Ännu en resdag

Det blev inte många timmars sömn i natt. Jag kom hem sent, försökte landa, packa om och sedan upp igen tidigt för att ta tåget till Göteborg. Eller rättare sagt Skövde. Pga av banarbete så var det planerat med bussresa mellan Skövde och Göteborg. Jag måste säga att jag hade ofantligt tur. Jag hade en förstaklassbiljett (billigast) och i min vagn fungerade ventilation och kyla. Det var svalt och skönt, tyst och fridfullt. Efter ett tag kom dock fler in i vagnen. I någon vagn var det bastuvarmt och det var mycket tacksamma att få byta till vår svala tillvaro. I Skövde fanns inte en enda skylt om var bussarna fanns eller vilken buss vi skulle med. Informationen var befintligt men vi satte oss i en buss som skulle till Göteborg. Det fungerade. Utmärkt. Vi kom fram ca en timme före utsatt tid. Hur ofta händer det? Det kalla jag tur.

I Göteborg är det varmt och mycket folk. Det känns som sommarstämning med massor av turister från hela Europa. Jag strosade runt, åt en fantastisk god lax till lunch och satt sedan i parker och läste. Det är skönt med en lat och ledig dag och samtidigt får räta ut benen efter resan. Helt ärligt orkar jag inte göra så mycket i värmen.

Resan, värmen och allt som hänt tidigare i veckan gör att jag känner mig trött. Jag ska unna mig en ganska tidigt sänggående. Jag sover väldigt bra på hotell och denna gång bor jag riktigt bra. Det ska jag ta vara på.

Långa dagar

Det är söndagsmorgon och jag sitter hemma i min slitna fåtölj. Känner mig lite sliten. Kom hem strax före midnatt efter en lång lördag med resa. Här hemma finns ingen hotellfrukost, bara en tomt kylskåp. Inte ens mjölk till kaffe kan erbjudas.

Lördagen började i Åre, med långdusch, långfrukost och packning. Tåget hem gick vid fyratiden så jag hade gott om tid att strosa runt i Åre, utan direkta planer. Kollade affärer, fikade, satt och läste i skolskenet. Var även i Åre gamla kyrka och tände ljus. Min svägerska, som dog för drygt tre år sedan, skulle ha firat 50 årsdag om livet vore mer gynnsamt. Det väcker en del tankar och minnen. Då är det skönt att få vara ledig en dag.

Tågresan hem var inget jag såg fram emot, eftersom ditresan var obekväm. Denna gång fick jag en mer rymlig sittplats. Dock fick jag åka baklänges, min plats hade varken eluttag eller ventilation. Wifi fungerade inte heller denna resa. Det blev varmt och jag får nog erkänna att de sju timmarna kändes väldigt långa. Tågen är gamla och slitna. Det är ju fint med direkttåg mellan Stockholm-Åre men något mer komfort vore önskvärt.

Nu är det hög tid att ta hand om tvätt, städ och handling. När jag ser listan på saker att göra, kan man ana att det kommer att bli en lång söndag. Så får det bli.

Tågresa hem

I torsdags eftermiddag tog jag min packning, lämnade hotellet och gick mot stationen för att åka tåget hem. Jag tänkte mig en lugn och skön resa men det blev inte riktigt så.

Strax före avgång kom ett sms om att AC-utrustningen i min vagn var trasig och att det skulle bli varmt. Det fanns möjlighet att boka om. Men tyvärr var tiden knapp så varken jag eller mina medresenärer hann utforska dessa möjligheter. Inne i vagnen var det mycket riktigt varmt. Och det tycktes som att det varit varmt länge. Det doftade inte hallon. Det här blev ett givet samtalsämne för alla i vagnen med mycket pust och stön. För det flesta var det bara mindre behagligt men för vissa är det större problem med andringssvårigheter.

Själv var jag väl rustad med vattenflaskor, frukt och bulle. Jag gick till bistron för att finna den stängd. Kaffe kunde jag få och det räckte ju för mig. Men stämningen i vagnen blev verkligen inte bättre av att för resa med en stängd bistro. Ännu mer av suck och stön.

Bakom mig satt ett killgäng. Det sjöng smäktande kärleksballader. Det klagade på doften men hade samtidigt inga problem att dricka öl och äta illaluktande snacks. De flesta andra hade vettet att avstå från alkohol i värmen. Snett mitt emot mig satt ett par med ett litet barn. Barnet var så litet att det satt i knät. Och gallskrek. Jag fattar att barnet inte gillade värmen men jag fattar inte hur föräldrarna tänkt natta barnet, oavsett. Vi var ju inte framme förrän tid 10-tiden. Så där satt jag med min bok bland sång och skrik. Jag längtade hem.

