Vadstena

Förra lördagen innebar ett besök i Vadstena. Jag tycker att det är en lugn plats att vara på, litet och gulligt. Det ligger vackert vid Vättern. Jag hade läst att man kunde bo i en tågvagn och det tyckte jag lät kul. Det är en del av Slottsgården.  Nu vet jag bättre…

Idén att bygga om en gammal tågvagn är god. Det var fyra ”kupéer” i vagnen, alla med egen ingång. Det är verkligen annorlunda. Lite trångt men sköna sängar. Det visade sig dock att det finns några utmaningar:
• Toalett, handfat, dusch mm finns i en byggnad 100 m bort. Man behöver således klä på sig och gå ut när man bli nödig. Inte så kul i kalla natten, när det regnar mm.
• Även wifi fanns i huvudbyggnad men inte i tågvagn.
• Tunna väggar gör det väldigt lyhört. Man hörde princip allt; viskningar, snarkningar, suckar.
• Varje gång någon rör sig, går in eller ut ur sin ”kupe”, så gungar hela vagnen. En lördagskväll då något par ägnar sig åt annat än att sova, då får hela vagnen gunga med.

Det var en trevlig upplevelse men inget som jag behöver uppleva igen. Ett dygn i Vadstena räcker, större än så är det ju inte.

En egen kupé

Häromdagen köpte jag en tågbiljett för en kortare tågresa på ca en timme. Biljetten kostade 120 kr. Jag, som normalt sätt gillar trygghet, valde att avstå från platsbokning och sparade på detta sätt några kronor. Min tanke var att det borde finnas plats eftersom resan inte skulle genomföras i rusningstid.

Jag hade aldrig anat att jag skulle få en hel avdelning för mig själv. Vagnen var indelad i två sektioner, jag satt ensam i den ena halvan och tre personer delade på den andra halvan. Lugnt och skönt för mig, men jag visste faktiskt inte att det skulle vara så lugnt.

Förflyttad, förvånad och förbryllad. Jag kom fram i tid!