid för att även hinna med en vanlig undersökning.

Av någon anledning bokade de in mig på en tid , 07.10, vilket är tidigt för en hemma-student som jag. Tiden var planerad till idag men igår ringde mottagningen igen och bokade av då tandhygienisten var sjuk. Jag ombeddes att ringa och boka ny tid. Det gjorde jag idag och fick en tid. I januari!

Och häri ligger dilemmat. Tandläkare rekommenderar att jag, och andra, ska komma regelbundet men samtidigt är det svårt att få tid. Om något händer, som sjukdom, drar tidsplanen iväg direkt. Min fundering är att vi behöver fler tandläkare. Många mottagningar har fortfarande möjlighet att nyttja sin utrustning och sina lokaler mer dvs längre del av dagen och kvällar samt helger. Det torde innebära att de fasta kostnader kan fördelas på flera besök. Kanske är det inte hela lösningen men kanske att det kan bidra. Jag tycker att vi är ett så pass utvecklat land att vi ska kunna erbjuda tillgänglig tandvård efter våra behov.

Eltandborste

Besöket hos tandhygienisten förra veckan innebar en hel del förmaningar. Det är många nya rutiner som ska in. En av de krav som damen ställde var att börja använda eltandborste. Jag har alltid använt manuell tandborste och måste nu öva. Och jag tycker att det är vedervärdigt med alla vibrationer i munnen. Det är en pärs varje morgon och varje kväll. Nog ska jag kunna lära mig men jag förstår inte hur så många älskar sina eltandborstar. Nåja, livet är tydligen ingen dans på rosor. Bara att hålla ut.

 

Respekt

Att visa respekt, att vara schysst, det tycker jag är något som gäller oss alla. Att vara artig och trevlig är något gott. Därför blir jag ganska så irriterad när människor behandlar mig som om jag vore fem år och omdömeslös.

Som distansstudent har jag kontakt med mina lärare via skriftlig konversation; mejl, webb mm. Det jag noterat är att tonläget från lärarna ofta är förmanande. Det hänvisar till information och när någon frågar efter något som personen inte hittar så blir svaret ofta ”NI MÅSTE LÄRA ERA LÄSA INFORMATIONEN”. Jag tycker inte alls att det är ett trevligt sätt att svara någon som frågar. Och att använda versaler är ju som att skrika, vilket för mig är helt orimligt.  I många uppgifter mm anges ..”ni måste”… Och väldigt ofta ges besked att om vi inte gör som de säger så läser de inte våra mejl/svar/dokument… Jag skulle aldrig behandla vänner, kollegor, medarbetare på detta sätt.

Idag var jag hos en tandhygienist och blev rejält förmanad. Tänkte nästa påminna henne om att jag faktiskt är vuxen, att det var jag som kom till henne. Jag bad om råd, då vill jag inte ha hot, krav och förmaningar.

Undrar om det är fler yrken som lagt sig till men detta förmanande och förminskande av människor? Det är i alla fall inte okej.