Igår läste jag att SJ har problem med att tågvagnarna inte klara det långvariga värmen. Det kan jag ha förståelse för. Det gör var det kan för att erbjuda andra lösningar, ersättning mm.

Akut livskris och tågresa

Sov inte någonting alls i natt. Jag drabbades av en mycket plötslig och akut livskris där jag helt tvärt fick för mig att jag ska ha en annan sysselsättning, bo på annat ställe, ha annat utseende, andra fritidsintressen och större umgänge. Ja, nästan alls som går att ändra på, tycktes som en bra idé i natt. Lyckades dock sansa mig själv. Det är ju inte möjligt att göra alla dessa ändringar under en natt. Däremot kunde jag ju fundera över vad som är viktigast för mig och se till att det sker.

Sneglade på klockan var 20:e minut och gick upp innan den ringde. Skulle med ett tidigt tåg och tänkte att det kan vara bara att ha lite marginal eftersom man numera inte kan åka från Centralen i Stockholm utan behöver ta sig till Södra station. Allt gick hur smidigt som helst och jag hann även köpa med matsäck till resan. Gott!

Tågresan var stökig då jag hamnade nära en familj med fem barn. Barnen var schyssta men mamman pratade i ett. Under en del av resan försökte jag ta tid på hur länge hon kunde vara tyst. Rekordet…. 43 sekunder. Helt obegripligt hur de små barnen skulle kunna få vila när hon snackade oavbrutet med sin starka stämma.

Vågade inte gå till bistron eftersom jag satt vid fönstret och inte ville störa min stolsgranne. Han sov så sött och jag ville inte väcka honom. När han vaknade (han hade musik i öronen och slapp lyssna till mamman), släppte han fram mig och jag kunde hämta kaffe. Det kaffet lyckades jag spilla ut. Nej, det var inte min bästa tågresa men jag kom fram säkert och kan nu se fram emot fina dagar med hotellboende.

Hemma

Efter dagar på resande fot är det fint att vara hemma igen. Hotellfrukost är gott men mitt eget morgonkaffe på balkongen är ännu bättre. Nu sitter jag och myser.

Tågresan hem gick bra. Eftersom resan startade samtidigt som det pågick en viss fotbollsmatch, tycks det som att några passagerare valde annat än att åka tåg. Det var lugnt och stillsamt. Hamnade bredvid en kvinna och efter ett tag blev det ett mycket trevligt samtal. Vi delade ett vandringsintresse och det kan man prata om hur länge som helst. Jag älskar dessa samtal, helt oplanerade och i sansad ton.

´Här hemma är det främst mina balkongblommor som längtat efter mig då det varit varmare än jag trott. Det gillar när jag kommer med vattenkannan. Kanske väntar även tvättkorgen på mig, men det skjuter jag upp tills i kväll. Det ser ut att bli en fin dag att ta vara på.

 

Vådan med att åka tåg

I onsdag tog jag tåget till Umeå. Med vissa förseningar tog tågresan sju timmar. En personlig utmaning var att tåget inte fick igång sitt wifi. Vi fick resa utan kontakt med omvärlden, vilket var lite ovanligt. Man känner sig avskärmad på något sätt, när man inte kan söka information som man är van vid.

Hemresan, i lördags, var för min del utan förseningar. Det var ett stopp mellan Uppsala och Stockholm, men jag hoppade av tåget och tog pendeltåg den sista delen och undvek stoppet på så sätt. Fiffigt, tycker jag.

Det var intressant att följa folklivet på ett tåg en lördagskväll. Det var tydligen intressanta matcher på gång, kanske både bandy och ishockey, vilket gjorde att det var tyst i vagnen är spelet pågick och livliga diskussioner i matchpaus. Så många män som hade ett precis likartat beteende – det tycker jag är kul att studera.

Mindre roligt att studera var förkylningssymptomer. Det var så många som snörvlade att jag fick någon form av bacillskräck. Det här gången tänkte jag ta mod till mig och ge ett paket näsdukar till min snoriga platsgranne. Precis när jag började rota i väskan tog hon upp ett eget paket. Hon hade alltså näsdukar men valde att inte använda dem. Kan väl konstatera att vi ser lika olika på snörvlandet.

Nu håller jag tummarna för att mitt immunförsvar är bra. Jag känner mig lite snuvig men än så länge har ingen mer allvarlig förkylning brutit ut.

Helg igen

Vaknade upp i ett gråtrist Helsingborg igår. Med vetskapen om att det var sista hotellfrukosten på ett tag, så passade jag på att njuta länge. Packa, en stunds skrivande på biblioteket och en fika hann jag också med innan tåget gick för hemfärd under eftermiddagen.

Jag är lite dagvill och tänkte inte riktigt på att det var fredagskväll. Många på tåget var ivriga att komma hem. Jag brukar ju gilla att åka tåg men nu är jag ganska så less på det. Det är samma långa sträcka varje gång. Men, men, snart börjar jag nog längta igen.

Något annat jag inte tänkte på var att pendeltågsstation är flyttad i Stockholm. Tidigare kunde jag byta från tåget, springa till pendeln på närliggande perrong och hinna med ett byta på någon minut. Den tiden är förbi.

Idag är det lördag, ingen mjölk i kaffet men massor av tvätt att ta hand om. Först en maskin tvätt, sedan blir det att handla mat. Kanske en skön lördag på balkongen?

Tåg en fredagskväll

När jag bokade min hemresa med tåg till en fredagskväll, tänkte jag mig en ganska lugn resa. Samtidigt var jag nyfiken på vilka som tillbringar fredagskvällar på tåg.

Klev på tåget en stund före sex på kvällen i Helsingborg, ett tåg som skulle ta mig till Göteborg. Det var fullt med folk, stojigt och stimmig. Det var flera barnfamiljer med små barn vilket innebar trängsel med barnvagnar och högljudd gråt. Ett barn gallskrek och fortsatte så hela resan. Måste var hemskt, både för barn och föräldrar.

En timmes väntan i Göteborg blev en bensträckarpaus med fika. Det jag saknar i stationen är tillräckligt med sittplatser. Jag förstår anledning till att bänkar försvunnit men jag tror att det behövs någon form av lösning så att man kan sitta ner och vänta. Det känns lite trist att travar runt, varv efter varv.

Även tåget till Stockholm var välfyllt. Även här fanns resande barn trots att vi skulle anlända vid midnatt. Men det fanns även del andra som drog till sig min uppmärksamhet. En man var allmänt orolig, satt på olika platser, drogs sig fram genom gångarna. Vet inte om han hade biljett, vart hade skulle eller bara var allmänt orolig. Kanske fanns en sjukdom i bakgrunden, kanske ett missbruk. Sällan som jag ser dessa människor och har därför svårt att göra en bedömning. Vi lever i samma samhälle, ändå i olika världar.

En ung man, kanske 22-23 år, satt bredvid mig. Nyklippt, snyggt klädd och vältränad. Han bodde i Göteborg men var ursprungligen från Sundsvall. Ett telefonsamtal med en kompis gav en annan bild av mannen. De pratade om en kompis som var på väg ut ur fängelse. De pratade som att det var helt naturligt, som att han kom från en resa på Mallorca. Det visade sig att mannen bredvid mig varit med vid tillslag av narkotika, att han hade varit häktat några dygn (”jävligt drygt att vara sitta där…”). Sedan pratade han helt öppet om vad han behövde. Eller rättare sagt, tillräckligt för att en novis som jag ändå skulle förstå.

Sista delen av hemresan var på pendeltåget hem. Hade precis passerat midnatt och kanske var jag den ende som var nykter på tåget. Dofter av utspillt öl, spyor blandades med alldeles för mycket parfym/rakvatten.

Tänker att jag lever i en skyddad del av världen. Och även i trygga del av världen har jag inte sett allt. Det finns mycket att upptäcka under sådan här resor, som säger en del om skicket i vårt samhälle. Allt är tyvärr inte så vackert.

Lördag igen

Så var det lördag igen. Personligen trodde jag att det var lördag igår. Jag var väldigt förvånad över att det inte var fler människor ute i julshoppingen igår men det var först på kvällen som jag insåg min missbedömning av dag.

Tanken var att fixa julklappar denna helg men det går inte så bra. Istället behöver jag resa till mina föräldrar. Det blir tåg idag eftersom min bil finns hos dem. Sedan behöver jag ta hand om dem lite. Ruggigt vilka krämpor man kan få även om de inte är så fasligt gamla.

Det är ju trots allt en vecka kvar till jul. Jag hinner.

Norrköping får vänta

Hade planerat en resa till Norrköping i helgen. Hotellrum var bokat men resan hade jag ännu inte beställt. Igår bestämde jag mig för att jag vill vara hemma. Jag behöver ta hand om mig själv. Jag avbokade hotellrummet och i stället bokade jag tid för massage. Tänker mig att jag även ska beställa tid för pedikyr.

Jag är tacksam och lyckligt lottad som kan unna mig mycket men jag kan inte unna mig allt. Jag behöver välja och prioritera. Nu behöver jag fotvård mer än en tågresa och massage mer än ett hotellrum.

Norrköping får vänta.IMG_2139(1)